| 0319 | Om plantering av ekar | Anonym |
| 1779, febr OM PLANTERING AF EKAR En avhandling om ekars plantering för flottan och deras beskärning och bindning har inlämnats till Patriotiska Sällskapet. Liknande förslag finns redan. De är inte omöjliga att genomföra, men då resultatet inte syns förrän efter 150-200 år, är det svårt att få allmogen att satsa. Nu har huggits ekar, som planterades strax efter digerdöden. Förslaget att var och en jordägare skulle plantera några ekar, faller på att ek inte trivs överallt. Flottan har ingen användning för träd som växer långt ifrån, då frakten skulle bli för dyr. Regementena skall själva svara för återväxten. Träden planteras och hägnas och lämnas sedan utan människohand. Ju tätare de växer desto rakare blir de. Pepparroten bör planteras om varje år. Att inte döda mården är som att inte döda vargen. Den är ett skadedjur. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0320 | Om den skada som får gör på träd | Afzelius, Joh. Arfvidsson |
| 1779, febr OM DEN SKADA, SOM FÅR GÖRA PÅ TRÄD Man har trott att fårens betande av träden och gnidande mot dem skadat träden. Men nu finns en teori att det är fårens utdunstningar som skadar träden. Saven går bort ut träden och de går inte att barka. Inte heller ympning lyckas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0321 | Bästa sättet att göra väg över sumpiga och sidlänta ställen, med minsta kostnad | Ström, Hans. |
| 1779, febr BÄSTA SÄTTET, AT GÖRA WÄG ÖFWER SUMPIGA OCH SIDLÄDTA STÄLLEN, MED MINSTA KOSTNADEN Det vanligaste sättet att bygga bro är att lägga okluvna stockar på tvären. Dessa kavelbroar är skogsödande och ovaraktiga. Mera tänkande hushållare lägger en granrisbädd och täcker med sten och grus. Detta blir också ojämnt med tiden. Ett bättre sätt är att dika ordentligt på sidorna om bron och lägga ned en gärdsgård med starka baddvidjor över hela bron. Ovanpå lägges granris och blålera och slutligen grus. Underhållet blir bara att påföra mer grus. Sedan planteras poppel, korg eller svensk pil på sidorna. Vägen blir vacker och stark. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0322 | Kort beskrivning av undertecknades bikolonier och deras skötsel året igenom | Lindh, Joh. |
| 1779, febr KORT BESKRIFNING PÅ UNDERTECKNADS BI-COLONIER OCH DERAS SKÖTANDE ÅRET IGENOM Beskrivning av bikolonier och bibänken. Under vintern står kuporna otäckta med flustret öppet. Endast skyddade för snö. På våren rensas kolonierna och skattas på honung enligt noggrann beskrivning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0323 | Kort men tillförlitlig berättelse om bistockars inrättning av trä med avdelningar, samt dess bruk och nytta | Kraft, Larsson lars |
| 1779, febr KORT MEN TILLFÖRLITELIG BERÄTTELSE, OM BISTOCKARS INRÄTNING AF TRÄ MED AFDELNINGAR, SAMT DES BRUK OCH NYTTA Då bin gillar kåda, har jag använt furubräder att bygga bistockar av. Beskrivning på byggnationen. Man bör hindra bina från att sätta sig på obekväma ställen vid svärmningen. Man tar svärmen i en duk och sätter den i stocken. Stocken skall skattas, när den är full oberoende av årstid. Man binder om stocken och röker runt om och tar snabbt kakorna. Under vintern är det viktigt att man inte täcker så att bina kvävs. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0324 | Anmärkning angående herr boktryckare Linds och herr kyrkoherde Krafts påfund av bisstockar | Anonym |
| 1779, febr ANMÄRKNING, ANGÅENDE HERR BOKTRYCKAREN LINDS OCH HERR PROBSTEN KRAFTS PÅ FUND AF BISTOCKAR Trots att halmkupor med avdelningar är de bästa enligt bikännare, har Patriotiska Sällskapet velat lämna dessa försök till allmänheten. Modellerna finns hos sekreteraren. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0325 | Beskrivning jämte grundritning på Färna gårds fähus, byggt av gråsten och i bruk 1756 | Ramsell, Jac. |
| 1779, febr BESKRIFNING JEMTE GRUND-RITNING, PÅ FERNA GÅRDS FÄHUS, BYGT AF GRÅSTEN I BRUK 1756 Beskrivning och användning av huset. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0326 | Åtskilliga anmärkningar angående väderleken och årsväxten förledne år | Anonym |
| 1779, febr ÅTSKILLIGE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN FÖR FÖRLEDNE ÅR Årsväxten på Åland riklig. Torka i Tuna i Dalarna. Klen årsväxt. Skärkind i Östergötland. Höet ymnigt, men säden hälften mot förra året. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0327 | Om väderleken och årsväxten för förlidna år från Jönköpings län och Östra Härad | Anonym |
| 1779, febr OM WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN FÖR FÖRLEDNE ÅR, IFRÅN JÖNKÖPINGS LÄN OCH ÖSTRA HÄRAD Beskrivning av vädret månad för månad. Svårt väder på våren gjorde att årsväxten blev mycket svag. Lund i okt. Svår storm och kraftigt urväder. | ||
| ---------------------------- | ||