0033KonsterAnonym
1776, nov

KONSTER M M

De la Folie, ledamot av akademien i Rouen har upptäckt ett sätt att bronsera järn. Godset smetas in med vax och hålls över elden och får en starkare lackering, än det man kallar brons. Om man istället för vax använder Sperma ceti blir lackeringen kopparfärgad. Skulle kunna användas vid tillverkning av de ståltrådstyger, som tillverkas i Norden. De rostar inte och skadar inte tyget.

Den starkaste bronseringen får man genom att gnida med en oxklöv och lite olja. Är järnstyckena stora kan man värma dem röda och lägga dem i linolja eller andra oljor. Detta ger ingen glans men bevarar mot rost. Detta är särskilt lämpligt för bultar, som sammanbinda stockar och trävirke på skepp. Takplåtar, rännor och andra järn, som sitter ute i det fria bör tillredas på detta sätt.

----------------------------
 
0034Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1776, nov

BERÖMLIGE GERNINGAR UTUR DAGLIGT ALLEHANDA

En gammal soldat hade blivit dömd till höga böter för ekonomiskt brott. Han kunde inte betala utan böterna gjordes om till kroppsstraff. Soldaten kunde genom sjukdom inte utstå straffet och försökte rymma för att undkomma. Domaren i orten betalade hans böter med en förmaning att i fortsättningen ställa sig lagen till efterrättelse. Detta är inte den enda gången denna domare visat ädelmodiga gärningar. Denna häradshövding blir högaktad för sina gärningar både i trakten och vid det regemente, där soldaten tjänar.

En fattig studerande, som hos de förmögnare sökt få låna till sina studier vid akademien, hade nästan givit upp sina planer, då ett par bröder av utländsk härkomst pantsatte sina små gårdar och lånade honom pengar.

----------------------------
 
0035Undersökning om renskötseln i SverigeGadd, Pehr Adrian
1776, dec

UNDERSÖKNING, OM REN-SKÖTSELN I SWERIGE KAN UTWIDGAS UTOM FJÄLL-BYGDEN

Renskötseln borde utökas i Sverige och inte bara förbehållas våra fjällmän. Även i våra norra skogstrakter skulle renskötseln kunna bedrivas. Förutsättningarna är om renmossa finns att tillgå i skogstrakter, om renar kan äta andra växter, och om skogsbygdens redan vidtagna näringar inte skadas.

Om sommaren äter renen gräs och samma växter som får. Renmossan, som är renens vinterföda, finns i stora mängder ned till Dalarna. Renarna i skogstrakterna trivs väl och blir oftast större än fjällrenarna. Under sommaren går de på bondens vanliga beten. När vintern kommer sätter man en renklocka på någon av de äldsta renarna, som sedan leder hela flocken till en poronpelto, en renhage, där de vänjer sig vid folk. Har man få renar stannar de i renhagen hela vintern och födas med hopsamlad renmossa. Har man många renar, tjudrar man en ren med klocka om halsen, vid ett ställe med god tillgång på mossa och den övriga flocken stannar kring ledarrenen. Varje dag ses de till av människor och vid svåra vargår vallas de hela tiden. Renarna kalvar i maj och då kan vädret på fjällen vara för hårt för de nyfödda. Skogstraktens varmare klimat skulle passa bättre.

Skall rennäringen i skogsområdena lyckas får den inte inkräkta på åkerbrukarens vanliga arbete. Ett bolag, som anställer skogslappar som vallhjon, bör bildas. Detta praktiseras redan på flera platser i Jämtland. Bonden äger renen och betalar 8 öre per ren till lappen. Mjölken och osten tillhör lappen, men han kommer ofta till bonden, som han räknar som sin husbonde och får mat och brännvin. Sådana bolag finns i Spanien vid schäferierna. De sköter fåren efter bestämda villkor. Inrättades dessa bolag i Sverige, kunde vem som helst äga renar. Bonden kan få en extra förtjänst att under vintern sy handskar och skor av renskinn.

Tillägg. Samojeder, Tunguser, Koraker, Ischucktser och Indianer i Nordamerika håller renar. De använder den både till drag- och riddjur. De använder däremot inte mjölken. Under halsen på renen sitter långa hår, som spinns till en art kamelgarn och stickas till vantar och mössor.

