0028Beskrivning över Nybergs uppodlingAnonym
1776, nov

BESKRIFNING ÖFWER NYBERGS UPODLING I STOCKHOLMS LÄN, FRÖSÅKERS HÄRAD OCH HARGS SOCKEN

På frälsegården under Hargs bruk fanns ett stort kärr, oländigt och sankt, som nu är uppodlat.

Det första som gällde var att få ett avlopp. På ett ställe var berg i vägen. Man eldade då mellan bergen och släppte sedan på vatten och berget sprack och kanalen kunde utvidgas. Sedan följde dikning och rothuggning. Efter plöjning med dragare såddes korn och blandsäd och även råg. Skörden gav 13-14:de kornet och gott halmfoder blandat med tåtel. Detta lyckade resultat har inspirerat andra i trakten till nyodling.

När sädesbrodden kommit upp vältas åkern, så att jorden packas och musten stannar i jorden. Efter en tid förvandlas den mossblandade gyttjejorden till svartmylla.

----------------------------
 
0029Sätt att plantera finska bönorWeber
1776, nov

FÖRDELAKTIGT SÄTT AT PLANTERA FINSKA BÖNOR

I Savolax, där man har lite kreatur och fisk, odlas med fördel små s.k. finska bönor. Denna sädessort göder kreaturen bättre än annat. Det gäller att så tidigt. Visar sig inga plantor inom rimlig tid, körs åkern igen och harvas.

----------------------------
 
0030Beprövat medel mot bröstvärk i FrankrikeAnonym
1776, nov

ET I FRANKRIKE BEPRÖFWAT BOTEMEDEL EMOT BRÖSTWÄRK

Tag en stor kopp linfrö och hälften så mycket lakrits, jämte russin och vatten. Låt koka tills hälften kokat in. Blanda kanderat socker och några skedblad arrak eller brännvin samt ett skedblad ättika. Ättikan slås i när brygden skall användas, annars skämmer den det hela. På 3-4 dagar botas den hårdaste bröstvärk.

----------------------------
 
0031Medel att förvara äggAnonym
1776, nov

MEDEL AT FÖRWARA ÄGG

Skottarna förvara ägg genom att koka dem 1-2 minuter, så att en hinna av äggvita bildas och hindrar förruttnelse. Doktor Réaumur i Frankrike rekommenderar en fernissa att måla äggen med. Denna metod är kostsammare.

----------------------------
 
0032Brev från Jönköpings län om årsväxtenBarck, H
1776, nov

BREF IFRÅN JÖNKÖPINGS LÄN OM ÅRSWÄXTEN M M

Bexheda pastorat är bergigt och stenigt, men med rika lövängar och små bördiga åkrar och många fiskrika sjöar. Det finns också olika metaller i bergen. Aspheda och Kaftorps socknar har genom sin nära belägenhet till Ädelfors och Paulströms bruk goda möjligheter till körslor och avsättning för sina produkter.

Utsädet i prästgården är litet och här sås höstråg. Här krävs goda dragare och skickliga körare, som kör lika djupt överallt. En rätt ställd ärjkrok och en god bill fordras. Här harvas vår och höst. Tillräcklig och god åker ger nog halm och ängen är av mindre betydelse, trots att det heter, att äng är åkers moder. Eklöv och asplöv skördas på försommaren och ger ett gott tillskott.

Svedjande är överallt brukligt och här skulle bli ödemark om det förbjöds. Det sås bara en gång på svedjeland. Fällehalmen är mycket bättre till taktäckning än råghalm, särskilt vid brist på näver. Den krävs dock vid foten och på ryggningen. Stenbrytning ökar mycket, men inte dikningen utom vid prästgården. Någon större försäljning av spannmål förekommer inte. Däremot säljs oxar till Eksjö och Vimmerby. Smör, ost, talg, fläsk och kött förs till Karlskrona 14 1/2 mil bort. Kräftor härifrån säljs med god vinst. 35 tjog för 3 daler silvermynt.

Hästaveln är svag. Biskötseln ökar.

Folket på trakten är renligt, snyggt och sparsamt. De bygger i två våningar och spar taktäckning. Lever på bröd av ren säd. Om den föreslagna köpingen vid Vetlanda gästgivargård kommer till stånd blir det stor förmån för orten. Vädret har i år varit härligt. Årsväxten är god, dock slog ärterna fel. Även kål och rotfrukter är dåliga. Inte heller trädfrukten är särskilt riklig.

