0321	Bästa sättet att göra väg över sumpiga och sidlänta ställen, med minsta kostnad	Ström, Hans.
1779, febr BÄSTA SÄTTET, AT GÖRA WÄG ÖFWER SUMPIGA OCH SIDLÄDTA STÄLLEN, MED MINSTA KOSTNADEN Det vanligaste sättet att bygga bro är att lägga okluvna stockar på tvären. Dessa kavelbroar är skogsödande och ovaraktiga. Mera tänkande hushållare lägger en granrisbädd och täcker med sten och grus. Detta blir också ojämnt med tiden. Ett bättre sätt är att dika ordentligt på sidorna om bron och lägga ned en gärdsgård med starka baddvidjor över hela bron. Ovanpå lägges granris och blålera och slutligen grus. Underhållet blir bara att påföra mer grus. Sedan planteras poppel, korg eller svensk pil på sidorna. Vägen blir vacker och stark.
----------------------------
0322	Kort beskrivning av undertecknades bikolonier och deras skötsel året igenom	Lindh, Joh.
1779, febr KORT BESKRIFNING PÅ UNDERTECKNADS BI-COLONIER OCH DERAS SKÖTANDE ÅRET IGENOM Beskrivning av bikolonier och bibänken. Under vintern står kuporna otäckta med flustret öppet. Endast skyddade för snö. På våren rensas kolonierna och skattas på honung enligt noggrann beskrivning.
----------------------------
0323	Kort men tillförlitlig berättelse om bistockars inrättning av trä med avdelningar, samt dess bruk och nytta	Kraft, Larsson lars
1779, febr KORT MEN TILLFÖRLITELIG BERÄTTELSE, OM BISTOCKARS INRÄTNING AF TRÄ MED AFDELNINGAR, SAMT DES BRUK OCH NYTTA Då bin gillar kåda, har jag använt furubräder att bygga bistockar av. Beskrivning på byggnationen. Man bör hindra bina från att sätta sig på obekväma ställen vid svärmningen. Man tar svärmen i en duk och sätter den i stocken. Stocken skall skattas, när den är full oberoende av årstid. Man binder om stocken och röker runt om och tar snabbt kakorna. Under vintern är det viktigt att man inte täcker så att bina kvävs.
----------------------------
0324	Anmärkning angående herr boktryckare Linds och herr kyrkoherde Krafts påfund av bisstockar	Anonym
1779, febr ANMÄRKNING, ANGÅENDE HERR BOKTRYCKAREN LINDS OCH HERR PROBSTEN KRAFTS PÅ FUND AF BISTOCKAR Trots att halmkupor med avdelningar är de bästa enligt bikännare, har Patriotiska Sällskapet velat lämna dessa försök till allmänheten. Modellerna finns hos sekreteraren.
----------------------------
0325	Beskrivning jämte grundritning på Färna gårds fähus, byggt av gråsten och i bruk 1756	Ramsell, Jac.
1779, febr BESKRIFNING JEMTE GRUND-RITNING, PÅ FERNA GÅRDS FÄHUS, BYGT AF GRÅSTEN I BRUK 1756 Beskrivning och användning av huset.
----------------------------
0326	Åtskilliga anmärkningar angående väderleken och årsväxten förledne år	Anonym
1779, febr ÅTSKILLIGE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN FÖR FÖRLEDNE ÅR Årsväxten på Åland riklig. Torka i Tuna i Dalarna. Klen årsväxt. Skärkind i Östergötland. Höet ymnigt, men säden hälften mot förra året.
----------------------------
0327	Om väderleken och årsväxten för förlidna år från Jönköpings län och Östra Härad	Anonym
1779, febr OM WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN FÖR FÖRLEDNE ÅR, IFRÅN JÖNKÖPINGS LÄN OCH ÖSTRA HÄRAD Beskrivning av vädret månad för månad. Svårt väder på våren gjorde att årsväxten blev mycket svag. Lund i okt. Svår storm och kraftigt urväder.
----------------------------
0328	Meteorologiska observationer och kort berättelse om årsväxten i Skaraborgs län för år 1778	Anonym
1779, febr METEROLOGISKA OBSERWATIONER OCH KORT BERÄTTELSE OM ÅRSWÄXTEN I SKARABORGS LÄN, FÖR ÅR 1778 20 juli var det 30 grader varmt. Mest regn i juni. Bina svärmade ymnigt och gav mycket honung. Mullvadar förstörde mycket, likaså sniglar.
----------------------------
0329	Korta berättelser om sjukdomar och dödlighet, folknumrens förökelse eller avtagande, åkerbruket, ängsskötseln samt fisket i Bohus län 1778	Holmsten, Andr.
1779, febr KORTA BERÄTTELSER OM SJUKDOMAR OCH DÖDLIGHETEN, FOLKNUMRENS FÖRÖKELSE ELLER AFTAGANDE, ÅKERBRUKET, ÄNGSSKÖTSELN, SAMT FISKERIEN MED HWAD MERA, SOM HUSHÅLLNINGEN ANGÅ KAN, I BOHUS LÄN, FÖR ÅRET 1778 Inga smittsamma sjukdomar. Åkerbruket och ängsskötseln tilltar genom flera skickliga jordägare. Nötboskapen har varit mager och givit lite mjölk beroende på dåligt foder. Även fisket har avtagit.
----------------------------