| 0369 | Om Lindstedts bengaliska medicinfrön | Gadd, Pehr Adrian |
| 1779, juni OM JUSTITIE-RÅDET LINDSTEDTS BENGALISKA MEICINAL-FRÖN Försök som gjorts i Åbo med de av Patriotiska Sällskapet översända frön har inte lyckats. Endast några har växt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0370 | Annotationer över rön och försök med in- och utländska höfröslag | Jörlin, Engelberth |
| 1779, juni ANNOTATIONER ÖFWER RÖN OCH FÖRSÖK MED IN- OCH UTLÄNDSKA HÖFRÖ-SLAG, FÖR ÅR 1778; SÅDDA I PARADIS-LYCKAN WID LUND OM VÅREN DEN 16 APRIL, PÅ 3 TILL 4 QUADRAT ALNARS JORD, OGÖDSLAD LERA Redogörelser för 21 växter, som ingick i försöket. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0371 | Utdrag ur brev i samma ämne | Anonym |
| 1779, juni UTDRAG AF BREF, I SAMMA ÄMNE Redogörelser från Östergötland och Dalarna angående frö, höfrö, luzern och treffel, som provodlats på några ställen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0372 | Om gödning med fiskrens | Bergnehr, Lars |
| 1779, juni OM GÖDNING AF FISK-RÅK Genom brevväxling med handelsman Bagge junior i Göteborg, har jag fått tips om ett gödningsmedel. Han berättar, att tusentals tunnor med sillrense kastas i sjön. Jag har använt det lilla fiskråk, som blir i mitt hushåll till gödsling av meloner och gurkor. Det har givit rekordstora meloner. Bagge varnar för den svåra stanken. För att undvika detta gör jag så, att jag lägger renset i gravar, som täcks med sand, jord, granris eller vad man har. Denna gödning borde utnyttjas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0373 | Beskrivning på en blekstege eller flotte | Angerstein, J S |
| 1779, juni BESKRIFNING PÅ EN BLEK-STEGE ELLER FLOTTA Den vattenånga, som särskilt vårtiden stiger upp vid stakar och kvistar i vattnet, skulle utnyttjas för blekning. Jag har konstruerat en stege, som sättes i vattnet. Nu kan en person snabbt vattna väven. Blekningen går dubbelt så fort på vattnet och vid regnväder behöver man inte befara röta. Beskrivning finns. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0374 | Om mullvadars utrotande | Anonym |
| 1779, juni OM MULLWADARS UTDÖDANDE Kräftor släpps in i gångarna och de täppes till. Kräftorna kan leva där ett halvår. Tidigare har jag beskrivit en pust att blåsa in svavelrök i gångarna. Tyvärr flyttar mullvaden bara och återkommer ännu mera uppretad. Jag har nu konstruerat en järnfälla eller snarare en råttsax, som betas med morötter. På en vecka fångades 80 mullvadar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0375 | Rappning | Anonym |
| 1779, juni OM RAPPNING Rappningen föll av på mina skorstenar. En murarmästare från Kinnekulle kom varje år för att laga. Jag gjorde då en kalkmurning, som nu hållit i 13 år. Man tar den bästa kalken, lägger den med vatten hoprörd i en grop ett år att syras. Blandar sedan med fin sand. Ju mer man ältar, desto bättre. Här höll 4 personer på i 6 timmar. Lägger man i svinhår blir rappningen starkare. Man skall inte utföra detta arbete i solsken, då rappningen spricker. Patriotiska Sällskapet borde ge ut instruktion till murarmästare, så att man slapp alla klåpare. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0376 | Om bikupors storlek och form | Collin, Sven |
| 1779, juni OM BI-KUPORS STORLEK OCH FORM Klimatet, honungsdrägten och svärmarnas storlek skall vara avgörande vid kupornas storlek. De bli alltså olika på olika ställen. När flera svärmar kommer på en gång blir det besvärligt. Intill bihagen får inte växa buskar och träd, där svärmen slår till. Små ruskor av en, gran eller tall sättes tätt framför kuporna. Så snart bina satt sig i ruskan, dras den upp och bina förs till kupan. Skattningen sker uppifrån eller nerifrån. Uppifrån kan visen skadas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0377 | Utdrag ur brev från Ekeblad till Oxenstierna | Ekeblad |
| 1779, juni UTDRAG AF ÖFWER.JÄGMÄSTAREN EKEBLADS BREF TIL HERR BARON OCH RIDDAREN AF KONGL WASA-ORDERN, S G OXENSTIERNA Glimtar från en resa i Norrland. Hälsingeplogen används i hela Norrland. Den ångermanländska tröskmaskinen förtjänar uppmärksamhet. Den 16 juni såg vi midnattsolen vid Torneå och finnarnas forsfärd, vilket var hiskeligt. Naturen är vacker och bördig. Ett riktigt Eden. Borgmästar Rameen har planterat fruktträd. De hålla för en vanära att köra med oxar, men äter dem. Nu har jag med brännvin och tobak övertalat mina drängar att använda oxar, sedan jag själv kört ett par. | ||
| ---------------------------- | ||