0308	Författarens tillägg vid sjöresor, som är infört för september år 1777 i Hushålls-Journalen	Anonym
1779, jan FÖRFATTARENS TILLÄGNING WID SJÖRESOR, SOM ÄR INFÖRDT FÖR SEPTEMBER ÅR 1777 UTI HUSHÅLLS-JOURNALEN Järn och lastbåtar kunde förses med halvdäck, så att lasten av spannmål och salt inte förstördes av regn. Dessa båtar skulle vara lättare att lasta än heldäckade.
----------------------------
0309	Höglovliga ridderskapets och adelns utskott till beredande av en ny tjänstehjonsstadga	Anonym
1779, jan HÖGLOFL RIDDERSKAPETS OCH ADELNS UTSKOTT TIL BERREDANDE AF EN NY TJENSTEHIONS-STADGA Två grundvalar för att göra ny tjänstehjonsstadga borde vara frihet att klyva hemman och att ordet lösdrivare tas bort. All rikedom härrör från arbete. Av naturen är en stor del av mänskligheten fallen för lättja. Så är det med lapparna, som håller till godo med en usel koja istället för att bygga hus. Med usel föda soves mer och arbetas mindre. Själva folkökningen går trögare. Man ser att de flesta barn föds i september. Den välsignade julen har sådana följder. Farsoterna ökar vid dåliga år. Folkökningen börjar med god föda. För att få det, behövs mer arbete av dem man har. När Egypten stod på sin höjdpunkt hade man polisdomare, för vilka man skulle redovisa sitt arbete. Lättingar straffades. Egypten nådde sådan höjd, att man kunde tro det var dikt, om inte åtskilliga minnesmärken bestyrkte trovärdigheten. Detsamma gällde romerska riket. T.o.m. England, som är ett frihetsälskande land, tar tillfånga lättingar. Om hemmansklyvning fått göras, där det fanns möjligheter till förkovran skulle allt varit bra. Men den allmänna klyvningen ledde bara till att bägge blev stackare. Hus och eldstäder måste dubbleras, medan drängar och dragare halverades. Någon samlad styrka fanns inte längre. En människa kan sköta fler djur med samma besvär. Med ett ord, denna författning blev förlust för både stat och allmoge. Efter Karl XII:s krig och pesten var det endast 1 million innevånare i Sverige. År 1751 fanns 2.229661 själar i landet trots de urgamla författningarna. Ändå ryckte Finska kriget bort en hel del folk. 1769 hade med de nya författningarna folkmängden ökat med endast 18008 personer. Sedan 1770, då tillåtelse att bygga backstugor på odelad mark kom, har folkmängden sjunkit. De små jordbruken producerar inte barn, som blir vid liv. Lättingarna tar arbete, när bonden absolut behöver folk till skörd och tröskning och kan begära oerhörd lön, på vilken de sen leva utan att arbeta. Ibland låter de elden bli sin arbetare, genom att röja och bränna skog och så något år. Om bonden skall betala mer till drängen än han får i vinst och drängen bara arbeta varannan dag kan detta aldrig hålla. Att många lämnar landet är överdrivet. Ofta är det liderliga sjömän, som lika gärna kan vara borta. Alla andra i landet har sina fasta löner för sitt arbete. Så Konungens order, att försöka bringa reda bland tjänstehjonen, är välkommen. Den gamla tjänstehjonsstadgan från 1664 förklaras: 1) att den upplivas 2) alla hemmansklyvningar förbjuds, likaså backstugor om folket inte gör dagsverken 3) rannsakas om torpen har dagsverkskyldighet, annars träder torparen i årstjänst 4) samma gäller ryttare, soldater och båtsmän 5) lakejer som får kläder skall anställas på två år 6) häradsrätten och magistraten skall ha överinseende att rätt lön utbetalas 7) om någon bonde betalar mer eller tjänstefolket begär mer än taxan skall hela lönen gå till fattighuset 8) häradsrätten och landshövdingen yttrar sig om ny ömsningstid behövs.
