0499	Beskrivning på en renplog	Lostbom, Johan
1780, april. BESKRIFNING PÅ EN REN-PLOG, DESS BRUK OCH NYTTA: INSÄND AF HERR PROFESSOREN DOCTOR LOSTBOM. Beskrivning av en renplog av professor Lostbom. Även ritning. Plogen används i stället för skovel, när man skall rensa dikesrenarna.
----------------------------
0500	Anteckningar rörande väderlek, årsväxt och hushållning i Östergötland	Anonym
1780, april. ANTECKNINGAR RÖRANDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH HUSHÅLLNING, I KINDA HÄRAD OCH ÖSTERGÖTLAND, ÅR 1779. Frost och mildväder ömsom i Kinda socken. Svårt att få timret ur skogen. Dålig höskörd. Svåra skogseldar och intet vatten fanns i kärren att släcka med. Hösten med vackert väder. Bättre mulbete än i somras. Redovisning av varupriser vid olika marknader.
----------------------------
0501	Anmärkningar angående väderleken för mars 1780	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0502	Utkast till kunskap i synnerhet om svenska lantmannaredskap	Lostbom, Johan
1780, maj UTKAST TIL KUNSKAP I SYNNERHET OM SWENSKE LANDTMANNA REDSKAPER Beskrivning av Bohuslänska plogen och Uppländska plogen. I Uppland används numera baron Gripenstedts plog. Han har tagit modellen efter Västmanländska plogen och Närkesplogen. Den finns beskriven i Vetenskapsakademiens handlingar 1775. Beskriven även här. I Uppland används också en lätt och behändig plog benämnd Kopparbergs plog. Värmlands, Vadsbohärads och Västmanlands stockplogar är beskrivna.
----------------------------
0503	Berättelse hur med klöversädet vid Kaflås förfares, i anseende til utsäde, hö- och fröbärgning samt frörensning	Essen, S U von
1780, maj BERÄTTELSE, HURU MED KLÖVER-SÄDET WID KAFLÅS FÖRFARES, I ANSEENDE TIL UTSÄDE, HÖ- OCH FRÖBERGNING SAMT FRÖ-RENSNING Klöver eller tysk väppling, som den också kallas är utomordentligt bra vid cirkulationsbruk och lämnar jorden förbättrad. Beskrivning hur klövern sås. Den bärgas, när de första blommorna gått i blom. Den ligger ett par dygn på marken och hässjas. Klövern blandas med starr, havre eller annan småhalm. Kan bärgas upp till tre gånger. Då klövern under torkningen inte tål vatten fordrar den mycket arbete. Bärgning av frö sker, när de är mogna. Fröklövern tröskas flera gånger och kastas emellan och drivs slutligen genom dammkvarn. Ju senare på våren man rensar fröna dess bättre.
----------------------------
0504	Försök att tillverka sirap av rödbets- och morotssaft	Benignus
1780, maj FÖRSÖK AT TILLWERKA SIRUP AF RÖDBETE- OCH MOROTE- SAFT Rötterna rives på järn och stampas till mos. Pressas i en linnepåse. Vatten hälles på och ny stampning och pressning. Efter ett par dagar kokades saften på svag eld. Redogörelse för kostnad att tillreda sirapen och önskan att någon ville göra flera kalkyler och experiment
----------------------------
0505	Beskrivning på en stenhävare	Bennet Stephan
1780, maj BESKRIFNING PÅ EN STENHÄFWARE Ritning och beskrivning av en maskin, som används att häva stenar och stora stubbar.
----------------------------
0506	Beskrivning på en renrensare	Flodelius, Johan
1780, maj BESKRIFNING PÅ EN REN-RENSARE Beskrivning av detta instrument, som liknar en vanlig ì enbetsträdesårder.
----------------------------
0507	Huskur mot förkylning	Anonym
1780, maj HUS-CUR EMOT FÖRKYLNING Frostskada botas med svingalla, som torkats i taket och sönderskärs och kokas i mjölk till en välling, som smörjes på skadan. Genom att tugga ärter varje kväll och lägga på frostskadade fingrar, botades de efter ett halvår. Genomfrusen hästträck lägges var halvtimma på det frostskadade stället och efter 8-9 timmar är skadan botad. Om det bildats sår, som börjat ruttna, läggs svin- eller oxgalla på. Denna metod förklaras av att hästgödseln är kallare än is och alltså därför starkast att utdraga kölden ur förfrusna lämmar. Jag har prövat på en ung man, vars stortå var förfrusen. Efter en tid svullnade och blånade benet och fältskär eftersändes att amputera det. Denna metod räddade honom och efter 8-9 timmar var benet som vanligt.
----------------------------