0249Sätt att kroppa bundna halmtakAnonym
1778, juni

SÄTT AT KROPPA BUNDNE HALMTAK

Jag lägger stänger på ömse sidor om kroppningen och drar åt med tjocka halmrep.

----------------------------
 
0250Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1778, juni

UTDELTE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Sockenskräddare Eric Andersson, Åsta by, Lillkyrka socken i Närke, för man- och ladugårdsbyggnad på sitt torp, en murad jordkällare till förvaring av jordpäron.

För ungefär detsamma har soldaten Nils Binning, Binnigabys ägor i Närke, nybyggare Olof Andersson, kronoallmänningen Kuleskog i Elfsborg, torparen Lars Olofsson, Slagkärret, Vagnhärad, Nyköpings län, soldaten Johan Blomberg, Ekeby socken, Uppsala län, kronobefallningsman Johan Dahlberg, Rasbo, Uppsala län, Måns Danielsson, Hemmesjö, Kronobergs län, Jonas Persson, Moshult, Kronobergs län, skattebonden Per Hansson, Elvkarleby, Uppsala län, nämndeman Jan Benctsson i Tuna, Hjälsta, Uppsala län, kyrkvaktare Salberg, Lillkyrka, Närke, skräddare Erik Hök, Huttala, Åbo län, torparen Gustaf Larsson Elg, Elghammar, Nyköpings län, klockare Ullvin, Fittja Uppsala län fått belöning.

För lin och bomullsspånad och vävnad till landskamrer Sjöholms änka, Elsa Maria Laurell, Göteborg, hustru Beata Clemens, Karlstad.

Brukssmedsdrängarna Sven Qwarnström och Anders Jansson, Niskafors bruk, som med fara för livet räddat änkan Elin Olofdotter som fallit i Niskaströmmen.

Pigan Brita Göransdotter som på 11:te året tjänar mot ringa lön på ett medellöst ställe och förutom ladugården med 8 kor, skött 6 barn, varit barnmorska vid matmoderns barnsängar och anlitas i bygden vid svårare barnsängar.

Pigan Maria Johansdotter, Styra socken, Östergötland, för att ha skött stall och ladugård i 18 år.

Pigan Kirstin Andersdotter, Duveholms sätesgård, som i 17 år skött djuren med ringa halmfoder, nässlor, grönsaksblast, 40 boskapskreatur och 13 spanska får.

----------------------------
 
0251Anmärkningar angående väderleken för maj 1778Anonym
Varma dagar och kalla nätter i början av månaden.

----------------------------
 
0252Anmärkningar över förslaget i Kungl. Patriotiska Sällskapets handlingar för år 1777, att indela ett hemmans åkerjord i fyra gärden, samt om åkerbruket i Skaraborgs länAnonym


1778, juli

ANMÄRKNINGAR ÖFWER FÖRSLAGET, I KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HANDLINGAR, FÖR ÅR 1777, ATT INDELA ALL ETT HEMMANS ÅKERJORD I FYRA GÄRDEN, SAMT OM ÅKERBRUKET I SKARABORGS LÄN

Att dela all åkerjorden i fyra gärden, beså tre och låta ett vila, kan vara gott, med följande villkor.

1) god jord

2) kunna göda hela trädesgärdet

3) gödseln skall vara efter fint hårdvallshö och inte endast efter halm

4) tillgång på skog och sten till gärdsgårdar

5) fordras att ortens belägenhet är sådan att åkrarna kan delas, utan att gärdarna skall omläggas eller flyttas

6) att ha tillgång till bete för smådjur utanför trädet.



Jorden utmagras inte av vartannat års träde. Solens strålar tillför jorden krafter. Att en gödd åker ger bättre resultat andra året än det första betvivlar jag. Att förbättra jorden är en god sak, men ganska svår, om inte jordförbättringsmaterial finns i närheten. Att behöva sätta upp ännu fler stängsel, kan inte vara att rekommendera med tanke på att skogen avtar på de flesta ställen. Stenmurar är arbetsamma att göra och lämplig sten finns inte överallt. Levande gärdsgårdar, som utomlands har jag aldrig sett. Ogräset bekämpas genom körning och harvning vartannat år.

Även om författarens förslag inte låter sig genomföras över hela riket, så har det med ovanstående villkor stora fördelar.

I Falbygden, Skaraborgs län, har man fyra olika sätt att indela gården: ett gärde som aldrig trädes. Detta brukningssätt kallas ensäde. Det förutsätter god jord.

I Skånings, Barne, Wiste, Åse och Kållands härader delar man i två gärden, vilket det ena trädes. Här består jorden av hårdare och lösare lera. Här finns stor slättbygd och ingen brist på åkerjord. Detta anser jag vara det bästa sättet här. Man bör inte klyva dessa hemman. Det skulle bara leda till, att man får en hop frysande uslingar. I Uppland har man jorden i träde vartannat år och där är skörden mestadels god.

I Vadsbo är jorden lagt i tre gärden, där ett ligger i träde. På ganska få ställen har man fyra gärden.

