0301	Huskurer	Anonym
1778, dec HUS-CURER Medel mot tandvärk har blivit publicerat i tidningarna. Kanariesocker, vitpeppar och salt stötes var för sig. En silversked upphettas av ett glödande kol och sockret smältes. Sedan hälls vitpepparen och saltet i. Man knådar massan till små piller. Pillren läggs i den onda tanden och ett segt slem, som är orsaken till smärtan rinner ut och kan spottas ut. Förlamade i vänstra sidan har blivit helt återställda, genom att de blivit frotterade med snö. Vilda morötter har hjälpt vid stenpassion. Drickes som te. Bark av pil (Salix alba vulgaris) brukas mot frossa, liksom kinabark.
----------------------------
0302	Förbättring av handsprutor	Wallensteen, Joh. P.
1778, dec FÖRBÄTRING AF HANDSPRUTOR De brandsprutor, som används vid eldsvådor är för små. Stocken är hoptorkad och måste svälla i vattnet, innan den kan användas. Det måste också finnas ett handtag på sprutan. Beskrivning till ritningen. Vid en eldsvåda gör väl inte dessa handsprutor så stor nytta, men om alla som kom dit och mest står ivägen och skriker, hade varsin spruta och ett ämbar med sig, skulle den värsta eld släckas. Sådana handsprutor skulle finnas i husen. För när elden är lös gäller det att handla snabbt och veta hur man skall göra.
----------------------------
0303	Beskrivning på en så kallad mellanplog	Anonym
1778, dec BESKRIFNING PÅ EN SÅ KALLAD MELLAN-PLOG Vid plöjning med en västmanlandsplog lyckades man inte komma igenom en äng med hård grästorv. Man ordnade då tre redskap. Först en lång vanlig skarp rist. Sedan en mellanplog och sist en vanlig plog med vändbräde. Beskrivning på mellanplogen.
----------------------------
0304	Angående uppodlingar av oländig mark i östra Närke, Glanshammar, förrättad av undertecknade besiktningsmän	Gezelius, Georg
1778, dec ANGÅENDE UPODLINGAR AF OLÄNDIG MARK I ÖSTRA NERIKET, GLANSHAMMARS HÄRAD OCH LILLKYRKA SOKN, FÖRFATTAD AF UNDERTECKNADE BESIGTNINGS-MÄN Avskedade sockenskräddaren Eric Anderssons uppodling. Han hade av sockenmännen i Åsta by fått lov att upprätta ett nybygge. Han har byggt en stuga och fähus för 8 kreatur. Han har av stenbunden mark odlat upp 1 1/2 tunnland åker. En skogsbit, som ingen vid delningen ville ha avdelades åt Andersson. Han har grävt stora gravar och vräkt ned stenen i. Dessutom har han byggt en källare för rotsaker och potatis. Han har anlagt en brunn. Besiktningsmännen anser det beundransvärt, att en fattig karl företagit sig ett arbete, som en förmögen hushållare skulle hålla för betänkligt och en lat för omöjligt. Lillkyrka församlings ledamöter har hört berättelsen och instämmer i berömmet. Undertecknat Georg Gezelius, pastor.
----------------------------
0305	Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1778, dec UTDELTE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLSKAPET Torparen Swen Jonsson för att han upptagit ett torp i Östergötland. Skattebonden Olof Håkansson för uppodling av stenbunden mark i Kalmar län. Torparen Lars Bengtsson för torp. Fänrik Carlberg 73 år gammal, för att han brutit sten och anlagt en åker i Västerbotten. Rådman Frondelius, Sigtuna, 60 år gammal för att han uppbrutit oländig mark. Kyrkoherde Tidholm i Västergötland för fruktträdsplantering. Även trädgårdsmästare Renberg har fått samma uppmuntran. Brukspatron Södergren för att han satt in en järnugn i en badstuga. Mag Trana i Västergötland för biodling. Jon Olofsson, Lars Andersson och soldat Rust för deras inrättning att driva tröskverk, linskäkt, granrishacka, slipkonst, kavern och stamp med vatten. Erik Israelsson och Erik Amundsson i Ångermanland för deras dubbla åkerplog. Jungfru Hilmer, som i 29 år tjänat i Larvs prästgård och dessutom skött sin mor. Jan Larsson som varit trädgårdsdräng och stalldräng i 36 år på samma gård i Bohuslän. Ett stort antal pigor har belönats bl.a. Anna Persson som tjänat på Emaus gård i Västerås. En läkare i Växjö för koppympning. Pigan Lisken Jansdotter, som tjänat i 50 år hos änkeprostinnan i Gränna för knappa födan, får 2 riksdaler om året så länge hon lever. Bonden Olof Mattsson i Häverö för att han räddat 4 personer i sjönöd. Mjölnardrängen Wittmeyer för att han räddat sin syster från att drunkna.
