| 0503 | Berättelse hur med klöversädet vid Kaflås förfares, i anseende til utsäde, hö- och fröbärgning samt frörensning | Essen, S U von |
| 1780, maj BERÄTTELSE, HURU MED KLÖVER-SÄDET WID KAFLÅS FÖRFARES, I ANSEENDE TIL UTSÄDE, HÖ- OCH FRÖBERGNING SAMT FRÖ-RENSNING Klöver eller tysk väppling, som den också kallas är utomordentligt bra vid cirkulationsbruk och lämnar jorden förbättrad. Beskrivning hur klövern sås. Den bärgas, när de första blommorna gått i blom. Den ligger ett par dygn på marken och hässjas. Klövern blandas med starr, havre eller annan småhalm. Kan bärgas upp till tre gånger. Då klövern under torkningen inte tål vatten fordrar den mycket arbete. Bärgning av frö sker, när de är mogna. Fröklövern tröskas flera gånger och kastas emellan och drivs slutligen genom dammkvarn. Ju senare på våren man rensar fröna dess bättre. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0504 | Försök att tillverka sirap av rödbets- och morotssaft | Benignus |
| 1780, maj FÖRSÖK AT TILLWERKA SIRUP AF RÖDBETE- OCH MOROTE- SAFT Rötterna rives på järn och stampas till mos. Pressas i en linnepåse. Vatten hälles på och ny stampning och pressning. Efter ett par dagar kokades saften på svag eld. Redogörelse för kostnad att tillreda sirapen och önskan att någon ville göra flera kalkyler och experiment | ||
| ---------------------------- | ||
| 0505 | Beskrivning på en stenhävare | Bennet Stephan |
| 1780, maj BESKRIFNING PÅ EN STENHÄFWARE Ritning och beskrivning av en maskin, som används att häva stenar och stora stubbar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0506 | Beskrivning på en renrensare | Flodelius, Johan |
| 1780, maj BESKRIFNING PÅ EN REN-RENSARE Beskrivning av detta instrument, som liknar en vanlig ì enbetsträdesårder. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0507 | Huskur mot förkylning | Anonym |
| 1780, maj HUS-CUR EMOT FÖRKYLNING Frostskada botas med svingalla, som torkats i taket och sönderskärs och kokas i mjölk till en välling, som smörjes på skadan. Genom att tugga ärter varje kväll och lägga på frostskadade fingrar, botades de efter ett halvår. Genomfrusen hästträck lägges var halvtimma på det frostskadade stället och efter 8-9 timmar är skadan botad. Om det bildats sår, som börjat ruttna, läggs svin- eller oxgalla på. Denna metod förklaras av att hästgödseln är kallare än is och alltså därför starkast att utdraga kölden ur förfrusna lämmar. Jag har prövat på en ung man, vars stortå var förfrusen. Efter en tid svullnade och blånade benet och fältskär eftersändes att amputera det. Denna metod räddade honom och efter 8-9 timmar var benet som vanligt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0508 | Tillägg till den införda beskrivningen att plantera vide till tunnband | Anonym |
| 1780, maj TILLLÄGG WID DEN, UTI KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS-JOURNALS FÖR FEBRUARI MÅNAD 1780, INFÖRDA BESKRIFNING OM WIDES PLANTERANDE TIL TUNNBAND Det är viktigt, att de beskrivningar som trycks är fullständiga och utan misstag. I länder, där planteringar av vide drivs som näring, klyvs aldrig plantorna. Plantorna skall stå tätare än författaren beskriver. Annars blir de inte tillräckligt långa och kvistfria. Man behöver inte heller slå tunnband omkring varje skott. Hela huvudet av skottet huggs av andra våren och planteras. Då blir de nya skotten starka eftersom de inte behöver rota sig. Tre sorters pil finns.Den tyska, svenska hjälster eller bomullsträdet. Kallas även rödpil. Den tredje är ren pil. Man skall akta sig för den sköra pilen, likaså för den vita. Varken sälg eller poppelvide duger till tunnband. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0509 | Sätt att göra gärdsgårdsstörar av gran och tall mera varaktiga | Bjerkander, Clas |
| 1780, maj SÄTT AT GÖRA GÄRDSLESTÖRAR AF GRAN OCH TALL MERA WARACKTIGE Man barkar störens nedersta del. Där kådan är mest sätts den vid jordytan. Då skyddar kådan och stören påverkas inte av vattnet. Detta är sagt om små träd, men kan användas om stora, som skall användas till stolpar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0510 | Utdrag ur ett brev i åtskilliga hushållningsämnen daterat Örebro den 22 jan 1780 | Anonym |
| 1780, maj UTDRAG AF ET BREF I ÅTSKILLIGA HUSHÅLLNINGS-ÄMNEN DAT. ÖREBRO D. 22 JAN 1780 Man befarar missväxt i år. Det är gruvligt mycket snö och ingen tjäle. Jag har rensat bort tranärter från rågen genom att sätta två bräder mot varandra så tätt, att rågen runnit emellan, men inte ärterna. Jag har fått ägg i julveckan genom att leda värme till hönshuset från drängkammaren, som ligger intill. Jag hade en kakelugn, som osade alldeles förskräckligt. Många orsaker diskuterades, innan den rätta infanns sig. Spjället flyttades, så att kalluften inte fick så lång väg att gå. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0511 | Anteckningar angående handeln | Anonym |
| 1780, maj ANTECKNINGAR ANGÅENDE HANDELEN Från Göteborg utskeppades till utlandet bl.a. finare järn, stål, rökt sill, myntade kopparplåtar, spik, alun, kanonkulor, krut, tunnor, tjära och hattar. Vid marknaden i Kristinehamn blev allt järn uppköpt. | ||
| ---------------------------- | ||