0429	Utdrag av d'Aubentons anmärkning om bästa sättet att sköta ullkreatur.	Anonym
1779, okt UTDRAG AF MONSIEUR D'AUBENTONS ANMÄRKNING, OM BÄSTA SÄTTET AT SKÖTA ULL-KREATUR. UPLÄST FÖR K:GL WETENSK ACAD I PARIS, WID DESS SAMMANKOMST, D 13 APRIL, 1768 Alla kreatur, som svettas, då de idisslar, blir magra. De förlorar dubbel vätska. Blodet kokar och ullen växer för fort i värmen. Ändå förvarar vi djuren inomhus. De tål och far väl av köld, regn och luftens våldsamheter. Jag har gjort försök och låtit en hjord gå ute på ett kallt ställe hela året utan något skydd. De lamm som föddes då är friskare, än de som föddes i fårhus. Även lamm, som var födda i fårhus, mådde bra av att flyttas utomhus. Hädanefter gör jag inga försök längre, utan alla mina får skall vistas ute utan skydd i fortsättningen.
----------------------------
0430	De Instrumentis Graecorum rusticus	Anonym
1779, okt DISPUTATION DE INSTRUMENTIS GRAECORUM RUSTICUS Hesiodus, vilken Plinius nämner, som den förste av grekerna, som skriver om åkerbruket och talar om efterhöstens utmärkta egenskaper, säger att det är rätta tiden att ta trävirke till redskap. Poetens beskrivning hur man skall förfärdiga handkvarnar. Sedan följer en beskrivning av vagn och plog. Här finns en ritning på dessa ting. I Uppland träder man åkern, i Småland heter det rista. I allmänhet ärja. Andra plöjningen kör man tvärs över åkern. I Uppland säger man sneda, i Småland tvära. Den sista plöjningen efter sådden, kallas i Uppland ärja ned säden, i Småland mylla ned säden. Efter kunde köras med harv. Beskrivning av tillvägagångssättet i Grekland och Italien. Beskrivning av hur man i Grekland tillverkade klubbor och hammare. Poeten beskriver plöjarens arbete, hur han börjar med att be till gudinnan Seres, när han med handen fattar om plogen. Efter plöjaren kommer en ung gosse och slår sönder de kokor, som finns kvar med en mullbråka och överhöljer de sädeskorn, som fortfarande syns ovan jord.
----------------------------
0431	Att döda och fördriva råttor	Anonym
1779, okt AT DÖDA OCH FÖRDRIFWA RÅTTOR Man blandar rågmalt med Mercurium Fublimatum och lägger i ett kärl, som ställs där råttorna uppehåller sig.
----------------------------
0432	Mot vägglöss	Anonym
1779, okt FÖR WÄGGLÖSS Har flera gånger strukit väggarna i en bondstuga med vitriolvatten och nu är vägglössen försvunna.
----------------------------
0433	Underrättelser angående väderlek och årsväxt i landsorterna	Anonym
1779, okt UNDERRÄTTELSER ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXTEN I LANDSORTERNE Abborfors. Blid vinter, men i maj och juni mycket frost, vilket skadat rågen. Kymmene älv har stigit över sina breddar och tagit med sig vattenverk och trädgårdar. Torp i Medelpad. God säd. Gävle. Svår nattfrost i början av juni fördärvade rågen och kryddväxterna. T.o.m. lövträd och granskott fördärvades. Mycket blåst och storm under sommaren. Öland. Frost och regn förstörde nötter och ollon. Svår torka på östra sidan. God havreskörd. Ganska bra råg och vete. Lund. Ovanligt god ärtskörd.
----------------------------
0434	För andra tredjedelen innevarande år har Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelat följande hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1779, okt FÖR ANDRA TREDJEDELEN AF INNEWARANDE ÅR HAR KONGL PATR SÄLLSKAPET UTDELT FÖLJANDE HEDERS-BELÖNINGAR För uppodling och stenmurar samt trädplanteringar har ett trettiotal personer belönats. Ett tjugotal pigor och drängar med lång och trogen tjänst har belönats. En piga räddades efter drunkning. Man redogör för, hur de nyttiga instrumenterna och beskrivningarna av medlen för drunknades räddande, börja spridas. Ännu har dock ingen anmält sig för den hedersbelöning, som Sällskapet utfärdade redan 1776. Belöning för biskötseln har däremot kunnat delas ut, sedan behöriga bevis kommit in.
----------------------------
0435	Anmärkningar angående väderleken för september 1779	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0436	Fortsättning av Pan Svecius	Tengmalm, Gust.
1779, nov. FÖRSTA ARTIKELN. FÖRSÖK TIL EN FÖRBÄTTRAD PAN SVECICUS. AF PEHR GUST. TENMALM. (Fortsättning). Början i sept. Tabeller för olika växters påverkan på kornas förmåga att ge mjölk och mjölkens kvalitet.
----------------------------
0437	Utkast till en allmän lantbruksordning	Anonym
1779, nov. UTKAST TIL EN ALLMÄN LANDT-BRUKS ORDNING I SWERIGE. Om lantmannens fri- och säkerhet i anseende till jords besittning och odlande. Om kungsgårdars och boställens allmänna skyldigheter. Om frälse- och skatterättigheter och skyldigheter. Om sockne- och stattorpare samt tjänstehjon. Om yppighets hämmande bland allmogen. Om byggnad på landet. Om hägnad och stängsel. Om kreatur och deras skötsel. Om åkerredskap. Om åkerns skötsel. Om ängsskötsel och betesmark. Om undervisning, uppmuntran och belöningar samt denna lantbruksordnings efterlevnad.
----------------------------