På många ställen skördar man säd som hö. Detta är helt förkastligt då massor av korn förspills. Bönderna ursäktar sig med, att de har så mycket vårsäd, att de inte hinna sätta dem i kärvar. De påstår också att de inte hinner dika åkrarna. De rättar sig också efter almanackan och inte efter väderleken, när de sår sin vårsäd.

----------------------------
 
0253Anmärkningar om den till Kungl. Kommisionen över lanthushållningens förbättrandeHannibal, Israel
1778, juli

ANMÄRKNING WID DEN TIL KONGL COMMISION ÖFWER LANTHUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE I RIKET INGIFNE SKRIFT, SOM WIDARE DERIFRÅN TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET BLIFWIT INLÄMNAD, OCH FINNES I DESS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL FÖR SEPT 1776

Denna författares avhandling röjer stor kunskap om lanthushållningen. Jag vill dock tillägga några frågor. Vem skall mäkta betala för metoden, att låta syna och värdera all jord? Det måste ta flera år i varje by. Skulle skattejordsägarna bli tvungna därtill, hur blir det då med all kronoallmänningsjord, som är ännu vidlyftigare. Hur skall beskattningen ske? Nuvarande uppdelning av jorden grundar sig inte på ordentlig rev- och delning utan mera på tilltagsenhet. Om författaren vill svara har jag Inrikes-Tidningar, men tror inte jag kan ha råd att hålla Patriotiska Sällskapet Journal.

----------------------------
 
0254Anmärkningar angående transportfart inrikesorter emellan på vattenAnonym
1778, juli

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE TRANSPORT-FART INRIKES-ORTER IMELLAN PÅ WATN

Förslag i Patriotiska Sällskapets handlingar att frakta folk inrikes med båt för att spara hästar och folk. Tyvärr låter det sig inte göra. Om en resande till lands råkar ut för ett missöde, får han söka hjälp av vem han vill. Ersättningen överenskommes. Skulle samma sak hända på sjön, kan bara ett oktrojkompani med exklusiva privilegier hjälpa, mot en taxa av 33 1/3 % .

----------------------------
 
0255Om gärdesgårdarAnonym
1778, juli

OM GÄRDESGÅRDAR

I allmänhet torde anmärkas, att hägnader och stängsel i Sverige är vidlyftiga och arbetskrävande. Minsta lilla kåltäppa skall inhägnas, så att avkastningen äts upp av kostnaden för stängslet. Man kan tro, att man befarar inbrott av alla naturens kreatur. Dessutom måste stängslen lagas vart 4-5 år.

Visst kan det behövas starkt stängsel mot landsvägen, så att inte illasinnade resande låter sina djur beta på annans åker, men det skulle kunna bättras med lagens skärpning. För stora djur behövs heller inte så höga stängsel. Har de för vana att ta sig ut, får man sätta klumpar på dem. Det är mest för svin och får, som de kostsammaste gärdsgårdarna uppresas. Fåren bör vaktas av vallhjon på trädesgärdet.

Svinen är de, som kräver mest stängsel. Men är ett svin överhuvud lönsamt. Det skall växa av säd under 3 år och sedan gödas innan slakt. Denna kostnad övergår värdet på fläsket. Säden skulle göra mer nytta hos korna. Man bör inte ha fler svin än att det kan födas med avskrädet ur hushållet och hållas inomhus. De blir tjockare än om de springa ute. Vissa tider gör de nytta i stubbgärdet och endast då bör de släppas ut. Det skulle finnas en stadga, som förbjöd svin och får att ovallade vistas utanför trädesgärdet. Påträffas de utanför tillfaller de upphittaren. Nu måste jag upphålla tre gånger så mycket stängsel, för att mina grannars svin inte skall komma in på min mark.

----------------------------
 
0256Om svinkreaturs födande med rönnbärWikman, Anders
1778, juli

OM SWIN-KREATURS FÖDANDE MED RÖNN-BÄR

Jag satte två rönnar vid min backstuga och tog upp ett litet potatisland och sådde lite morötter. När rönnbären är mogna, kokar jag dem med potatis och föder en gris. Den ger vid slakttiden utmärkt och mycket fläsk. En hushållerska har gjort på samma sätt, men blandat i en fjärdedels hästträck, vilket hon aldrig skulle fått grisen att äta utan rönnbären.

----------------------------
 
0257Rön angående nyttan av grankottar och vildsenapDahlgren, D
1778, juli

RÖN ANGÅENDE NYTTAN AF GRANKOTTAR OCH VILDSENAP

Grankottar är utmärkt bränsle. när de fått torka.

De kan blandas med smedjekol.

Ett år med höbrist hade jag en gallko, som skulle slaktas. Jag födde henne med vildsenap, ett ogräs, som är svårt att bli av med. Kon började mjölka och fick nytt hull. Smöret blev lite beskt, men ingen som åt blev dålig. Året därpå samlade jag så mycket vildsenap jag kunde och blandade i fodret till alla djuren, vilket var en stor förmån.

----------------------------