| 0507 | Huskur mot förkylning | Anonym |
| 1780, maj HUS-CUR EMOT FÖRKYLNING Frostskada botas med svingalla, som torkats i taket och sönderskärs och kokas i mjölk till en välling, som smörjes på skadan. Genom att tugga ärter varje kväll och lägga på frostskadade fingrar, botades de efter ett halvår. Genomfrusen hästträck lägges var halvtimma på det frostskadade stället och efter 8-9 timmar är skadan botad. Om det bildats sår, som börjat ruttna, läggs svin- eller oxgalla på. Denna metod förklaras av att hästgödseln är kallare än is och alltså därför starkast att utdraga kölden ur förfrusna lämmar. Jag har prövat på en ung man, vars stortå var förfrusen. Efter en tid svullnade och blånade benet och fältskär eftersändes att amputera det. Denna metod räddade honom och efter 8-9 timmar var benet som vanligt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0508 | Tillägg till den införda beskrivningen att plantera vide till tunnband | Anonym |
| 1780, maj TILLLÄGG WID DEN, UTI KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS-JOURNALS FÖR FEBRUARI MÅNAD 1780, INFÖRDA BESKRIFNING OM WIDES PLANTERANDE TIL TUNNBAND Det är viktigt, att de beskrivningar som trycks är fullständiga och utan misstag. I länder, där planteringar av vide drivs som näring, klyvs aldrig plantorna. Plantorna skall stå tätare än författaren beskriver. Annars blir de inte tillräckligt långa och kvistfria. Man behöver inte heller slå tunnband omkring varje skott. Hela huvudet av skottet huggs av andra våren och planteras. Då blir de nya skotten starka eftersom de inte behöver rota sig. Tre sorters pil finns.Den tyska, svenska hjälster eller bomullsträdet. Kallas även rödpil. Den tredje är ren pil. Man skall akta sig för den sköra pilen, likaså för den vita. Varken sälg eller poppelvide duger till tunnband. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0509 | Sätt att göra gärdsgårdsstörar av gran och tall mera varaktiga | Bjerkander, Clas |
| 1780, maj SÄTT AT GÖRA GÄRDSLESTÖRAR AF GRAN OCH TALL MERA WARACKTIGE Man barkar störens nedersta del. Där kådan är mest sätts den vid jordytan. Då skyddar kådan och stören påverkas inte av vattnet. Detta är sagt om små träd, men kan användas om stora, som skall användas till stolpar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0510 | Utdrag ur ett brev i åtskilliga hushållningsämnen daterat Örebro den 22 jan 1780 | Anonym |
| 1780, maj UTDRAG AF ET BREF I ÅTSKILLIGA HUSHÅLLNINGS-ÄMNEN DAT. ÖREBRO D. 22 JAN 1780 Man befarar missväxt i år. Det är gruvligt mycket snö och ingen tjäle. Jag har rensat bort tranärter från rågen genom att sätta två bräder mot varandra så tätt, att rågen runnit emellan, men inte ärterna. Jag har fått ägg i julveckan genom att leda värme till hönshuset från drängkammaren, som ligger intill. Jag hade en kakelugn, som osade alldeles förskräckligt. Många orsaker diskuterades, innan den rätta infanns sig. Spjället flyttades, så att kalluften inte fick så lång väg att gå. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0511 | Anteckningar angående handeln | Anonym |
| 1780, maj ANTECKNINGAR ANGÅENDE HANDELEN Från Göteborg utskeppades till utlandet bl.a. finare järn, stål, rökt sill, myntade kopparplåtar, spik, alun, kanonkulor, krut, tunnor, tjära och hattar. Vid marknaden i Kristinehamn blev allt järn uppköpt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0512 | Märkliga händelser i naturen | Anonym |
| 1780, maj MÄRKLIGE HÄNDELSER I NATUREN Flottholmen i sjön Ralongen steg upp ur sjön och syntes över vattnet i två månader, innan den åter sjönk. Vid Gustaf III förbiresa, då han skulle möta sin brud Sophia Magdalena, uppsteg denna ö. I Uppsala har varit ovanligt mycket snö. När den smälte, orsakade den översvämning av Uppsala å, där den rinner genom staden. Ulfwa sågkvarn följde med vattenmassorna. Flera hus hade vatten till fönstren och trädgårdar ödelades. Dock saknas ingen människa, men skadan beräknas till 2000 dalers värde. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0513 | Anmärkning om brännvin | Anonym |
| 1780, maj ANMÄRKNING OM BRÄNNWIN Brännvin har blivit en nödvändighetsvara och befinns gott och hälsosamt. Dock får inte alun användas istället för jäst, och slangarna måste rengöras efter bränningen. Man borde avsluta bränningen med att fylla pannan med vatten och bränna. Slangarna borde också göras raka, så att de lättare kan rensas. Om någon kunde bevisa, att pannor av tackjärn och stångjärn vore nyttigare för hälsan, skulle han göra landet en stor tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0514 | Anmärkningar angående väderleken för april 1700 | Patriotiska Sällskapet |
| Det hopp man gjorde sig om tidig vår, slog helt fel. April har varit kulen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0515 | Om plogar av särskilt slag | Lostbom, Johan |
| 1780, juni. UTKAST TIL KUNSKAP I SYNNERHET OM SWENSKE LANDTMANNA REDSKAPER. OM PLOGAR AF SÄRSKILDTE SLAG. Herr Lostbom beskriver olika plogar: Dalplogen Finska gaffelplogen Gästriklands fotplog Gästriklands stockplog Hälsinglands plog Jämtlands plog Närkes plog Södermanlands plog | ||
| ---------------------------- | ||