0036	Erfarenheter byggd på kemiska och ekonomiska grunder rörande åkerjordens bästa tillredande	Anckarström, Jacob Johan
1776, dec ERFARENHETEN, BYGGD PÅ CHEMISKA OCH OECONOMISKA GRUNDER, RÖRANDE ÅKERJORDENS BÄSTA TILREDANDE OCH BESTÅENDE, SAMT REDSKAPEN OCH ET FÖRDELAKTIGT SÄTT AT FÅ MYCKEN OCH GOD GÖDSEL, UPGIFWEN Det påstås allmänt att lanthushållningen är den svåraste vetenskap och att ingen blir fullärd. Detta är utan riktig grund. Ty inte skulle Skaparen ha ålagt människorna åkerbruket, som dess främsta näringskälla, om man inte genom flit och uppmärksamhet skulle lära dess hemlighet. Trädgårdsmästaren har lättare, genom att han har en mindre jordlott, som han kan vattna och sköta, medan åkermannen inte kan råda över väder och vind. Jag vill dock bevisa, att åkertillredningen inte är så konstig, om man bara förfar efter kemiska grunder. Under våren och sommaren drar luften till sig näring ur jorden, mer ju lösare jorden är. Havet drager till sig partiklar som en saltmagnet, då den är kallare än jorden. Senare återlämnar luften partiklarna vid varmare väderlek. Åkern skall alltså inte köras för mycket, då näring går bort och jorden blir mager. Man skall lägga ett lager kalk eller kalkmärgel över åkern, som hindrar, att när daggen torkar, även nyttiga partiklar försvinner med luften. I mycket sönderdelad jord når värme och kyla växternas rötter, som skadas. Rotmasken trivs inte i lös jord, medan bladmasken trivs i sur jord. Många sår på våren, utan att ha kört åkern på hösten och får ett bra resultat. Orsaken till att man kör åkern är, att den skall hållas fri från ogräs, att den skall vara lös så att växternas rötter lätt skall fästa sig och utvecklas, och att den syra som bildas under våren skall avdunsta. För att tillreda jorden räcker det med två körningar. Första trädningen på våren och sedan snedningen på hösten. I Uppland brukas ibland att på våren köra åkern och sedan harva och så och harva igen och välta. Snedningen på hösten skall ske sent, så att ogräset ej växer till. En del påstår dock att snedning efter Mikaeli ej ger tillräcklig must i jorden. Skall dessa båda körningar räcka, skall redskapen vara de rätta. Trädningen utförs med plog och snedningen med trästock. Plogen går djupast och når ogräsrötterna. Vad är orsaken till vårt vårdslösa sätt att sköta åkern? 1) att man gör som tidigare generationer gjort. Ståndspersoner har inte brytt sig om sina åkrar, utan lämnat dem till vårdslösa fogdar och inspektorer. Bonden har skött sin åker, som han sett herrgårdens åkrar skötas. 2) att vi haft dåliga redskap. På varje hemman borde finnas plog, trädstock, årder, mullplog, harv, sladd och vält, alla rätt inställda. Ett bra sätt att skaffa sig en större gödselsamling är att bygga fähuset på höga grundstenar och lägga syllarna på. Båsen byggs och båsbotten fylls med torv eller lätt jord. Urinen rinner ner i jorden och djuren ligger torrt. Gödseln faller på ett par plankor och körs ut genom en dörr på gaveln. Efter en tid byts jorden.
----------------------------
0037	Om jorddammars fördelaktiga anläggning	Anonym
1776, dec OM JORD-DAMMARS FÖRDELAKTIGA ANLÄGGNING, SAMT NYTTAN DÄRAF TIL OLÄNDIG MARKS UPODLING, OCH FISK-PLANTERING För några år sedan gjordes en damm på 4 1/2 tunnlands vidd på en mossbelupen äng. Genom två stora diken på sidorna erhölls jorden till vallen, som lades lös. Torv från 1 alns djup användes till vallens beklädnad. Dammen rundades på insidan till två halva paraboliska linjer, som möttes vid vattnets utlopp, medan utsidan var rak. Dammen var alltså bredast på mitten. Dammen anlades på hösten och vattnet frös. Dammen har aldrig läckt. Det tog nio dagsverken att bygga den. Vattnet skulle användas att bevattna gräset. Detta misslyckades. En annan damm byggdes och där planterades ut 2000 rudor. De fångades sedan ganska feta. Små kärr och dälder bör nyttjas till sädesväxt och fiskodling. Men landet bör också utdikas, mossan avbrännas och jorden röjas för att först under en del år så havre och sedan göra fiskdamm
----------------------------
0038	Anmärkning över sättet att tillverka vin	Anonym
1776, dec ANMÄRKNING WID SÄTTET AT TILREDA WIN AF SWENSKA BÄR OCH FRUGTER, INFÖRDT I SEPT. MÅNADS JOURNAL Vin får inget kallas, som ej är tillrett av druvsaft, som självjäser. Andra frukter och bär, som måste urlakas med hjälp av vatten och tillsättas med jäsämne, borde kallas dryck, eller som engelsmännen kallar det cider, när det är gjort av äpplen eller päron. Jag har gjort försök med hallon, som har söt saft och jäser av sig själv men fått ett ofullkomligt vin. Vinbär skulle också kunna tänkas, om man får dem billigt. Enligt Schultzes förslag skulle man koncentrera saften genom kokning och tillsättning av jäst. Men denna dryck kan man inte kalla vin. Jag har gjort försök med svarta vinbär, vilka krossats och fått jäsa utan tillsatser. Denna dricka är god. De utpressade bären påfylls med öl eller svagdricka. Jag har bryggt dricka av enbär, genom att hälla kallt vatten på. Vörten kokas och sedan görs som vanligt med dricka. Svavlingen tillgår på det sättet, att man sätter svavlet över eld utan att det börjar brinna. Linnetyg dras genom svavlet och hängs på en ståltrådskrok ned i kärlet och antändes. Tyget tas bort, när svavlet brunnit av.
