0314 | Anteckning angående folknumren | Anonym |
1779, jan ANTECKNING, ANGÅENDE FOLKNUMREN Redogörs för folkmängden i Skara. | ||
---------------------------- | ||
0315 | Berömliga gärningar | Patriotiska Sällskapet |
1779, jan BERÖMLIGA GÄRNINGAR Hovrådet Johan Arckenholtz har avlidit ogift. Han har testamenterat 24000 daler till Åbo akademi. Räntan används till medellösa studenter. Akademien har också fått mottaga hans mynt- och boksamling. Andra stipendier till Helsingfors trivialskola. Tidigare har Strängnäs gymnasium fått mottaga stipendier. | ||
---------------------------- | ||
0316 | Anmärkningar angående väderleken för december 1778 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
0317 | Fattigas underhåll i Sexmäki socken och Tavasthus hövdingedöme | Perander, Eric |
1779, febr FATTIGAS UNDERHÅLL I SEXMÄKE SOKN OCH TAWASTEHUS HÖFDINGEDÖME Efter Hans Kungl. Maj:ts Cirkulärbrev av den 15 juni har Sexmäki socken beslutat följa brevets innehåll och ordna för sina usla och fattiga. Därför har inrättats en fattighusdirektion och instruktion för den. I augusti varje år föreslår pastor, vilka som skall erhålla fattigvård. Efter det får de inte tigga. Jordägare, som själva har svårt att klara sig, kan få lämna mindre understöd än andra. De fattiga skall räknas i två klasser. Dels de som inte klarar sig alls och dels de som något kan nära sig. De skall få en bricka av pastor, som visar att de har rätt till hjälp. Kontroll, att de uslingar, som skall få sin vård i främmande hus, verkligen får det, skall verkställas. Skulle någon drabbas av smittsam sjukdom, skall den av det allmänna forslas till lasarettet. Vid dödsfall skall direktionen ombesörja begravningen. Skulle något testamente tillfalla de fattiga, skall räntan delas ut. Söker sig någon fattig till andra socknar att tigga, skall de återföras och betala böter. Kommer någon från annan socken skall de genast sändas tillbaka utan hjälp. Detta skall kungöras i de närmast liggande socknar. Undertecknat av de äldste i socknen. | ||
---------------------------- | ||
0318 | Kungl. Maj:ts Nådiga Resolution angående ett förrådsmagasin i Sexmäki socken i Tavasthus län | Heland, Joh. v. |
1779, febr KONGL MAJ:TS NÅDIGA RESOLUTION, ANGÅENDE ET FÖRRÅDS-MAGASINS INRÄTTANDE I SÄXMÄKI SOKN I TAWASTEHUS LÄN: GIFWEN GRIPSHOLMS SLOTT DEN 8 OCTOBER 1777 Anders de Bruce har i underdånig skrivelse till Kungl. Maj:t meddelat att det bildats en förening i Säxmäki socken, för att inrätta ett sockenmagasin för de fattiga. Detta år har årsväxten varit god och en del skulle kunna sparas. Kungl. Maj:t har gillat och stadfäst detta förslag. | ||
---------------------------- | ||
0319 | Om plantering av ekar | Anonym |
1779, febr OM PLANTERING AF EKAR En avhandling om ekars plantering för flottan och deras beskärning och bindning har inlämnats till Patriotiska Sällskapet. Liknande förslag finns redan. De är inte omöjliga att genomföra, men då resultatet inte syns förrän efter 150-200 år, är det svårt att få allmogen att satsa. Nu har huggits ekar, som planterades strax efter digerdöden. Förslaget att var och en jordägare skulle plantera några ekar, faller på att ek inte trivs överallt. Flottan har ingen användning för träd som växer långt ifrån, då frakten skulle bli för dyr. Regementena skall själva svara för återväxten. Träden planteras och hägnas och lämnas sedan utan människohand. Ju tätare de växer desto rakare blir de. Pepparroten bör planteras om varje år. Att inte döda mården är som att inte döda vargen. Den är ett skadedjur. | ||
---------------------------- | ||
0320 | Om den skada som får gör på träd | Afzelius, Joh. Arfvidsson |
1779, febr OM DEN SKADA, SOM FÅR GÖRA PÅ TRÄD Man har trott att fårens betande av träden och gnidande mot dem skadat träden. Men nu finns en teori att det är fårens utdunstningar som skadar träden. Saven går bort ut träden och de går inte att barka. Inte heller ympning lyckas. | ||
---------------------------- | ||
0321 | Bästa sättet att göra väg över sumpiga och sidlänta ställen, med minsta kostnad | Ström, Hans. |
1779, febr BÄSTA SÄTTET, AT GÖRA WÄG ÖFWER SUMPIGA OCH SIDLÄDTA STÄLLEN, MED MINSTA KOSTNADEN Det vanligaste sättet att bygga bro är att lägga okluvna stockar på tvären. Dessa kavelbroar är skogsödande och ovaraktiga. Mera tänkande hushållare lägger en granrisbädd och täcker med sten och grus. Detta blir också ojämnt med tiden. Ett bättre sätt är att dika ordentligt på sidorna om bron och lägga ned en gärdsgård med starka baddvidjor över hela bron. Ovanpå lägges granris och blålera och slutligen grus. Underhållet blir bara att påföra mer grus. Sedan planteras poppel, korg eller svensk pil på sidorna. Vägen blir vacker och stark. | ||
---------------------------- | ||
0322 | Kort beskrivning av undertecknades bikolonier och deras skötsel året igenom | Lindh, Joh. |
1779, febr KORT BESKRIFNING PÅ UNDERTECKNADS BI-COLONIER OCH DERAS SKÖTANDE ÅRET IGENOM Beskrivning av bikolonier och bibänken. Under vintern står kuporna otäckta med flustret öppet. Endast skyddade för snö. På våren rensas kolonierna och skattas på honung enligt noggrann beskrivning. | ||
---------------------------- |