| 0340 | En försökt huskur mot gikt | Anonym |
| 1779, mars EN FÖRSÖKT HUS-CUR MOT GIKT Man tar en klyfta vitlök de tre sista dagarna bär månen är i nedan och de tre första vid nymåne. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0341 | Fårpulver mot vattusot, i 20 år försökt och nu till allmänhetens tjänst uppgivit | Anonym |
| 1779, mars FÅR-PULVER EMOT WATTUSOTEN, I 20 ÅR FÖRSÖKT OCH NU TIL ALMÄNHETENS TIENST UPGIFWIT AF OECONOMIE DIRECTUREN MARTIN STAAF Efter sommarens värme och myckna regn uppträder vattusot hos fåren. De insjuknar på våren, då de hela vintern blivit fodrade och nu ingenting ger tillbaka. Ett pulver att ge vid början av vattusoten eller som preventivt är gjort av kräft- eller hummerägg eller ostronskal, malörtsknopp, fläderblommor eller sal. alkali. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0342 | Förslag att överstryka träbyggnader med blågrå färg | Euren, Pehr |
| 1779, mars FÖRSLAG AT ÖFWERSTRYKA TRÄBYGGNADER MED BLÅGRÅ FÄRG Blålera blandas med rågmjöl och kokas med vitriol. Strykes på träbyggnader, ger vacker färg, fäster bra och bevarar mot röta. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0343 | Uppgift om ett slags ympvax och trädsalva, vilken icke av regn, torka eller köld skadas, eller skiljes ifrån trädbarken | Samberg, Johan |
| 1779, mars UPGIFT AF ET SLAGS YMPVAX OCH TRÄDSALFWA, HWILKEN ICKE AF REGN, ì TORKA ELLER KÖLD SKADAS, ELLER SKILJES IFRÅN TRÄDBARKEN Till vaxet: harts, skirad talg, mjukt beck, gult vax och ì terpentin. Till salvan: skirat ister, harts och beck. De överstrykes i ljumt tillstånd där de behövs. Inte särskilt ì kostsamt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0344 | Recept på ingredienser till en trädsalva | Adelborg, Joh. Ar. |
| 1779, mars UPSATS PÅ INGREDIENTIER TIL EN TRÄDSALFWA, SOM HÄR I STOCKHOLM MED MYCKEN FÖRDEL BLIFWIT FÖRSÖKT I FLERA ÅR Harts, tjock terpentin, beck, fårtalg, vax, bomolja och svavel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0345 | Anmärkningar angående väderleken för februari 1779 | Patriotiska Sällskapet |
| Endast två dagar klara och ingen utan blåst. Norrsken. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0346 | Anmärkningar angående inrikes handel | Anonym |
| 1779, april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE INRIKES HANDEL Handelns egentliga egenskap är att skaffa både in- och utländska varor till bästa pris och kvalitet. Mycket handel och handelsplatser förökar den allmänna förmögenheten. Gustaf I skadade handeln genom hansestädernas inflytande. Senare har Karl IX och Gustaf Adolf anlagt tillsammans med drottning Kristina 35 nya städer. Nya krambodar vid marknadsplatser och där folkmängden är över 50 personer borde inrättas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0347 | Om uppodling på frälsehemman | Anonym |
| 1779, april OM UPODLINGAR PÅ FRELSE-HEMMAN Två frätande sjukdomar i hushållningen är herrgårdsdagsverken och hållskjutsarna. De ge anledning till att skämma sederna, lättja, liderlighet och självsvåld. Barnen och tjänstefolket går på dagsverken och bonden och hans hustru blir hemma med arbetet. Matsäcken till dagsverksfolket skall vara den bästa, då de jämför sina matpåsar. Hemma äter bonden välling utan både sovel och bröd. Dagsverksarbetet är oftast gemensamt, vilket är trivsamt för lättingen. Man borde låta alla frälsebönder köpa sina hemman och erlägga skatt till herrgården. Säker äganderätt alstrar flit och trevnad hos bonden. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0348 | Jämförelse mellan jordens bruk till tobaksplantering eller annan kultur | Anonym |
| 1779, april JEMFÖRELSE EMELLAN JORDENS BRUK TIL TOBAKS-PLANTERING ELLER ANNAN CULTUR Det viktigaste är födan för djur och människor. Det kan då inte vara rätt, att mycken jord och stor arbetskraft går åt att odla annat än nyttiga växter. Detta är dock vad som sker, särskilt runt städerna, där stora arealer används till att odla tobak. Det vore bättre att odla fruktträd intill städerna. Om man i landet använde 2000 tunnland jord till tobaksodling förlorade man 6.500000 daler. Använd halva summan till tobaksköp utifrån, där klimatet passar växten bättre. Här frambringas tobak med en förfärlig stank och Gud vet hur hälsosamt det är. Vilken matväxt man än odlar ger fördel framför tobaken. All gödsel från städerna går åt till dessa odlingar. Bonden kan aldrig lasta sin skjuts hem med gödsel, när han levererat hö och halm till alla hästar, som behövs i staden. Tobaken motverkar inte pest och andra sjukdomar, vilket man kan se i Turkiet, där varje människa röker. Då ett barn kvider av hunger, kan man inte bjuda det snus eller en rökpipa. Säger en som rökt i 40 år. | ||
| ---------------------------- | ||