0273Anmärkningar över indigo och cochenilleAnonym
1778, aug

ANMÄRKNINGAR ÖFWER INDIGO OCH COCHENILLE

Bara i våra småstäder köps indigo för tre tunnor guld om året. Den blå färgen har blivit omåttligt populär inom alla stånd och används dessutom inom krigsmakten. I Linerstolpes Swenska Färge-konst omtalas att i Tyskland finns förbud mot att använda indigo på grund av dess pris. Vid 1762 års riksdag lät jag ta upp detta ämne. Något förbud blev det inte, då en man erbjöd sig att av svenska ämnen göra en blå färg lika fin som indigo. Detta löfte har inte infriats och troligen kan man inte göra det heller. Därför bör förbud för alla utom krigsmakten att bära indigoblått genomföras.

Detta förbud skulle också gälla den dyra cochenillen, som färgar rött. Särskilt som det finns ämnen som långt billigare färgar rött, även om den inte glänser i fåfängas ögon.

Sedan jag skrivit detta, fanns en notis i Dagligt Allehanda, att kemistuderande Johan Lundberg menar sig kunna göra blått av svenska ämnen.

----------------------------
 
0274Medel att bota blåsstenAnonym
1778, aug

MEDEL AT BOTA BLÅSTEN

15 gram Sal. Tartari upplöst i vatten 4 gånger om dagen och lika mycket rent vatten med 20 droppar Acidum Vitrioli. Denna gör efter några veckor, att stenen upplöses eller utkommer i skärvor. Skulle svullnad uppstå i uringångarna skall man upphöra tills det är läkt. Patienten skall leva på len och lös mat.
----------------------------
 
0275Rön anställda med åtskilliga slags ljusAnonym
1778, aug

RÖN ANSTÄLTE MED ÅTSKILLIGE SLAGS LJUS

Under den mörka årstiden ödas skogen, då bönderna låter elda för att få ljus, och spjället inte kan vara tillskjutet. Det vore nyttigt, om något ämne lämpligt till ljustillverkning kunde påträffas. Talg är dyrt och oljor ofta härskna och ryker. Redovisas ett antal försök med vax, ljusets vikt och bränntid. Det är inte lönsamt att blanda i vax. Smala ljus brinner längre än tjocka. Smal veke likaså.

----------------------------
 
0276Anmärkningar angående storfisket i Bohus länAnonym
1778, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE STOR-FISKET I BOHUS LÄN

Långa eller kabeljofisket har i år varit ringa. På detta sätt kan detta näringsfång inte annat än gå mot sin undergång.

----------------------------
 
0277Nyttiga författningarAnonym
1778, aug

NYTTIGA FÖRFATTNINGAR

I Ungern har kejsarinnan utfärdat en författning, att gravar i kyrkorna skall ha ingång utifrån. Endast en kista får begravas i var cell. Liket skall beströs med osläkt kalk. Graven får inte öppnas på 30 år. Kyrkogårdar skall läggas utanför städerna och vara omgärdade med murar. Liken skall läggas djupare. Judarna måste också rätta sig efter detta. Alla onödiga ceremonier och måltider i samband med begravningar avskaffas.

----------------------------
 
0278Nyttiga påfund och inrättningarAnonym
1778, aug

NYTTIGA PÅFUND OCH INRÄTTNINGAR.

En holländare i krigstjänst har uppfunnit isminor att spränga isen med. Nyttig vid valfångst och om fartyg frusit fast i isen. Även vid eldsvådor är denna innovation nyttig, då man kan spränga en mängd vakar för att få vatten.

----------------------------
 
0279Anmärkningar angående väderleken för juli 1778Patriotiska Sällskapet
En enda mulen dag.

----------------------------
 
0280Avhandling angående fiskeri i Bohuslänska skärgården (ersätter häftet för september)Anonym
1778, aug,

BIHANG TIL HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR AUGUSTI, ÅR 1778.

AFHANDLING ANGÅENDE FISKERIERNE I BOHUS-LÄNSKE SKÄRGÅRDEN

(ersätter häfte för september, ett 50-tal sidor)

Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets önskan om en fullständig historik över fisket i Sverige. Jag har länge sysslat med sillsaltning i Bohuslän. Enligt Tidningarna kan vissa hinder ligga i författningarna. Jag vill dock inte rikta kritik mot Kungl. Maj:ts nådiga författning. Vissa små brister finns, men en regent är inte allvetande eller allseende. Fisket i Bohuslän kan delas i tre delar, sillfiske, långa och kabeljofiske samt småfiske.

Sillfisket kan delas i två delar, strandfiske och djupfiske. Det förra har avtagit de senare åren. Fångsten har ändå varit överflödig. Sillen har sålts utomlands till vrakpriser. Strandfisket har njutit stor uppmuntran. Djupfisket drevs tillsammans med holländare, men har nu avtagit med stor förlust för entreprenörerna.