----------------------------
0306	Anmärkningar angående väderleken för november 1778	Anonym
----------------------------
0307	Angående frossan samt hälsans bevarande	Anonym
1779, jan ANGÅENDE FROSSAN, SAMT HELSANS BEWARANDE Frossan är en besvärlig sjukdom. Den orsakas av ombytlig väderlek och enligt Linné av, att då vi är mycket varma hastigt avkyler oss med att äta och dricka kallt och kasta av oss kläderna. Slemgivande föda är skadlig. Fisk som kokas avger slem, abborren särskilt, och skall inte ätas under frossan. Folk vid kusterna, som äter mycket fisk, har oftare frossa än andra. Stekt fisk anses mindre skadlig. Ett sätt att koka välsmakande fisk är, att skölja fisken, lägga den i litet kokande salt vatten och koka den kort tid. Vattnet sparas till nästa kokning. Den sill, som allmogen köper om vintern är ofta härsken och halvrutten på grund av att man använt för litet salt. I Norrland gravas laxen genom att i tre dygn låta den ligga i salt. En del låter laxen torka efteråt. Det vore önskvärt, om en kokbok, som inte var så dyr som mamsell Vargs, kom ut för att lära folk ta hand om kött och fisk på ett hälsosammare sätt. Kokkärlen är ofta järn och koppargrytor, som inte är förtenta. Om farsoter döda 1000 årligen, dödas 10000 av felaktigheter i dieten och ett oaktsamt levnadssätt. Om människan skall må väl, måtte hon njuta något liquidum, som upplöser det man äter. Lika nyttigt som dricka är, då den är rätt tillredd, lika dålig är dricka bryggd på rökt malt, okokt vatten eller dålig jäsning. Det förorsakar kolik och buller i magen. Riktiga kölnor borde byggas, där röken inte blir stående i rummet. Klädmodet i Vingåker är nyttigt. Männen brukar förskinn, som skyler magen för kyla och hustrurna har tröja. En halsduk och en kapprock över kläderna vore att rekommendera, även en liten mössa. Personer som drabbats av frossa skall akta sig för kyla.
----------------------------
0308	Författarens tillägg vid sjöresor, som är infört för september år 1777 i Hushålls-Journalen	Anonym
1779, jan FÖRFATTARENS TILLÄGNING WID SJÖRESOR, SOM ÄR INFÖRDT FÖR SEPTEMBER ÅR 1777 UTI HUSHÅLLS-JOURNALEN Järn och lastbåtar kunde förses med halvdäck, så att lasten av spannmål och salt inte förstördes av regn. Dessa båtar skulle vara lättare att lasta än heldäckade.
----------------------------
0309	Höglovliga ridderskapets och adelns utskott till beredande av en ny tjänstehjonsstadga	Anonym
1779, jan HÖGLOFL RIDDERSKAPETS OCH ADELNS UTSKOTT TIL BERREDANDE AF EN NY TJENSTEHIONS-STADGA Två grundvalar för att göra ny tjänstehjonsstadga borde vara frihet att klyva hemman och att ordet lösdrivare tas bort. All rikedom härrör från arbete. Av naturen är en stor del av mänskligheten fallen för lättja. Så är det med lapparna, som håller till godo med en usel koja istället för att bygga hus. Med usel föda soves mer och arbetas mindre. Själva folkökningen går trögare. Man ser att de flesta barn föds i september. Den välsignade julen har sådana följder. Farsoterna ökar vid dåliga år. Folkökningen börjar med god föda. För att få det, behövs mer arbete av dem man har. När Egypten stod på sin höjdpunkt hade man polisdomare, för vilka man skulle redovisa sitt arbete. Lättingar straffades. Egypten nådde sådan höjd, att man kunde tro det var dikt, om inte åtskilliga minnesmärken bestyrkte trovärdigheten. Detsamma gällde romerska riket. T.o.m. England, som är ett frihetsälskande land, tar tillfånga lättingar. Om hemmansklyvning fått göras, där det fanns möjligheter till förkovran skulle allt varit bra. Men den allmänna klyvningen ledde bara till att bägge blev stackare. Hus och eldstäder måste dubbleras, medan drängar och dragare halverades. Någon samlad styrka fanns inte längre. En människa kan sköta fler djur med samma besvär. Med ett ord, denna författning blev förlust för både stat och allmoge. Efter Karl XII:s krig och pesten var det endast 1 million innevånare i Sverige. År 1751 fanns 2.229661 själar i landet trots de urgamla författningarna. Ändå ryckte Finska kriget bort en hel del folk. 1769 hade med de nya författningarna folkmängden ökat med endast 18008 personer. Sedan 1770, då tillåtelse att bygga backstugor på odelad mark kom, har folkmängden sjunkit. De små jordbruken producerar inte barn, som blir vid liv. Lättingarna tar arbete, när bonden absolut behöver folk till skörd och tröskning och kan begära oerhörd lön, på vilken de sen leva utan att arbeta. Ibland låter de elden bli sin arbetare, genom att röja och bränna skog och så något år. Om bonden skall betala mer till drängen än han får i vinst och drängen bara arbeta varannan dag kan detta aldrig hålla. Att många lämnar landet är överdrivet. Ofta är det liderliga sjömän, som lika gärna kan vara borta. Alla andra i landet har sina fasta löner för sitt arbete. Så Konungens order, att försöka bringa reda bland tjänstehjonen, är välkommen. Den gamla tjänstehjonsstadgan från 1664 förklaras: 1) att den upplivas 2) alla hemmansklyvningar förbjuds, likaså backstugor om folket inte gör dagsverken 3) rannsakas om torpen har dagsverkskyldighet, annars träder torparen i årstjänst 4) samma gäller ryttare, soldater och båtsmän 5) lakejer som får kläder skall anställas på två år 6) häradsrätten och magistraten skall ha överinseende att rätt lön utbetalas 7) om någon bonde betalar mer eller tjänstefolket begär mer än taxan skall hela lönen gå till fattighuset 8) häradsrätten och landshövdingen yttrar sig om ny ömsningstid behövs.
----------------------------