0281	Beskrivning på två i England uppfunna metoder att bevara hus mot eldsvåda	Carlberg, Carl W.
1778, okt BESKRIFNING PÅ TWÄNNE I ENGLAND UPFUNNE METHODER AT BEWARA HUS EMOT ELDSWÅDA Det ena sättet är uppfunnet av herr Hartley, som genom flera försök bevisat dess nytta. Han har fått 2500 pund av Parlamentet och en kolonn med inskription har satts upp i London till hans ära. Det andra sättet är uppfunnet av Viscount Mahone, som genom ett lindrigare sätt nått samma resultat. Principen i båda fallen är att hindra luft att komma till det eldfängda. Herr Hartley klär allt trä med ytterst tunna järnplåtar. Plåtarna lägges om lott och spikas fast. Mahones sätt är ett kalkbruk varmed allt trä överdrages. Ren mursand, nysläkt kalk, vatten och skuret hö blandas. Detta används olika noga, om det är rum med eldstäder eller ej, särskilt trappor behandlas noggrant. Korsvirkeshus blir lika säkra som stenhus. För att hindra råttor att gnaga hål på rappningen bygges med tegel längs golvsockeln. Vid prov förra sommaren deltog Svenska Envoyéen baron von Nolcken. Ett rum fylldes med ris och antändes. Fönsterrutorna smälte. Publiken stod i rummet alldeles ovanför branden. Utanför gaveln byggdes en byggning med endast en mansbredd emellan. När den antändes, brann den ned till grunden utan att det eldförsäkrade huset bredvid skadades. Jag skulle anse att Mahones metod är den bästa, då den är minst kostsam. Dessutom finns materialerna överallt att tillgå. Hartleys metod däremot är lämpligast på skåp och utrymmen där värdesaker förvaras. I Sverige bygger vi våra timmerhus, så att de närmast är att likna vid bål. De torkar sakta och sjunker. Där skulle Mahones kalkbruk spricka och inte vara till nytta. Även Hartleys järnplåtar skulle förskjutas. Man borde använda sten och tegel. Detta är inte så kostsamt, som man tror.
----------------------------
0282	Åtskilliga rön i lanthushållningen	Holmberger, Per
1778, okt ÅTSKILLIGE RÖN I LANDTHUSHÅLLNINGEN Den vise Guden har givit alla djur sin favoritföda. Vågar de överträda och äta andra kreaturs rättigheter pliktar de med sjukdom eller livet. Fiskare sätta ju olika sorts agn för olika fisk. Ingen har skrivit om djurens föda, endast i allmänna ordalag. Redovisas vad svin äta och förkasta. De som vill hålla duvor får förslag på frön, som skulle spara på råg, korn, havre, ärter som de så gärna äta. Frön, som höns och ankor gillar. Spyflugor är hönsens bästa föda. Ängssvingel skulle kunna odlas på sandhedar. Fröna ätes av alla hemfåglar och blad och stjälk av kreaturen. Medicinalväxter ratas oftast av djur. Räkor fångas sällan. Man sticker ned en granruska och har en håv tillhands, när man drar upp den igen. Räkorna har många ägg. Jag räknade till över tusen på en enda hona. Tång är förträfflig gödsel, men den tar tid att förvandla till svartmylla. Det är märkligt att hushållare, som inköper frön utifrån, inte kommit på tanken att använda sådana gräsarter, som växa här. Alla växter har sin bestämda plats. Näckrosorna växer inte på berget och kattfötterna inte i sjön. Växter kan tämjas att trivas på andra platser, men då måste en förståndig forskare följa henne. Jag lämnar gärna frön utan betalning av växter som finns i min närhet. En besynnerlig varietet av Lolium temulentum, som av bönderna kallas tosvingel påstås förorsaka blindhet, galenskap och yra hos människor. Jag vet inte hur det är med det, men det tycks sannolikt.
----------------------------
0283	Att bevara trähus för röta	Millman, J
1778, okt AT FÖRWARA TRÄHUS FÖR RÖTA Timret skall huggas i januari eller februari. Trädet skall märkas med ett par hugg på den norra sidan, där det är minst kvistar och grenar. Timret hugges i form, så att södra och norra sidan hugges till den tjocklek timret skall ha. Den norra sidan vändes utåt. Västra och östra kanterna befrias från barken. Mossan mellan timret skall först torkas och sedan betas i vitriol, salmiak, alun och salpeter eller urin. Därefter torkas mossan på nytt. Efter detta dör alla insekter och vägglöss. Träkanter, som står emot varandra bestrykes. Rummen svavlas för den elaka lukten skull. Beckolja stryks på knutarna och fin sand fylls i sprickorna. Även tak kan behandlas på detta sätt. För att undvika svamp bör golven byggas upp från marken.
----------------------------
0284	Mars månads väderlek i Göteborg år 1778	Anonym
1778, okt MARS MÅNADS WÄDERLEK WID GÖTHEBORG, ÅR 1778 Den 20:de fiskades torsk och gråsik utanför Vinga. De första fartygen från Nordsjön kom till skärgården. Hamnen öppnade sig den 26. Blåsippan slog ut den 23 april. Göken gol den 2-3 maj. Fruktträden blommade den 23.
----------------------------
0285	Berömliga gärningar	Patriotiska Sällskapet
1778, okt BERÖMLIGE GERNINGAR Kanslirådet Carl Reinh Berch har gjort en deposition på 5000 daler till Patriotiska Sällskapet. Räntan skall användas till fattigt bondfolk, som genom vådeld blivit husvilla. Den som själv är orsak till vådelden får ingen ersättning. Domare i orten skall sända bevis att olyckan berott på våda.
