0372Om gödning med fiskrensBergnehr, Lars
1779, juni

OM GÖDNING AF FISK-RÅK

Genom brevväxling med handelsman Bagge junior i Göteborg, har jag fått tips om ett gödningsmedel. Han berättar, att tusentals tunnor med sillrense kastas i sjön. Jag har använt det lilla fiskråk, som blir i mitt hushåll till gödsling av meloner och gurkor. Det har givit rekordstora meloner.

Bagge varnar för den svåra stanken. För att undvika detta gör jag så, att jag lägger renset i gravar, som täcks med sand, jord, granris eller vad man har. Denna gödning borde utnyttjas.

----------------------------
 
0373Beskrivning på en blekstege eller flotteAngerstein, J S
1779, juni

BESKRIFNING PÅ EN BLEK-STEGE ELLER FLOTTA

Den vattenånga, som särskilt vårtiden stiger upp vid stakar och kvistar i vattnet, skulle utnyttjas för blekning. Jag har konstruerat en stege, som sättes i vattnet. Nu kan en person snabbt vattna väven. Blekningen går dubbelt så fort på vattnet och vid regnväder behöver man inte befara röta. Beskrivning finns.

----------------------------
 
0374Om mullvadars utrotandeAnonym
1779, juni

OM MULLWADARS UTDÖDANDE

Kräftor släpps in i gångarna och de täppes till. Kräftorna kan leva där ett halvår.

Tidigare har jag beskrivit en pust att blåsa in svavelrök i gångarna. Tyvärr flyttar mullvaden bara och återkommer ännu mera uppretad. Jag har nu konstruerat en järnfälla eller snarare en råttsax, som betas med morötter. På en vecka fångades 80 mullvadar.

----------------------------
 
0375RappningAnonym
1779, juni

OM RAPPNING

Rappningen föll av på mina skorstenar. En murarmästare från Kinnekulle kom varje år för att laga. Jag gjorde då en kalkmurning, som nu hållit i 13 år. Man tar den bästa kalken, lägger den med vatten hoprörd i en grop ett år att syras. Blandar sedan med fin sand. Ju mer man ältar, desto bättre. Här höll 4 personer på i 6 timmar. Lägger man i svinhår blir rappningen starkare. Man skall inte utföra detta arbete i solsken, då rappningen spricker.

Patriotiska Sällskapet borde ge ut instruktion till murarmästare, så att man slapp alla klåpare.

----------------------------
 
0376Om bikupors storlek och formCollin, Sven
1779, juni

OM BI-KUPORS STORLEK OCH FORM

Klimatet, honungsdrägten och svärmarnas storlek skall vara avgörande vid kupornas storlek. De bli alltså olika på olika ställen.

När flera svärmar kommer på en gång blir det besvärligt. Intill bihagen får inte växa buskar och träd, där svärmen slår till. Små ruskor av en, gran eller tall sättes tätt framför kuporna. Så snart bina satt sig i ruskan, dras den upp och bina förs till kupan.

Skattningen sker uppifrån eller nerifrån. Uppifrån kan visen skadas.

----------------------------
 
0377Utdrag ur brev från Ekeblad till OxenstiernaEkeblad
1779, juni

UTDRAG AF ÖFWER.JÄGMÄSTAREN EKEBLADS BREF TIL HERR BARON OCH RIDDAREN AF KONGL WASA-ORDERN, S G OXENSTIERNA

Glimtar från en resa i Norrland. Hälsingeplogen används i hela Norrland. Den ångermanländska tröskmaskinen förtjänar uppmärksamhet. Den 16 juni såg vi midnattsolen vid Torneå och finnarnas forsfärd, vilket var hiskeligt. Naturen är vacker och bördig. Ett riktigt Eden. Borgmästar Rameen har planterat fruktträd. De hålla för en vanära att köra med oxar, men äter dem. Nu har jag med brännvin och tobak övertalat mina drängar att använda oxar, sedan jag själv kört ett par.

----------------------------
 
0378Uppgift att föda svinkreatur med hackelseAnonym
1779, juni

UPGIFT, AT FÖDA SWINKREATUR MED HACKELSE

Det vanligaste sättet om inte drank finns är att föda grisar med agnar. Dessa kan ibland vara kvarsittande på halmen och mer gynna nötkreaturen. Så länge brännvinsbrännandet fanns understödde det svinens föda. Jag har med hackelse av råghalm fött mina svin i fyra månader. Hackelsen har blivit blött med enbärslag och påströdd med mjöl och agnar. Hackat granris ratade svinen.

----------------------------
 
0379,Att sylta körsbär med honungAnonym
1779, juni

AT SYLTA KIERSBÄR MED HONUNG

En lag av honung kokas och silas. Bären kokas sedan i honungen. Klarbär har den egenskapen att de krypa ur sitt skinn tre gånger och in igen. De förvaras i sin lag.

----------------------------
 
0380Att sylta nyponAnonym
1779, juni

AT SYLTA NIUPON

Nyponen rensas från kärnor och fnas, så att de ser hela ut. En lag av honung och vatten kokas och silas. Lagen slås över bären, burken överbindes och förvaras svalt.

----------------------------