Hinder för djupfiske är egentligen att strandfisket är så gott. Hinder för strandfisket är om västliga stormar uteblir. Den stora försäljningen utomlands gör att priserna sjunker och när utlänningen byter mot säd, så blir förlusten kännbar. Konkurrensen med Holland är för stor. Stor del av den svenska sillen vrakas utomlands. Där har man förlorat på saltet och tunnorna, frakten och tullen. Utlänningen har nu hela vinsten.

Tidigare tilläts danskar och norrmän att köpa färsk sill direkt. Detta är nu förbjudet och sillen skall exporteras som till andra länder. Detta ger en stor förlust för Sverige.

Även kabeljofisket har minskat. Det bedrivs på Jutska Revet. De fiskas med långa revar med krokar, en på varje sida av båten med nästan 2000 famnars längd. När man kommer hem med fångsten, delas den i 10 lotter, 2 går till ägaren och det övriga delas mellan besättningen, som är 8-9 man. Den uppmuntran till fisket som utbetalades, kom dock inte fiskaren till godo. Kabeljon skall införas färsk till staden under bevakning. Fisken bör dock saltas ute på fartyget om den skall behålla sin godhet. Att bättra kabeljofisket skulle låta sig göras, om man genom att ge vissa fördelar, lockade hem matroser, som vistas utomlands. Flera tusen vistas utomlands. Att fiska vid Doggers Bank och Lilla Fiskebanken, där nu endast holländare håller till skulle väsentligt öka kabeljofisket. Ett annat problem är, att agnen inte räcker och håller sig färsk. Sumpar för koljor vore att föredra. Holländarna använder engelska nejonögon som agn. Fiskets avtagande kan ligga i att det utförs kort före lektiden. Man borde också sända någon patriot till Holland för att inhämta kunskap om fiske.

Småfisket är helgeflundra, rocka, torsk och makrill. Torsk och makrill tas helst med snöre och rev under seglande i öppet hav. Ibland tas den med not. Inget annat hinder för småfiske än folkbrist.

Orsaker till fiskets nedgång och dess förbättring.

Ett ansenligt premium borde ges till dem som gör försök med djupfiske på sill. Att locka hit holländare att undervisa i sin konst. Överdriven export och sjunkande priser. Det fiskas för mycket och priset hålls nere. I saltproducerande länder tillverkar man inte så mycket man kan, för att hålla priset. Sillexporten sker på vinst och förlust och helt på utlänningars nåd och barmhärtighet. Detta är en följd av exportfriheten.

----------------------------
 
0281Beskrivning på två i England uppfunna metoder att bevara hus mot eldsvådaCarlberg, Carl W.
1778, okt

BESKRIFNING PÅ TWÄNNE I ENGLAND UPFUNNE METHODER AT BEWARA HUS EMOT ELDSWÅDA

Det ena sättet är uppfunnet av herr Hartley, som genom flera försök bevisat dess nytta. Han har fått 2500 pund av Parlamentet och en kolonn med inskription har satts upp i London till hans ära.

Det andra sättet är uppfunnet av Viscount Mahone, som genom ett lindrigare sätt nått samma resultat. Principen i båda fallen är att hindra luft att komma till det eldfängda. Herr Hartley klär allt trä med ytterst tunna järnplåtar. Plåtarna lägges om lott och spikas fast.

Mahones sätt är ett kalkbruk varmed allt trä överdrages. Ren mursand, nysläkt kalk, vatten och skuret hö blandas. Detta används olika noga, om det är rum med eldstäder eller ej, särskilt trappor behandlas noggrant. Korsvirkeshus blir lika säkra som stenhus. För att hindra råttor att gnaga hål på rappningen bygges med tegel längs golvsockeln.

Vid prov förra sommaren deltog Svenska Envoyéen baron von Nolcken. Ett rum fylldes med ris och antändes. Fönsterrutorna smälte. Publiken stod i rummet alldeles ovanför branden. Utanför gaveln byggdes en byggning med endast en mansbredd emellan. När den antändes, brann den ned till grunden utan att det eldförsäkrade huset bredvid skadades.

Jag skulle anse att Mahones metod är den bästa, då den är minst kostsam. Dessutom finns materialerna överallt att tillgå. Hartleys metod däremot är lämpligast på skåp och utrymmen där värdesaker förvaras.

I Sverige bygger vi våra timmerhus, så att de närmast är att likna vid bål. De torkar sakta och sjunker. Där skulle Mahones kalkbruk spricka och inte vara till nytta. Även Hartleys järnplåtar skulle förskjutas. Man borde använda sten och tegel. Detta är inte så kostsamt, som man tror.

----------------------------