0357 | Försök med så kallat vinterkorn utsått vid Vadstena år 1777 | Rylander, Pehr |
1779, maj FÖRSÖK MED SÅ KALLADT WINTER-KORN, UTSÅTT WID WADSTENA ÅR 1777 En olägenhet i Vadstenatrakten är landhavren, som kväver annan växtlighet. Det säkraste sättet är att så höstsäd, men då gödseln är otillräcklig kan man inte göra det överallt. Jag har funnit att ett kornslag importerat från Hollstein av borgmästare Pihlsson i Varberg är det lämpligaste. Förhoppningsvis utdödas landhavren. En fördel att så på hösten är, att dragarna har kraft och ork och att man bättre hinner med vårsädet. Jag kommer att fortsätta med detta försök. | ||
---------------------------- | ||
0358 | Svar på anmärkningarna angående Lüneburgska biskötseln | Anonym |
1779, maj SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNAE, ANGÅENDE LÜNEBURGSKA BISKÖTSLEN Den som kritiserat min artikel om biskötseln i Tyskland, har menat att man inte kan föda så många kupor på samma ställe. Denna beräkning var gjord på bästa tänkbara omständigheter. Dock utnyttjas inte våra ljunghedar här i landet. All verksamhet bör överses av människan. När man släpper hästar på skogen i Skåne utan tillsyn, riskerar man att förlora åtskilliga. Detsamma med bin. Artikelförfattaren har råkat ut för flera förargliga tryckfel, som herr Kritikus uppmärksammat. Att slakta bin är nödvändigt för att födan skall räcka. Om herr Kritikus vill ägna sig åt biskötsel, bör han anställa en tysk bidräng. | ||
---------------------------- | ||
0359 | Beskrivning på en snörullharv | Åslund, Anders |
1779, maj BESKRIFNING PÅ EN SNÖ-RULLHARF Detta redskap skall skaffa kölden väg till rågroten, när snö täckt en ofrusen åker. En stark eller två halvvuxna drängar kan dra den, då åkern inte tål hästfötter. Beskrivning. | ||
---------------------------- | ||
0360 | Beskrivning på ett makalöst plåster som är gott för förränkt, försträkta senor och torrvärk | Anonym |
1779, maj BESKRIFNING PÅ ET MAKALÖST PLÅSTER, SOM ÄR GODT FÖR FÖRRÄNKT, FÖRSTRÄKTA SENOR OCH TORRWERK Smält beck, grankåda, gult vax och harts. Det knådas och bredes på ett skinn. Nu strös på peppar, ingefära, nejlikor, kardemumma, socker, saffran och ingnides i plåstret. Bra för podager och svullnader. Det placeras på det brutna stället och läker skadan på 2-3 dagar. | ||
---------------------------- | ||
0361 | Utdrag ur Forsskåls meddelanden | Anonym |
1779, maj UTDRAG AF FORSKOHLS Lichen prunastri växer inte i Egypten, men är likväl värd uppmärksamhet för dess bruk vid bakning. Egyptierna förstår sig inte på att brygga dricka och vet ingenting om jäst. De importerar hela skeppslaster av mossan och tillreder en deg, som används som jäsmedel. Denna växt finns i Sverige, men vem skulle ge sig till att plocka och föra den till Alexandria. | ||
---------------------------- | ||
0362 | Sätt att återförskaffa gamla valnötsträd deras fruktbarhet | Anonym |
1779, maj SÄTT AT ÅTERFÖRSKAFFA GAMLA WALNÖTE-TRÄD DERAS FRUGTBARHET Nötträden åldras snart, då de bära så mycket frukt. När man märker, att träden avtar, skall man skära bort alla gamla kvistar. Gräva upp jorden och vattna med vindrägg. | ||
---------------------------- | ||
0363 | Ett fördelaktigt sätt att garva läder | Anonym |
1779, maj ET FÖRDELAKTIGT SÄTT AT GARFWA LÄDER Irlands parlament har tillkännagivit denna metod 1766. Man kokar ljung i ett kopparkärl och lägger i lädret, när temperaturen är kroppsvarm. Ju oftare man fyller på med ljungvatten desto fortare går garvningen. Det fordras en kran på sidan av kärlet, så att man kan släppa ut det kalla vattnet. | ||
---------------------------- | ||
0364 | Anmärkningar angående folknumren | Anonym |
1779, maj ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLK-NUMREN Gällande tiden 1749-1773. Även några städers folkmängd redovisas. | ||
---------------------------- | ||
0365 | Anteckningar ur brev och tidningar angående väderlek och årsväxt | Anonym |
1779, maj ANTECKNINGAR UTUR BREF OCH TIDNINGAR, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT Kalmar. Tidig vår. Folket lever av fisk. Torsken kan ha stenar i magen upp till ett duväggs storlek. Hur kan dessa avgå med hans avföring? Har han dem hela livet i magen? Östergötland. Ingen vinter till skada för körslor. Februari var som om det varit maj. Stora Tuna. Hela tiden vårväder. Ett stort åskväder i april. Västerås. Mälaren är ren den 19 mars och seglationen på Stockholm i gång. Då det varit menföre hela vintern, har mindre stångjärn kommit till vågen än annars. Flera har sått vårsäden. Uppsala. Tidig vår. Ån ren sista februari. Hoppas på god och tidig växt, då man haft kreaturen inne sedan början av oktober. | ||
---------------------------- |