----------------------------
0286	Anmärkningar angående väderleken för september 1778	Patriotiska Sällskapet
Endast en dag var helt klar.
----------------------------
0287	Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningen	Anonym
1778, nov GRANSKNING ÖFWER ÅTSKILLIGA FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN En obekant rikets vän har i maj skrivit om skatteköp och hemmansklyvningar. Detta tarvar en granskning. Det står att mycken åker utan äng och mulbete förtärer jordbrukarens välmåga. Detta är en gammal fördom, som bör tas bort. Detta gör, att man har små dragare, som fordrar samma arbete att vårda, men ger mindre arbetskraft och mindre i salttunnan. Inte heller huden av en liten oxe duger till pumpläder. På betet tar det längre tid att mätta sig, än om djuret står på stall. Gödseln förloras på betet. Vår kärlek till stora betesmarker kan härleda sig från folkbrist. Vi är inte så arbetsamma i vårt land som utlänningen. De ängar som lätt står under vatten skulle befrias med väderpumpar. Beträffande skogen är den mycket viktig i vårt land. Hushållar vi med den, räcker den. Då kan vi inte använda den till bete, där djuren förstör småskogen. Man kan ju inte heller plantera skog på fina ängar. Bonden på slättbygden far en vinterdag lite längre bort och skaffar sig ved. Detta kan inte skada hästarna. Genom detta har riket råkat i skuld och allmogen inte kunnat frambringa så många varor, som behövs och är en frätande kräfta för en stat och dess folkökning.
----------------------------
0288	Rön och anmärkningar rörande ängars gödande, av en lantman i Schweitz	Mozelius, Fr. Modeer
1778, nov RÖN OCH ANMÄRKNINGAR RÖRANDE ÄNGARS GÖDANDE, AF EN LANDTMAN I SCHWEITZ Ett fördelaktigt sätt att göda ängar är att påföra rå gips. Finns ingen rå gips, kan den kokade eller brända användas. Kalksten och fin sandsten kan också användas. Nya ängar kan vattnas med gödselvatten blandat med gips. Korna kan äta ihjäl sig på klöver, om de får äta så mycket de önskar. Stall och fähus bör ha rätt sluttning, så att urinen rinner från kreaturen till samlingsstället. Mesta nyttan med gipsen får man om man strör den på snön. Fromental eller senaise är nästan lika och finns ofta blandade. Här i landet nyttjas tre artificiella ängar. Där odlas luzern, Sanitsoin och Holländska stora treffeln. Den nyttigaste ängen är den som görs av en blandning av dessa grässorter. Troligen kan gipsen användas till att förta mossa. Läs riddaren Wallerius författade bok, kallad Åkerbrukets Chemiska Grunder.
----------------------------
0289	Sedan ett boskapskreatur blivit slaktat och köttet insaltat; hur det övriga på Irland till nytta används	Malmstedt, Joh. Magn.
1778, nov SEDAN ET BOSKAPS-KREATUR BLIFWIT SLAGTADT OCH KÖTTET INSALTADT, HURU DET ÖFWIGA I IRLAND TIL NYTTA ANWÄNDES Blodet nyttjas vid sockerbruken liksom i Danmark, trots att det är förbjudet. Blodsoppor känner man inte till på Irland. Huden är näst köttet det viktigaste på djuret. Den som fördärvar en hud med snittande, rivande eller skärande straffas. För ordningens skull skall all handel med hudar hållas på en viss plats. Där skall de också saltas och vägas. Det är vågmästaren som håller stället under tillsyn. Fullt med råttor. Då hudarna säljs efter vikt släpas de i den värsta orenhet till våghuset. Det är svårt för vågmästaren att se vilken färg huden har. Köttsidan skall vid vite läggas mot en annan köttsida. Man använder ofta engelskt salt. Huden blir bättre ju fortare garvaren bereder den. Läderhandeln har varit en rik guldgruva för England. Efter parlamentsakten utgiven förra månaden för förekommande av bedrägerier vid läderhantering skall varje hud märkas med första bokstaven i garvarens namn. Det finns också regler för hur hudarna skall avskäras Hornen säljes till svarvare och kammakare. De som är tagna på djurets högra sida används av slavarna på Nya Guinea till dryckeshorn. De kungliga magasinerna köper dem till kruthorn. Korta hår används till stolar, sadlar och segel. De brukas även till golvmattor. Det är fångarna på tukthuset, som piskar och väver. De långa håren används till hårdukar vid torkningshusen. Köttet på huvudet skaves av de fattiga. Fötterna säljes till limmakare och oljekokare. Det finns flera fabriker, som tar hand om fötterna. Ur det innersta av klövarna kokas klister, som används vid vävning. Talgen används vid ljusstöpning och såpkokning. Man stöper i glas. Formarna står i ett bord med hål för varje glas. Magen eller syltan används mest till eget behov. En del utförs till Västindien. Var lördag spisas sylta i Cork, så länge slakttiden varar. Hjärtat och njurarna säljs dels färska och dels saltade. Levern är de fattigas mat. Gallan används av färgare och tvättare. Tarmarna används till korvtillverkning. I Dublin sysslar fattiga kvinnor med att göra snören av de smalaste oxtarmarna. Lungorna kastas bort.
----------------------------