Mullvadarnas antal har ökat, trots att man släppt ner kräftor i deras bon, vilket gjort att de i alla fall flyttat på sig.

Här saknas, liksom i hela Växjö stift en barnaskola, där barnen kunde lära läsa och lära sina kristendomsstycken utantill. Jag vill, men förmår inte av egna medel inrätta den.

----------------------------
 
0033KonsterAnonym
1776, nov

KONSTER M M

De la Folie, ledamot av akademien i Rouen har upptäckt ett sätt att bronsera järn. Godset smetas in med vax och hålls över elden och får en starkare lackering, än det man kallar brons. Om man istället för vax använder Sperma ceti blir lackeringen kopparfärgad. Skulle kunna användas vid tillverkning av de ståltrådstyger, som tillverkas i Norden. De rostar inte och skadar inte tyget.

Den starkaste bronseringen får man genom att gnida med en oxklöv och lite olja. Är järnstyckena stora kan man värma dem röda och lägga dem i linolja eller andra oljor. Detta ger ingen glans men bevarar mot rost. Detta är särskilt lämpligt för bultar, som sammanbinda stockar och trävirke på skepp. Takplåtar, rännor och andra järn, som sitter ute i det fria bör tillredas på detta sätt.

----------------------------
 
0034Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1776, nov

BERÖMLIGE GERNINGAR UTUR DAGLIGT ALLEHANDA

En gammal soldat hade blivit dömd till höga böter för ekonomiskt brott. Han kunde inte betala utan böterna gjordes om till kroppsstraff. Soldaten kunde genom sjukdom inte utstå straffet och försökte rymma för att undkomma. Domaren i orten betalade hans böter med en förmaning att i fortsättningen ställa sig lagen till efterrättelse. Detta är inte den enda gången denna domare visat ädelmodiga gärningar. Denna häradshövding blir högaktad för sina gärningar både i trakten och vid det regemente, där soldaten tjänar.

En fattig studerande, som hos de förmögnare sökt få låna till sina studier vid akademien, hade nästan givit upp sina planer, då ett par bröder av utländsk härkomst pantsatte sina små gårdar och lånade honom pengar.

----------------------------
 
0035Undersökning om renskötseln i SverigeGadd, Pehr Adrian
1776, dec

UNDERSÖKNING, OM REN-SKÖTSELN I SWERIGE KAN UTWIDGAS UTOM FJÄLL-BYGDEN

Renskötseln borde utökas i Sverige och inte bara förbehållas våra fjällmän. Även i våra norra skogstrakter skulle renskötseln kunna bedrivas. Förutsättningarna är om renmossa finns att tillgå i skogstrakter, om renar kan äta andra växter, och om skogsbygdens redan vidtagna näringar inte skadas.

Om sommaren äter renen gräs och samma växter som får. Renmossan, som är renens vinterföda, finns i stora mängder ned till Dalarna. Renarna i skogstrakterna trivs väl och blir oftast större än fjällrenarna. Under sommaren går de på bondens vanliga beten. När vintern kommer sätter man en renklocka på någon av de äldsta renarna, som sedan leder hela flocken till en poronpelto, en renhage, där de vänjer sig vid folk. Har man få renar stannar de i renhagen hela vintern och födas med hopsamlad renmossa. Har man många renar, tjudrar man en ren med klocka om halsen, vid ett ställe med god tillgång på mossa och den övriga flocken stannar kring ledarrenen. Varje dag ses de till av människor och vid svåra vargår vallas de hela tiden. Renarna kalvar i maj och då kan vädret på fjällen vara för hårt för de nyfödda. Skogstraktens varmare klimat skulle passa bättre.

Skall rennäringen i skogsområdena lyckas får den inte inkräkta på åkerbrukarens vanliga arbete. Ett bolag, som anställer skogslappar som vallhjon, bör bildas. Detta praktiseras redan på flera platser i Jämtland. Bonden äger renen och betalar 8 öre per ren till lappen. Mjölken och osten tillhör lappen, men han kommer ofta till bonden, som han räknar som sin husbonde och får mat och brännvin. Sådana bolag finns i Spanien vid schäferierna. De sköter fåren efter bestämda villkor. Inrättades dessa bolag i Sverige, kunde vem som helst äga renar. Bonden kan få en extra förtjänst att under vintern sy handskar och skor av renskinn.

