0464Utkast till kunskap om svenska lantmannaredskapAnonym
1780, jan

UTKAST TIL KUNSKAP OM SWENSKE LANDTMANNA REDSKAPER

Har man sämre redskap, blir arbetet sämre och mer tröttande. Det är märkligt, att åkerbruksredskap är olika över landet. Andra arbetsredskap ser lika ut över hela världen.

Bergsmannen, manufakturisten, fabrikören och hantverkaren lär inte sina yrken i fosterbygden, utan besöker ofta flera ställen och lär förbättrade redskap och arbetsmetoder. Lantmannen går vid sin torva och får inget att jämföra med.

Det är en sak att använda ett redskap än att tillverka det. Åkerbrukaren måste ofta klåpa även med tillverkningen. Det vore önskvärt att i riket inrättades smedjor, som tillverkade goda åkerbruksredskap.

Patriotiska Sällskapet har nu inrättat en modellkammare, där man kan bese och få beskrivningar av olika redskap. De har också utdelat belöningar till dem, som förbättrat redskap, och Hushållnings-Journalen har flera gånger tryckt ritningar och beskrivningar. Flera professorer har inlämnat artiklar om redskap, särskilt har Lostboms varit utförliga. I fortsättningen kommer i varje Journal någon artikel att införas.

----------------------------
 
0465Vördsamt memorialLostbom, Johan
1780, jan

WÖRDSAMT MEMORIAL

Ett lexikon över redskap, som finns i flera andra länder vore önskvärt. Nu finns i Sverige i Vetenskapsakademiens handlingar beskrivningar av en del och hos professor oekonomie i Uppsala en del modeller men ingen förteckning. Många ritningar och beskrivningar har aldrig prövats i praktiken. Det borde inrättas ett laboratorium mekanikum för att smideskonsten skulle kunna övas. Där skulle också teoretisk undervisning ges. Lärarna skulle vara befriade från allt tvång och äga frihet för utskylder. De skulle också få resa för att lära mer. All undervisning och alla skrifter skall vara på svenska.

Jag har till Patriotiska Sällskapet överlämnat en beskrivning av de i landsorten förekommande åkerbruksredskapen, byggnader, möbler och hushållssaker. Förteckning på redskap utan beskrivning. Ritningar på en del redskap.

----------------------------
 
0466Observationer över rön och försök med in-och utländska höfröslag för år 1779Jörlin, Engelberth
1780, jan

OBSERVATIONER ÖFWER RÖN OCH FÖRSÖK MED IN-OCH UTLÄNDSKA HÖFRÖSLAG, FÖR ÅR 1779, ELLER ANDRA ÅRET EFTER SÅNINGEN

Redovisas hur 23 olika gräs har utvecklats sedan de provsåddes 1779.

----------------------------
 
0467Brev från Oxenstierna till Kungl. Patriostisk Sällskapet förste sekreterare angående fyra torpare som börjat med artificiell ängOxenstierna, E
1780, jan

BREF IFRÅN HERR BARON OCH RIDDAREN E G OXENSTIERNA TIL KONGL PARTIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRSTA SECRETERARE, ANG FYRA TORPARE SOM BÖRJAT MED ARTIFICIELL ÄNG

Fyra torpare på en gård i Uppland, har utan att ha läst de många tryckta skrifter om ängsodling, ändå anlagt artificiell äng. De har till uppmuntran fått låna oxar och plogar och haft sin husbonde som förebild. De har inte ens läst den skriften om ängsodling, som Patriotiska Sällskapet så ädelmodigt utdelat till alla sockenkyrkor.

----------------------------
 
0468Hedersbelöningar utdelade av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1780, jan

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, FÖR SISTA TREDJEDELEN AV FÖRBIGÅENDE ÅR

För uppodling, stenmursbyggnation, trädplantering och långvarig tjänst har ett stor antal personer hedrats. En för att ha räddat 3 barn att innebrännas vid eldsvåda, en för att han räddat en person och hans hästar från att drunkna.

----------------------------
 
0469Åtskilliga anmärkningar angående väderleken från orternaAnonym
1780, jan

ÅTSKILLIGE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEKEN IFRÅN ORTERNE

Någon tror sig kunna spå vintervädret med hjälp av sommarvädret.

Oväder i Helsingfors 17-18 december. Den 23 steg vattnet och skadade salt, som förvarades vid Skeppsbron.

Gott bärgningsväder i Östergötland.

----------------------------
 
0470Anmärkningar angående väderleken för december 1779Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0471Försök till en förbättrad Pan SvecicusTengmalm, Gust.
1780-febr.

FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRAD PAN SVECICUS.

Fortsättning från 9 och 34.
----------------------------
 
0472Anmärkning över en i Journalen tryckt beräkning över inkomst och utgift av en lantegendomAnonym
1780, febr.

ANMÄRKNING ÖFWER EN I JOURNALEN TRYCKT BERÄKNING ÖFWER INKOMST OCH UTGIFT AF EN LANDTEGENDOM.

Granskning av räkenskaperna och förlusterna vid en gård, som drivs av en ståndsperson och sköts av tjänstefolk. Påpekas diverse felräkningar och beräknas att om gården skulle skötas av en bonde skulle driften förbilligas. Jämförelse med en gård i Flandern som ger mycket mer i avkastning. Det betecknas alltså som en gåta, varför gården i Östergötland inte bär sig.

----------------------------