0459Sammandrag över kronolänsmännens ingivna förteckningar på lagda stengärdsgårdar år 1779Anonym
1779, dec.

SAMMANDRAG ÖFWER KRONO-LÄNSMÄNNENS INGIFNE FÖRTECKNINGAR PÅ LAGDE STENGÄRDESGÅRDAR, ÅR 1779.

I Göinge härad byggdes 10748 famnar stengärdsgård år 1779.

----------------------------
 
0460Nyttiga påfundAnonym
1779, dec.

NYTTIGA PÅFUND.

Hr Cullander har lämnat modell till en sädesrensare av enkel modell. Patriotiska Sällskapet tilldelade honom den större skådepenningen i silver.

Timmermannen Hedvall har uppfunnit en mjöl- och grynsikt som fästes på handkvarnen och nyttjas med samma rörelse. Han erhöll den vanliga silverskeden.

----------------------------
 
0461Underrättelse angående födda och döda i Skara stiftAnonym
1779, dec.

UNDERRÄTTELSE ANGÅENDE FÖDDE OCH DÖDE I SKARA STIFT.

Ur tabellverket 1778 i Skara stift.

- Födda 5852. 139 hustrur födde tvillingar, och en trillingar.

- Döda 3768. 23 personer över 90 år och 3 över 100.

- Barnsjukdomar: koppor, mässling och kikhosta. En kvinna födde två flickor med sammanväxta magar och utan liv.

----------------------------
 
0462Anmärkningar angående väderleken för november 1779Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0463Försök till förbättrad Pan SvecicusTengmalm, Gust.
1780, jan

FÖRSÖK TIL EN FÖRBÄTTRAD PAN SVECICUS

----------------------------
 
0464Utkast till kunskap om svenska lantmannaredskapAnonym
1780, jan

UTKAST TIL KUNSKAP OM SWENSKE LANDTMANNA REDSKAPER

Har man sämre redskap, blir arbetet sämre och mer tröttande. Det är märkligt, att åkerbruksredskap är olika över landet. Andra arbetsredskap ser lika ut över hela världen.

Bergsmannen, manufakturisten, fabrikören och hantverkaren lär inte sina yrken i fosterbygden, utan besöker ofta flera ställen och lär förbättrade redskap och arbetsmetoder. Lantmannen går vid sin torva och får inget att jämföra med.

Det är en sak att använda ett redskap än att tillverka det. Åkerbrukaren måste ofta klåpa även med tillverkningen. Det vore önskvärt att i riket inrättades smedjor, som tillverkade goda åkerbruksredskap.

Patriotiska Sällskapet har nu inrättat en modellkammare, där man kan bese och få beskrivningar av olika redskap. De har också utdelat belöningar till dem, som förbättrat redskap, och Hushållnings-Journalen har flera gånger tryckt ritningar och beskrivningar. Flera professorer har inlämnat artiklar om redskap, särskilt har Lostboms varit utförliga. I fortsättningen kommer i varje Journal någon artikel att införas.

----------------------------
 
0465Vördsamt memorialLostbom, Johan
1780, jan

WÖRDSAMT MEMORIAL

Ett lexikon över redskap, som finns i flera andra länder vore önskvärt. Nu finns i Sverige i Vetenskapsakademiens handlingar beskrivningar av en del och hos professor oekonomie i Uppsala en del modeller men ingen förteckning. Många ritningar och beskrivningar har aldrig prövats i praktiken. Det borde inrättas ett laboratorium mekanikum för att smideskonsten skulle kunna övas. Där skulle också teoretisk undervisning ges. Lärarna skulle vara befriade från allt tvång och äga frihet för utskylder. De skulle också få resa för att lära mer. All undervisning och alla skrifter skall vara på svenska.

Jag har till Patriotiska Sällskapet överlämnat en beskrivning av de i landsorten förekommande åkerbruksredskapen, byggnader, möbler och hushållssaker. Förteckning på redskap utan beskrivning. Ritningar på en del redskap.

----------------------------
 
0466Observationer över rön och försök med in-och utländska höfröslag för år 1779Jörlin, Engelberth
1780, jan

OBSERVATIONER ÖFWER RÖN OCH FÖRSÖK MED IN-OCH UTLÄNDSKA HÖFRÖSLAG, FÖR ÅR 1779, ELLER ANDRA ÅRET EFTER SÅNINGEN

Redovisas hur 23 olika gräs har utvecklats sedan de provsåddes 1779.

----------------------------
 
0467Brev från Oxenstierna till Kungl. Patriostisk Sällskapet förste sekreterare angående fyra torpare som börjat med artificiell ängOxenstierna, E
1780, jan

BREF IFRÅN HERR BARON OCH RIDDAREN E G OXENSTIERNA TIL KONGL PARTIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRSTA SECRETERARE, ANG FYRA TORPARE SOM BÖRJAT MED ARTIFICIELL ÄNG

Fyra torpare på en gård i Uppland, har utan att ha läst de många tryckta skrifter om ängsodling, ändå anlagt artificiell äng. De har till uppmuntran fått låna oxar och plogar och haft sin husbonde som förebild. De har inte ens läst den skriften om ängsodling, som Patriotiska Sällskapet så ädelmodigt utdelat till alla sockenkyrkor.

----------------------------