0330	Berättelse om de byggnader och uppodlingar, som torparen Jöns Olofsson i Sjöberg i Västra Eneby socken, Kinda härad, Östergötland, gjort	Juringius, Anders
1779, febr BERÄTTELSE, OM DE BYGNADER OCH UPODLINGAR, SOM TORPAREN JÖNS OLOFSSON UTI SJÖBERG FÖRRÄTTAT WID DE AF HONOM, UTI DENNA WESTRA ENEBY SOKN, KINDA HÄRAD OCH ÖSTERGÖTLAND, ANLAGDE OCH UPBRUKADE TRENNE TORP, SKRÄDDAREBERG, GIORDBERG OCH SJÖBERG Efter 15 år som skräddare i socknen byggde han ett torp, Skräddartorpet. Där fick han bara stanna i 4 år. Då flyttade han till Nedre Killingavid. Där blev han snart husvill och anlade ett nybygge, Jordberga. Han hade väl tänkt att stanna här, vilket han också fått lov om. Men en ägotvist orsakade att han ånyo fick bygga nytt, nu i Sjöberg. Han har under denna svåra tid skött en sjuklig och svagsint hustru och sjuka barn. Den av sönerna, som trots dålig syn, skulle hjälpa föräldrarna på deras ålderdom, drunknade.
----------------------------
0331	Summarisk förteckning över stengärsdgårdar	Ljunggren, C
1779, febr SUMMARISK FÖRTEKNING, ÖFWER DE STEN-GÄRDESGÅRDAR, SOM ENLIGT KONUNGENS HÖGA BEFALLNINGSHAFWANDES I CHRISTIANSTAD ORDERS D 19 FEBR 1777, SAMMA ÅR BLIFWIT LAGDE I Västra och Östra Göinge härad 7749 famnar stenmur och 210 famnar jordvallar.
----------------------------
0332	Anmärkningar angående väderleken för januari 1779	Patriotiska Sällskapet
Lite snö och dåligt före.
----------------------------
0333	Om svenska folkets utflyttning	Bennet, Stephan
1779, mars OM SWENSKA FOLKETS UTFLYTTNING Jag önskar belysa orsakerna till sjöfolkets utflyttning. Jag har själv för fattigdoms skull måst flytta. Större hyror hos utlänningen. Jag har träffat många på mina resor och alla har velat komma åter till fäderneslandet, men inte vågat, då de inte kan resa ut och tjäna pengar igen. I andra länder är det tillåtet för en matros att idka småhandel, vilket är helt förbjudet i Sverige. Jag har ofta ätit rutten och otjänlig mat ombord, även svultit. Flottans spisning är sämre än kronans. Vad skall en svensk matros tänka, när han ser sina utländska vänner sitta och äta den bästa mat så mycket de orkar. Den matros, som blir hemma över vintern får inget stöd. De trettio år gamla sjöfartshusen bör bort och samma gälla för anställning som innan deras tillkomst. Det ger större frihet för sjömännen och förhindrar rymning.
----------------------------
0334	Om de mest antagliga åkerredskap	Mozelius, Fredric
1779, mars OM DE MÄST ANTAGLIGE ÅKER-REDSKAPER Dalplogen eller scheviplogen är den bästa, då kölen är av järn. Den finns beskriven i Lostboms samlingar. Gaffelplogen är bekant mest i Österbotten. Gripenstedts plog är föga känd. Den berömmes i flera avseende. Finns beskriven 1775 i särskilt tryckta handlingar, som till Kungl. Vetenskapsakademien inkommit. Upplandsplogen påminner om Gripenstedts. Brauners trästock med rörlig mullfösa är av järn och går lättare än andra trästockar. Mullplog och mullfösa är tämligen obekant. Borde bli känt i Skåne. Brauners dikesplog tar upp många famnar dike om dagen med liten arbetskraft. Även hans tuvplog förtjänar att bli bekant. Med Brauners hästräfsa kan två karlar räfsa ihop efter 25 tunnors rågsådd. Länkharvar är nyttiga på stenig mark. Olof Björnssons stenlyftare borde göras allmän. Sädesharpa beskriven av Lostbom. Tröskmaskin tröskar 100 tunnor i veckan med två karlar. Dalkarlarnas ovala spade skiljer sig från andra spadar.
----------------------------
0335	Beskrivning om Lüneburgska biskötseln införd i Hushållnings-Journalen andra årgången	Anonym
1779, mars BESKRIFNINGEN OM LÜNEBURGSKE BI-SKÖTSELN, INFÖRD I HUSHÅLLS-JOURNALEN ANDRA ÅRGÅNGEN Patriotiska Sällskapet har utlovat en ansenlig belöning av 50 dukater till den som kan skaffa 50 bisamhällen och sköta dem efter Lüneburgska metoden. Tyvärr lär man knappast kunna hålla 50 samhällen på samma ställe. Bina drar inte honung av daggen och vårt klimat är för hårt. Den, som skulle försöka vinna prissumman, skulle förlora mer. Så snart antalet bistockar överstiger 20 reduceras de i brist på mat. När bina har ont om mat blir de rövare. En dräng kan knappast klara så många kupor, om flera svärmar på en gång sätter sig obekvämt, sitter för länge eller slår till i gamla kupor. Bina måste födas hemma även på sommaren. I Lüneburg slaktar man bina. Jag anser det är bättre att ha kon mjölkandes än att slå henne i huvudet. Att överse kupan varje dag är skadligt. Det stör bina i deras arbete. Lüneburgaren må ha sina idéer, men att utsätta bina för en mängd tvång passar inte mig. Jag har märkt, att ju mer honung bina får behålla över vintern, desto mindre äter de, desto bättre mår de och desto tidigare svärmar de. Trä not eller nät över kuporna för att hindra talgoxen att komma åt bina, är bättre än att som i Lüneburg täta med mossa. Skulle vi lyda tyskens råd, skulle snart våra bisamhällen vara till ända.
----------------------------
0336	Rön vid åkerbruket att göra sandbackar fruktbärande	Euren, Pehr
1779, mars RÖN WID ÅKERBRUKET, AT GÖRA SANDBACKAR FRUGTBÄRANDE Jag lät vända en torr och stenig gräsvall, som bestod av mojord. Efter sådd av havre lät jag påföra svartmylla. Avkastningen är över förväntan.
----------------------------
0337	Beskrivning över den Sunnanfjälls i Norge brukliga tjärugnen	Wittrup, M. Lorentz
1779, mars BESKRIFNING, ÖFWER DEN SUNNANFJÄLLS I NORRIGE BRUKLIGA TIÄRUGN Tjäran från denna ugn är tunnare men renare och framställs med mindre arbete. Den byggs där det finns mest bränsle. Ugnen består av två ugnar, den ena utanpå den andra. Den inre fylls med den egentliga tjärveden och den yttre fylls också med ved. Den byggs bäst på ett sluttande berg. Botten består av stampad lera. Noggrann beskrivning av ugnen. Det tar 8-14 dagar att torka ugnen innan bränningen kan ske. Vintern är bästa tiden. All slags ved duger, även hela stockar. När tjäran runnit ut skall ugnen svalna 24 timmar innan nästa bränning sker.
----------------------------
0338	Hushållsrön	Anonym
1779, mars HUSHÅLLS-RÖN Al är bra till filskålar. De spricker inte. När man huggit av aspen, skall man täcka stubben med en häll. Då torkar den och ger inga telningar, vilka är till slåtterfolkets olägenhet. Örsprång och öronsus botas med lökolja. Rödlök lagd i bomolja.
----------------------------