----------------------------
0310	Boskapssjukans förekommande	Staaf, M
1779, jan BOSKAPSSJUKANS FÖREKOMMANDE Det har sports att boskapssjukan grasserar i Pommern. Jag vill berätta de medel jag använde 1755 och 1771, när den yppade sig här. Som ekonom på Höjentorps kungsgård fick jag se, hur efter ett häftigt regn en stark värme utbröt. Då dog en mängd hornboskap på Billingen. Ett pulver och en salva iordninggjordes till de friska djuren och inget blev sjukt. När sjukdomen syntes 1771 lät jag på egen bekostnad trycka receptet i tidningarna. Apotekare Sasse i Göteborg lät i största hast framtaga pulvret och salvan, som genom klockare Engberg på Värö applicerades på de friska djuren. Inget dog. Jag har inte velat göra dessa medikamenter allmänt kända, då de måste tillredas på apotek. Dessutom är ett hemligt recept, det som hjälper. Får en självklok lantman reda på det och finner att inga märkvärdiga saker finns i innehållet, anses sådant som lappri. Medlen finns på apoteket Enhörningen i Göteborg.
----------------------------
0311	På den nyligen yppade boskapssjukan i Halland, samt pålitliga medel att förekomma den samma och kurera	Staaf, M
1779, jan PÅ DEN NYLIGEN YPPADE BOSKAPS-SJUKAN I HALLAND, SAMT PÅLITLIGA MEDEL AT FÖREKOMMA DEN SAMMA OCH CURERA Sjukdomen förhåller sig så, att först slutar djuren äta och dricka, de står och hänger, börjar darra och blir efter 3-4 dagar yra och grymma i ögonen. Därefter dör de. De smittar och snart har hela besättningen drabbats. Inga hundar och katter i fähuset. Har ryktarna varit ute skall de byta kläder. Fähusen rökas med enbär och svavel varje dag. Renlighet är viktigt. Mitt preserverande boskapspulver skall ges varje dag, och två gånger i veckan smörjs djuren med salvan. Dessa båda medel gör att djuren ökar i vikt och ger god mjölk.
----------------------------
0312	Utdrag av Fjäre och Viske häraders i Hallands län och Göteborgs stift prostetabell för år 1771	Brag, Arfvid
1779, jan UTDRAG AF FIÄRE-OCH WISKE HÄRADERS I HALANDS LÄN OCH GÖTHEBORGS STIFT PROSTE-TABELL FÖR ÅR 1771 I november började boskapssjukan, som innan december månads slut dödat 142 djur. Tack vare direktör Staafs föreskrift och medel har sjukdomen helt avtagit.
----------------------------
0313	Märkvärdiga händelser i naturen	Anonym
1779, jan MÄRKWÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN I Äppelbo i Västra Dalarna föll hagel den 14 juli. De var stora som muskötkulor och taggiga. Kyrkfönstren slogs sönder och skörden förstördes. En kvinna i Ryeds socken i Värmland har 13 barn på 13 år. Hon har på 44 veckors tid fött 5 stycken. Första gången 3 och nu 2. Mor och barn befinner sig väl.
----------------------------
0314	Anteckning angående folknumren	Anonym
1779, jan ANTECKNING, ANGÅENDE FOLKNUMREN Redogörs för folkmängden i Skara.
----------------------------
0315	Berömliga gärningar	Patriotiska Sällskapet
1779, jan BERÖMLIGA GÄRNINGAR Hovrådet Johan Arckenholtz har avlidit ogift. Han har testamenterat 24000 daler till Åbo akademi. Räntan används till medellösa studenter. Akademien har också fått mottaga hans mynt- och boksamling. Andra stipendier till Helsingfors trivialskola. Tidigare har Strängnäs gymnasium fått mottaga stipendier.
----------------------------
0316	Anmärkningar angående väderleken för december 1778	Patriotiska Sällskapet

----------------------------