Landshövdingen i Uleåborg Carl Magnus Jägerhorn har underrättat mig om att på havsön Carlön i Bottniska viken finns 300-400 renar, som sköts av en lapp och hans hustru.

----------------------------
 
0036Erfarenheter byggd på kemiska och ekonomiska grunder rörande åkerjordens bästa tillredandeAnckarström, Jacob Johan
1776, dec

ERFARENHETEN, BYGGD PÅ CHEMISKA OCH OECONOMISKA GRUNDER, RÖRANDE ÅKERJORDENS BÄSTA TILREDANDE OCH BESTÅENDE, SAMT REDSKAPEN OCH ET FÖRDELAKTIGT SÄTT AT FÅ MYCKEN OCH GOD GÖDSEL, UPGIFWEN

Det påstås allmänt att lanthushållningen är den svåraste vetenskap och att ingen blir fullärd. Detta är utan riktig grund. Ty inte skulle Skaparen ha ålagt människorna åkerbruket, som dess främsta näringskälla, om man inte genom flit och uppmärksamhet skulle lära dess hemlighet.

Trädgårdsmästaren har lättare, genom att han har en mindre jordlott, som han kan vattna och sköta, medan åkermannen inte kan råda över väder och vind. Jag vill dock bevisa, att åkertillredningen inte är så konstig, om man bara förfar efter kemiska grunder.

Under våren och sommaren drar luften till sig näring ur jorden, mer ju lösare jorden är. Havet drager till sig partiklar som en saltmagnet, då den är kallare än jorden. Senare återlämnar luften partiklarna vid varmare väderlek. Åkern skall alltså inte köras för mycket, då näring går bort och jorden blir mager. Man skall lägga ett lager kalk eller kalkmärgel över åkern, som hindrar, att när daggen torkar, även nyttiga partiklar försvinner med luften. I mycket sönderdelad jord når värme och kyla växternas rötter, som skadas. Rotmasken trivs inte i lös jord, medan bladmasken trivs i sur jord. Många sår på våren, utan att ha kört åkern på hösten och får ett bra resultat.

Orsaken till att man kör åkern är, att den skall hållas fri från ogräs, att den skall vara lös så att växternas rötter lätt skall fästa sig och utvecklas, och att den syra som bildas under våren skall avdunsta. För att tillreda jorden räcker det med två körningar. Första trädningen på våren och sedan snedningen på hösten.

I Uppland brukas ibland att på våren köra åkern och sedan harva och så och harva igen och välta. Snedningen på hösten skall ske sent, så att ogräset ej växer till. En del påstår dock att snedning efter Mikaeli ej ger tillräcklig must i jorden. Skall dessa båda körningar räcka, skall redskapen vara de rätta. Trädningen utförs med plog och snedningen med trästock. Plogen går djupast och når ogräsrötterna.

Vad är orsaken till vårt vårdslösa sätt att sköta åkern?

1) att man gör som tidigare generationer gjort. Ståndspersoner har inte brytt sig om sina åkrar, utan lämnat dem till vårdslösa fogdar och inspektorer. Bonden har skött sin åker, som han sett herrgårdens åkrar skötas.

2) att vi haft dåliga redskap. På varje hemman borde finnas plog, trädstock, årder, mullplog, harv, sladd och vält, alla rätt inställda.

Ett bra sätt att skaffa sig en större gödselsamling är att bygga fähuset på höga grundstenar och lägga syllarna på. Båsen byggs och båsbotten fylls med torv eller lätt jord. Urinen rinner ner i jorden och djuren ligger torrt. Gödseln faller på ett par plankor och körs ut genom en dörr på gaveln. Efter en tid byts jorden.

----------------------------
 
0037Om jorddammars fördelaktiga anläggningAnonym
1776, dec

OM JORD-DAMMARS FÖRDELAKTIGA ANLÄGGNING, SAMT NYTTAN DÄRAF TIL OLÄNDIG MARKS UPODLING, OCH FISK-PLANTERING

För några år sedan gjordes en damm på 4 1/2 tunnlands vidd på en mossbelupen äng. Genom två stora diken på sidorna erhölls jorden till vallen, som lades lös. Torv från 1 alns djup användes till vallens beklädnad.