Tillägg. Samojeder, Tunguser, Koraker, Ischucktser och Indianer i Nordamerika håller renar. De använder den både till drag- och riddjur. De använder däremot inte mjölken. Under halsen på renen sitter långa hår, som spinns till en art kamelgarn och stickas till vantar och mössor.

Landshövdingen i Uleåborg Carl Magnus Jägerhorn har underrättat mig om att på havsön Carlön i Bottniska viken finns 300-400 renar, som sköts av en lapp och hans hustru.

----------------------------
 
0036Erfarenheter byggd på kemiska och ekonomiska grunder rörande åkerjordens bästa tillredandeAnckarström, Jacob Johan
1776, dec

ERFARENHETEN, BYGGD PÅ CHEMISKA OCH OECONOMISKA GRUNDER, RÖRANDE ÅKERJORDENS BÄSTA TILREDANDE OCH BESTÅENDE, SAMT REDSKAPEN OCH ET FÖRDELAKTIGT SÄTT AT FÅ MYCKEN OCH GOD GÖDSEL, UPGIFWEN

Det påstås allmänt att lanthushållningen är den svåraste vetenskap och att ingen blir fullärd. Detta är utan riktig grund. Ty inte skulle Skaparen ha ålagt människorna åkerbruket, som dess främsta näringskälla, om man inte genom flit och uppmärksamhet skulle lära dess hemlighet.

Trädgårdsmästaren har lättare, genom att han har en mindre jordlott, som han kan vattna och sköta, medan åkermannen inte kan råda över väder och vind. Jag vill dock bevisa, att åkertillredningen inte är så konstig, om man bara förfar efter kemiska grunder.

Under våren och sommaren drar luften till sig näring ur jorden, mer ju lösare jorden är. Havet drager till sig partiklar som en saltmagnet, då den är kallare än jorden. Senare återlämnar luften partiklarna vid varmare väderlek. Åkern skall alltså inte köras för mycket, då näring går bort och jorden blir mager. Man skall lägga ett lager kalk eller kalkmärgel över åkern, som hindrar, att när daggen torkar, även nyttiga partiklar försvinner med luften. I mycket sönderdelad jord når värme och kyla växternas rötter, som skadas. Rotmasken trivs inte i lös jord, medan bladmasken trivs i sur jord. Många sår på våren, utan att ha kört åkern på hösten och får ett bra resultat.

Orsaken till att man kör åkern är, att den skall hållas fri från ogräs, att den skall vara lös så att växternas rötter lätt skall fästa sig och utvecklas, och att den syra som bildas under våren skall avdunsta. För att tillreda jorden räcker det med två körningar. Första trädningen på våren och sedan snedningen på hösten.

I Uppland brukas ibland att på våren köra åkern och sedan harva och så och harva igen och välta. Snedningen på hösten skall ske sent, så att ogräset ej växer till. En del påstår dock att snedning efter Mikaeli ej ger tillräcklig must i jorden. Skall dessa båda körningar räcka, skall redskapen vara de rätta. Trädningen utförs med plog och snedningen med trästock. Plogen går djupast och når ogräsrötterna.

Vad är orsaken till vårt vårdslösa sätt att sköta åkern?

1) att man gör som tidigare generationer gjort. Ståndspersoner har inte brytt sig om sina åkrar, utan lämnat dem till vårdslösa fogdar och inspektorer. Bonden har skött sin åker, som han sett herrgårdens åkrar skötas.

2) att vi haft dåliga redskap. På varje hemman borde finnas plog, trädstock, årder, mullplog, harv, sladd och vält, alla rätt inställda.

Ett bra sätt att skaffa sig en större gödselsamling är att bygga fähuset på höga grundstenar och lägga syllarna på. Båsen byggs och båsbotten fylls med torv eller lätt jord. Urinen rinner ner i jorden och djuren ligger torrt. Gödseln faller på ett par plankor och körs ut genom en dörr på gaveln. Efter en tid byts jorden.

----------------------------