| 0439 | Nytt påfund aväÄrjstockar | Anonym |
| 1779, nov. ANDRA ARTIKLEN. NYTT PÅFUND AF ÄRJSTOCKAR. Beskrivning av ärjstock med tre plogbillar. Anmärkning från Patriotiska Sällskapet att denna uppfinning fungerar så som förslagsställaren kapten von Hertell påstår. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0440 | Brev angående stenbrytning | Behm, Joh. Wilh. |
| 1779, nov. BREF TIL H. BARON OCH R. AF K.N.W. ORDEN E. G. OXENSTIERNA. ANGÅENDE STENBRYTNING. Att med hjälp av stänger välta stenar. Ritning och beskrivning av tillvägagångssättet. Om stenarna är för stora sprängs de med hjälp av eld. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0441 | Botemedel mot njursten | Anonym |
| 1779, nov. ET PRÖFWADT BOTEMEDEL EMOT NJURSTEN. Att kontinuerligt äta torkade rönnbär, men fråga en läkare om det kan skada. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0442 | Medel mot rödsot | Anonym |
| 1779, nov. MEDEL MOT RÖDSOT. Att i början av sjukdomen ta en sked saltlake och inte dricka på 10-12 timmar. Därefter inta rabarber. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0443 | Berömliga företaganden | Anonym |
| 1779, nov BERÖMLIGE FÖRETAGANDEN Vilda folkslag följa farvägen till både lands och vatten. Tänkande folk har gjort både land och vatten sig underdåniga. Egypten, Kina och Holland har gjort sig berömt för sina kanaler. Den kostbara Langwedotska kanalen är snarare ett vedermäle av träldom. Under vintern har vi i Norden naturliga broar över alla vatten. Men vi har också höga berg, som är svåra att komma över. De katolska präster, som regerat vårt land i 500 år, har gjort sig mer förtjänta för de broar de byggt, än att ha visat våra förfäder till himmelen. Deras nit och bekvämlighet har vi att tacka för de förnämsta vägar och genvägar i Sverige. Efter dem är många vägar förbättrade av den glorvördigaste gustavianska familjen. Men mycket återstår. Vägen mellan Alingsås och Göteborg är brant och besvärlig, men på grund av kostnaden är inget gjort åt den. Det småländska järnet, som fraktas där måste antingen ta mindre lass eller fler dragare för att klara färden. En utmärkt patriot begärde hos Kungl. Maj:t att för egna medel draga en ny väg här. Hans Kungl. Maj:t behagade genast med särdeles Nåd och Bifall tillåta detta patriotiska förslag. Nya vägen börjades i augusti 1777 och bygges av allmogen mot betalning. De är ofta hindrade av sitt arbete på åkern och av oväder. Patrioten är Claes Alströmer, och kostnaden blir minst 20000 daler. Han har uppmuntrat sina grannar kommersrådet Christian Arwidsson, direktören för Ostindiska Kompaniet Jacob von Utfall samt direktör för manufakturiet i Alingsås Johan Alströmer att jämna det återstående av den bergiga Alingsåsvägen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0444 | Anmärkningar angående väderleken för oktober 1779 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0445 | Förslag till en förbättrad Pan Svecicus | Tengmalm, Gust. |
| 1779, aug. FÖRSÖK TIL EN FÖRBÄTTRAD PAN SVECICUS. forts. på artikel 9. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0446 | Fårskötseln på Färöarna | Alströmer, Clas |
| 1779, dec. FÅRSKÖTSELN PÅ FÄRÖARNA Fåren på Öarna Färöe äro halvt förvildade, gå alltid ute, men håller sig på ägarens mark utan stängsel. Hjordarna blandar sig ej. De förs till platsen som lamm och vaktas, så att de hålla sig på rätt ställe. Som vuxna stannar de där. När snön kommer flockar de ihop sig, blir helt översnöade och man hittar dem endast på grund av den ånga de avger. När de skall klippas eller slaktas, tar man hundar till hjälp att driva dem samman. På Söderö är folket bekvämare och använder hästen att samla ihop djuren. En häst kan ta ett får mellan frambenen och hålla fast det. De flesta djuren är vita, men på vissa öar bli de svarta på grund av havets utdunstning. Det fanns en lag om fårhållning redan 1040, senare lag 1637. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0447 | Att igenkänna får | Alströmer, Clas |
| 1779, dec. AT IGENKÄNNA FÅR. Två vittnen bör finnas, när man tar ut sina omärkta djur till slakt. | ||
| ---------------------------- | ||