----------------------------
0039	Underrättelse om slagghusbyggnad	Anonym
1776, dec UNDERRÄTTELSE OM SLAGGHUS-BYGGNAD Man använder de slagg som överallt i Bergslagen ligger i slaggvarparna. Grunden läggs av gråsten. Man bygger två brädväggar intill varandra och häller murbruk, kalk och slaggsten emellan. Dörrar och fönster passas in och när allt torkat tas väggarna bort. Efter rappning får muren lika utseende som en tegelstensmur. Där slagg finns är detta ett utmärkt och billigt byggmaterial. Man kan också med fördel bygga av slaggtegel, som blir vid tackjärnsblåsningarna och rinner ner i formar som tegelstenar. I Falun är en del tvåvåningshus uppförda av slagg.
----------------------------
0041	Utdrag ur brev från af Sillén	Sillén, af
1776, dec UTDRAG AF ET BERF IFRÅN HERR CANCELLIE-RÅDET AF SILLÉN. RYDA KONGSGÅRD I UPLAND Det största byggnadsfel, som begås, är att man inte bygger källare. Detta leder till skogsbrist och onödigt arbete. På nästan varje hemman och torp finns en särskild byggnad som källare. Förfäderna byggde gärna husen på hälleberget för att spara jord och där kan ju ingen källare finnas. Ett annat sätt att slippa öda skog är att bygga källarvalv av sten och om de inte få rum under huset, så täcka dem med torv och jord och lämna dem alldeles utan överbyggnad. Soldaten Erik Pärsson, som är klensmed från Dalarna och tjänat i Finland spränger sten och bygger välvda källare. Han har lärt upp sin son och även andra.
----------------------------
0042	Att sätta gul färg på linne, bomull och ylle	Anckarström, J J
1776, dec AT SÄTTA GUL FÄRG PÅ LINNE, BOMULL OCH YLLE, UTAN AT NYTTJA ÄNGSKÄR ELLER BJÖRKLÖV Polygonum Hydropiper i Linnés Systema heter på svenska jungfrutvål. Är en bitter ört, bekant för sin korroderande kraft och nyttjas i medicinen. Äts inte av kreaturen. I två vetenskapliga verk beskrivs dess förmåga till att ge beständig gul färg. Den är billigare än ängsskäran och finns överallt.
----------------------------
0043	Ur Gazette d'Agriculture	Anonym
1776, dec UTUR GAZETTE d'AGRICULTURE Det är bevisat, att champinjoner och murklor är helt utan näringsvärde och endast belastar magen. Kan dock förhöja smaken. En skicklig kemist i Paris har bevisat att gamla champinjoner kan ge förgiftningar. De små spindlar, som lägga ägg i svampen kan ge upphov till dödliga sjukdomar. Man hinner inte räkna dem som avlider av detta. Detta antal förökas dagligen, utan att man tager varning. Om allmänheten ej lyssnar, får man inte tröttna att varna. Fyra personer i närheten av min stad åt murklor. Två är redan döda och de andra två överlever knappast.
----------------------------
0044	Särdeles händelse i naturen	Anonym
1776, dec SÄRDELES HÄNDELSE I NATUREN Berry, en kunnig lantbrukare i Liverpool har ett körsbärsträd, som burit frukt i år och ännu en gång under året fått fullkomligt mogna bär.
----------------------------
0045	Beskrivning på den mullharv, som är omnämnd i Stockholms veckoblad	Geyer, Carl Gustaf
1776, dec BESKRIFNING PÅ DEN MULLHARV, SOM ÄR OMNÄMND UTI STOCKHOLMS WECKOBLAD N:O 74 OCH HWARS RITNING ÄR ÅSTUNDAD I N:O 80 Harven består av två medar av björk. Beskrivning och ritning finns. Nyttan är, att den inte tröttar djuren så mycket som andra harvar. Vid starkt regn, som gör att jorden blir hård, är denna kulharv tjänlig, då den inte river upp säden. Även när man skall plöja upp mossar är den utmärkt.
----------------------------