0456Om rotympningAnonym
1779, dec.

OM ROTYMPNING.

Ett engelskt sätt att ympa som är snabbare än det vanliga. På våren skär man en kvist och sammanfogar med en rotbit, som man också skurit loss. Roten sättes ned lodrätt i bördig jord. Efter bara ett par år kan man plantera det nya trädet, sedan man skurit bort den gamla roten. Metoden är så enkel, att även torpare och inhyseshjon kan klara det.

----------------------------
 
0457Att koka välling av mesost, grädda bröd i pannor och erhålla smör vid ystningAnonym
1779, dec.

AT KOKA WÄLLING AF MISSOST, GRÄDDA BRÖD I PANNOR OCH ERHÅLLA SMÖR WID YSTNING.

Riv mesost och slå på kokande mjölk. Denna välling överträffar t.o.m. choklad. Gör henne ännu bättre genom att tillsätta några droppar rosenvatten.

Häll degen i en panna. Täck med en plåt på vilken är en eld. Gräddas snabbt och bevarar både det spiritueusa och det molatila, så att det blir mer välsmakande än annat bröd.

Plockostar skäres i strimlor och täcks med kokande vatten. När det lupit samman tages det upp och hanteras på vanligt sätt. Vattnet ställs att svalna. Då bildas en oljig hinna, som skummas och omröres. Blir som smör.

Plockostar är små ostar, som görs när man har små kvantiteter mjölk. De saltas och när man fått tillräckligt många plockas de sönder och bereds till vanlig ost. Prästerskapet, särskilt i Västergötland där man har ont om bete, får sådana ostar i tionde.

----------------------------
 
0458Märkliga händelser i naturenAnonym
1779, dec.

MÄRKELIGE HÄNDELSER I NATUREN.

Svår storm i slutet av april 1779 i Lund. En liten gosse blåste ned i en damm och drunknade.

En bondhustru, 52 år gammal, har nedkommit med en son. Mannen är 64 år.

Svåra åskväder i augusti i Boråstrakten. Blixten slog ned i ett hus, där 14 personer satt och åt. En man dödades.

27 juli slog blixten ned i kyrkspiran på Skara domkyrka. Spiran förstördes. Orkanvindar.

Den 7 augusti föll i Silbodal hagel stora som hönsägg. Säden skadades och folket suckar över den hungersnöd som nu hotar dem.

Den 10 augusti föll hagel stora som orrägg över Vemdalen. 500 fönster slogs ut och säden förstördes. Dock klarade kyrkfönstren sig.

24 augusti inträffade ett jordskalv i Skara.

24 augusti hördes i Dartorp en våldsam knall i luften. Den hördes 3 mil runtom. Någon hade sett en eldkula med svans krevera. Det mycket varma vädret byttes i frost.

Samma dag syntes en eldkula nära Jönköping. Man befarade att kruthuset vid Huskvarna hade sprungit i luften.

Även i Jämtland föll en eldkula ned i Storsjön samma dag.

I Blekinge finns ett plommonträd, som blommat två gånger i år och givit frukt två gånger.



----------------------------
 
0459Sammandrag över kronolänsmännens ingivna förteckningar på lagda stengärdsgårdar år 1779Anonym
1779, dec.

SAMMANDRAG ÖFWER KRONO-LÄNSMÄNNENS INGIFNE FÖRTECKNINGAR PÅ LAGDE STENGÄRDESGÅRDAR, ÅR 1779.

I Göinge härad byggdes 10748 famnar stengärdsgård år 1779.

----------------------------
 
0460Nyttiga påfundAnonym
1779, dec.

NYTTIGA PÅFUND.

Hr Cullander har lämnat modell till en sädesrensare av enkel modell. Patriotiska Sällskapet tilldelade honom den större skådepenningen i silver.

Timmermannen Hedvall har uppfunnit en mjöl- och grynsikt som fästes på handkvarnen och nyttjas med samma rörelse. Han erhöll den vanliga silverskeden.

----------------------------
 
0461Underrättelse angående födda och döda i Skara stiftAnonym
1779, dec.

UNDERRÄTTELSE ANGÅENDE FÖDDE OCH DÖDE I SKARA STIFT.

Ur tabellverket 1778 i Skara stift.

- Födda 5852. 139 hustrur födde tvillingar, och en trillingar.

- Döda 3768. 23 personer över 90 år och 3 över 100.

- Barnsjukdomar: koppor, mässling och kikhosta. En kvinna födde två flickor med sammanväxta magar och utan liv.

----------------------------
 
0462Anmärkningar angående väderleken för november 1779Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0463Försök till förbättrad Pan SvecicusTengmalm, Gust.
1780, jan

FÖRSÖK TIL EN FÖRBÄTTRAD PAN SVECICUS

----------------------------
 
0464Utkast till kunskap om svenska lantmannaredskapAnonym
1780, jan

UTKAST TIL KUNSKAP OM SWENSKE LANDTMANNA REDSKAPER

Har man sämre redskap, blir arbetet sämre och mer tröttande. Det är märkligt, att åkerbruksredskap är olika över landet. Andra arbetsredskap ser lika ut över hela världen.

Bergsmannen, manufakturisten, fabrikören och hantverkaren lär inte sina yrken i fosterbygden, utan besöker ofta flera ställen och lär förbättrade redskap och arbetsmetoder. Lantmannen går vid sin torva och får inget att jämföra med.

Det är en sak att använda ett redskap än att tillverka det. Åkerbrukaren måste ofta klåpa även med tillverkningen. Det vore önskvärt att i riket inrättades smedjor, som tillverkade goda åkerbruksredskap.

Patriotiska Sällskapet har nu inrättat en modellkammare, där man kan bese och få beskrivningar av olika redskap. De har också utdelat belöningar till dem, som förbättrat redskap, och Hushållnings-Journalen har flera gånger tryckt ritningar och beskrivningar. Flera professorer har inlämnat artiklar om redskap, särskilt har Lostboms varit utförliga. I fortsättningen kommer i varje Journal någon artikel att införas.

----------------------------