| 0383 | Anmärkningar angående väderleken för maj 1779 | Patriotiska Sällskapet |
| Mulet tre dagar och storm fyra. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0384 | Om åkerns indelning i fyra gärden | Anonym |
| 1779, juli OM ÅKERS INDELNING I FYRA GÄRDEN Om en gård har två åkrar med god jord och god hägnad, kan de med fördel skiftas i fyra gärden. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0385 | Om kärrjordars verkan på kålgårdar, trädgårdar och åkrar | Anonym |
| 1779, juli OM KÄRRJORDS WERKAN PÅ KÅLGÅRDAR, TRÄDGÅRDAR OCH ÅKRAR Då jag anlade en kålgård, körde jag på 70 lass kärrjord och 20 lass lera s.k. björklera, för att fylla igen gropar. Här planterade jag vitkålsplantor och fick på hösten huvuden som vägde 10-12 marker. Dessutom satt under det stora huvudet flera knytnävsstora huvuden på stammen. Jag lägger nu kärrjord under gödselhögen. Detta ger fet och präktig gödsel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0386 | Om tillverkning av gryn och ost, med mera | Anonym |
| 1779, juli OM TILREDNING AF GRYN OCH OST, MED MERA Nästan ingen backstuga har så stor jordbit, att man kan odla rotsaker. De förstörs ofta under vintern. Det är därför bäst att göra gryn av dem. Man förväller rotsakerna och hackar den med mjöl. Törnrosblad och körsbärsblad kan användas utan förvällning. Dessa gryn kokas med vatten eller mjölk till gröt, välling eller pannkakor. Morötter är inte tjänliga till gryn, utan skäres i skivor och torkas. När de kokas skall de läggas i kallt vatten, annars blir de sega. Stjälkar av rödbetor och potatis kan skäras i bitar och torkas. Sedan stuvas de som turkiska bönor. Den bästa nytta av råmjölk får man, om man gör ost av den. Inte kalvdans. Osten tillverkas som vanligt och av vasslan görs mesost. Bättre folk häller i grädde, sämre folk mjölk. När man brygger dricka kan man öka volymen genom att hacka i enris. Undertecknat Calippa, gumman på Berget. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0387 | Om smörkärning | Anonym |
| 1779, juli OM SMÖRKÄRNING Om man har svårighet att få smör vid kärningen, kan man tillsätta en tesked Cremor Taxtari. Man skall helst inte ha grädden i träkärl och aldrig diska dem i stark lut. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0388 | Medel mot boskapssjuka | Anonym |
| 1779, juli MEDEL MOT BOSKAPS-SJUKA När boskapen sättes in för vintern, undersöker man deras horn. Är de kalla gnides de med en klut indränkt i terpentin. Är djuren rumptomma, gör man lika såvida rumpan är lös. Man upprepar detta under några veckor. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0389 | Ett efter utseende fördelaktigt ludringssätt | Anonym |
| 1779, juli ET EFTER UTSEENDE FÖRDELAKTIGT LUDRINGS-SÄTT Man vänjer hästen, som man utsett till luder vid att dricka mjöldrick. Sedan får den bara torrt foder 2-3 dagar. Hästen leds till stalldyngan och ges de vanliga ingredienserna i en mjöldryck, som den nu begärligt dricker. Den stupar och blir helt genomförgiftad, t.o.m. håret blir angripet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0390 | Om hur svin gödas och slaktas på Irland | Malmstedt, J M |
| 1779, juli OM HURU SWIN GÖDAS OCH SLAKTAS I IRLAND På Irland ges svinen ofta potatis, annars äter de allt. Sista dagarna får de havregryn med mjölk, för att fläsket skall bli fast. Då svinen är glupska, är det lönsammast för den, som i sin verksamhet får rester, som svinen kan äta t.ex. bryggare, bagare, mjölnare, brännvinsbrännare, kockar och trädgårdsmästare. Fisk är inte lämpligt som svinföda. Fläsket smakar fisk. Vid slaktningen märktes inget särskilt, utom att en del brände av håren i stället för skållade. Svinborsten tillhör slaktaren och används till borstar. Huvudet och fötterna är inte särskilt populära. Självdöda djur lämnar huden, vilken annars sitter kvar vid saltningen. Av det skinnet beredes lädret till de engelska sadlarna. Hamburgs köttrökning är den ordentligaste och mest berömda. Eldstaden fanns i källaren. Röken leddes till ett rum ovanpå, där kött och fläsk röktes. I ett rum ovanför röktes korvarna. Bränslet är ekträ. Fyra familjer föder sig i Hamburg genom att arbeta med rökning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0391 | Modell och ritning på en stenvagn | Ramsell, Jac. |
| 1779, juli MODELL OCH RITNING PÅ EN STENWAGN Ritning och beskrivning av den stenbjörn, som skall användas vid Strömholms kanalbygge. | ||
| ---------------------------- | ||