Dammen rundades på insidan till två halva paraboliska linjer, som möttes vid vattnets utlopp, medan utsidan var rak. Dammen var alltså bredast på mitten. Dammen anlades på hösten och vattnet frös. Dammen har aldrig läckt. Det tog nio dagsverken att bygga den. Vattnet skulle användas att bevattna gräset. Detta misslyckades.

En annan damm byggdes och där planterades ut 2000 rudor. De fångades sedan ganska feta. Små kärr och dälder bör nyttjas till sädesväxt och fiskodling. Men landet bör också utdikas, mossan avbrännas och jorden röjas för att först under en del år så havre och sedan göra fiskdamm

----------------------------
 
0038Anmärkning över sättet att tillverka vinAnonym
1776, dec

ANMÄRKNING WID SÄTTET AT TILREDA WIN AF SWENSKA BÄR OCH FRUGTER, INFÖRDT I SEPT. MÅNADS JOURNAL

Vin får inget kallas, som ej är tillrett av druvsaft, som självjäser. Andra frukter och bär, som måste urlakas med hjälp av vatten och tillsättas med jäsämne, borde kallas dryck, eller som engelsmännen kallar det cider, när det är gjort av äpplen eller päron.

Jag har gjort försök med hallon, som har söt saft och jäser av sig själv men fått ett ofullkomligt vin. Vinbär skulle också kunna tänkas, om man får dem billigt. Enligt Schultzes förslag skulle man koncentrera saften genom kokning och tillsättning av jäst. Men denna dryck kan man inte kalla vin. Jag har gjort försök med svarta vinbär, vilka krossats och fått jäsa utan tillsatser. Denna dricka är god. De utpressade bären påfylls med öl eller svagdricka.

Jag har bryggt dricka av enbär, genom att hälla kallt vatten på. Vörten kokas och sedan görs som vanligt med dricka. Svavlingen tillgår på det sättet, att man sätter svavlet över eld utan att det börjar brinna. Linnetyg dras genom svavlet och hängs på en ståltrådskrok ned i kärlet och antändes. Tyget tas bort, när svavlet brunnit av.

----------------------------
 
0039Underrättelse om slagghusbyggnadAnonym
1776, dec

UNDERRÄTTELSE OM SLAGGHUS-BYGGNAD

Man använder de slagg som överallt i Bergslagen ligger i slaggvarparna. Grunden läggs av gråsten. Man bygger två brädväggar intill varandra och häller murbruk, kalk och slaggsten emellan. Dörrar och fönster passas in och när allt torkat tas väggarna bort. Efter rappning får muren lika utseende som en tegelstensmur. Där slagg finns är detta ett utmärkt och billigt byggmaterial.

Man kan också med fördel bygga av slaggtegel, som blir vid tackjärnsblåsningarna och rinner ner i formar som tegelstenar. I Falun är en del tvåvåningshus uppförda av slagg.

----------------------------
 
0041Utdrag ur brev från af SillénSillén, af
1776, dec

UTDRAG AF ET BERF IFRÅN HERR CANCELLIE-RÅDET AF SILLÉN. RYDA KONGSGÅRD I UPLAND

Det största byggnadsfel, som begås, är att man inte bygger källare. Detta leder till skogsbrist och onödigt arbete. På nästan varje hemman och torp finns en särskild byggnad som källare. Förfäderna byggde gärna husen på hälleberget för att spara jord och där kan ju ingen källare finnas. Ett annat sätt att slippa öda skog är att bygga källarvalv av sten och om de inte få rum under huset, så täcka dem med torv och jord och lämna dem alldeles utan överbyggnad. Soldaten Erik Pärsson, som är klensmed från Dalarna och tjänat i Finland spränger sten och bygger välvda källare. Han har lärt upp sin son och även andra.

----------------------------
 
0042Att sätta gul färg på linne, bomull och ylleAnckarström, J J
1776, dec

AT SÄTTA GUL FÄRG PÅ LINNE, BOMULL OCH YLLE, UTAN AT NYTTJA ÄNGSKÄR ELLER BJÖRKLÖV

Polygonum Hydropiper i Linnés Systema heter på svenska jungfrutvål. Är en bitter ört, bekant för sin korroderande kraft och nyttjas i medicinen. Äts inte av kreaturen. I två vetenskapliga verk beskrivs dess förmåga till att ge beständig gul färg. Den är billigare än ängsskäran och finns överallt.

----------------------------