0247	Tankar om upplysningar, skatte, frälse och arrenden	Tham, Per
1778, juni TANKAR OM UPLYSNINGAR: SKATTE: FRÄLSE: ARRENDEN: Författare som åtskiljer teori och praktik tar fel. Ingen sätter väl i fråga, vilken metod som är den hushållsaktigaste, den som leder säkrast till ödesmål eller inte. Osäkerhet vid besittning av krono, boställe eller frälse är oundvikligt. Patr Sällskapet skulle skaffa information hur England löser sina problem. De vore nyttiga även här. I en by med storskifte minskas ständigt frälsejorden medan skattejorden ökar. Hälftenbruk har varit det bästa, men för kort ackordstid har medfört förfall. Även arrendena löper samma risk.
----------------------------
0248	Rön och anmärkningar om bryggning kitt,	Bjurbeck, Olof
1778, juni RÖN OCH ANMÄRKNINGAR WID BRYGGNING. ÖFWERSÄTTNING FRÅN ENGELSKAN AF OLOF BJURBECK. Det är en olycka för vårt land, att folket i alla stånd leva över sina tillgångar. Den skadliga seden att dricka vin istället för vårt hemtillverkade öl, visar detta. Jag sänder nu några tankar om, hur man brygger gott öl. Det viktigaste är valet av malt och humle. För stora kittlar är inte att rekommendera. De drar dessutom mycket bränsle. Man får inte koka humlen för hårt, då försvinner det aromatiska. Detta gäller kokning av alla vegetabilier. Kött däremot skall läggas i kokande vatten. Malt består av kornets mjölaktiga delar. Den består av två delar. Först den spirituosa delen, som ger den angenäma lukten vid kokning. Sedan den jordaktiga. Det som först rinner ut efter kokningen är det bästa, liksom vid vin- och cidertillverkning. Vår svagdricka står sig knappt en månad. Den är bryggd på resterna efter ölbryggning. Då har den blivit berövad sina smakliga, spirituösa och balsamiska ämnen. Kvar är bara jordaktiga, sträva och osmakliga ämnen, som är ohälsosamma för kroppen. Väl bryggt håller den sig i 12 månader och förorsakar ingen seghet i inälvorna utan ger dessa nödvändiga rörelser genom ett lindrigt eggande. Det är omöjligt att ge något recept, som man alltid kan följa. Allt beror på maltens och humlens egenskaper, som är olika vid olika tillfällen. Ger dock proportionerna av malt och humle, som jag använder när jag brygger i oktober. Regnvatten är det tjänligaste.
----------------------------
0249	Sätt att kroppa bundna halmtak	Anonym
1778, juni SÄTT AT KROPPA BUNDNE HALMTAK Jag lägger stänger på ömse sidor om kroppningen och drar åt med tjocka halmrep.
----------------------------
0250	Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1778, juni UTDELTE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Sockenskräddare Eric Andersson, Åsta by, Lillkyrka socken i Närke, för man- och ladugårdsbyggnad på sitt torp, en murad jordkällare till förvaring av jordpäron. För ungefär detsamma har soldaten Nils Binning, Binnigabys ägor i Närke, nybyggare Olof Andersson, kronoallmänningen Kuleskog i Elfsborg, torparen Lars Olofsson, Slagkärret, Vagnhärad, Nyköpings län, soldaten Johan Blomberg, Ekeby socken, Uppsala län, kronobefallningsman Johan Dahlberg, Rasbo, Uppsala län, Måns Danielsson, Hemmesjö, Kronobergs län, Jonas Persson, Moshult, Kronobergs län, skattebonden Per Hansson, Elvkarleby, Uppsala län, nämndeman Jan Benctsson i Tuna, Hjälsta, Uppsala län, kyrkvaktare Salberg, Lillkyrka, Närke, skräddare Erik Hök, Huttala, Åbo län, torparen Gustaf Larsson Elg, Elghammar, Nyköpings län, klockare Ullvin, Fittja Uppsala län fått belöning. För lin och bomullsspånad och vävnad till landskamrer Sjöholms änka, Elsa Maria Laurell, Göteborg, hustru Beata Clemens, Karlstad. Brukssmedsdrängarna Sven Qwarnström och Anders Jansson, Niskafors bruk, som med fara för livet räddat änkan Elin Olofdotter som fallit i Niskaströmmen. Pigan Brita Göransdotter som på 11:te året tjänar mot ringa lön på ett medellöst ställe och förutom ladugården med 8 kor, skött 6 barn, varit barnmorska vid matmoderns barnsängar och anlitas i bygden vid svårare barnsängar. Pigan Maria Johansdotter, Styra socken, Östergötland, för att ha skött stall och ladugård i 18 år. Pigan Kirstin Andersdotter, Duveholms sätesgård, som i 17 år skött djuren med ringa halmfoder, nässlor, grönsaksblast, 40 boskapskreatur och 13 spanska får.
----------------------------
0251	Anmärkningar angående väderleken för maj 1778	Anonym
Varma dagar och kalla nätter i början av månaden.
----------------------------
0252	Anmärkningar över förslaget i Kungl. Patriotiska Sällskapets handlingar för år 1777, att indela ett hemmans åkerjord i fyra gärden, samt om åkerbruket i Skaraborgs län	Anonym
1778, juli ANMÄRKNINGAR ÖFWER FÖRSLAGET, I KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HANDLINGAR, FÖR ÅR 1777, ATT INDELA ALL ETT HEMMANS ÅKERJORD I FYRA GÄRDEN, SAMT OM ÅKERBRUKET I SKARABORGS LÄN Att dela all åkerjorden i fyra gärden, beså tre och låta ett vila, kan vara gott, med följande villkor. 1) god jord 2) kunna göda hela trädesgärdet 3) gödseln skall vara efter fint hårdvallshö och inte endast efter halm 4) tillgång på skog och sten till gärdsgårdar 5) fordras att ortens belägenhet är sådan att åkrarna kan delas, utan att gärdarna skall omläggas eller flyttas 6) att ha tillgång till bete för smådjur utanför trädet. Jorden utmagras inte av vartannat års träde. Solens strålar tillför jorden krafter. Att en gödd åker ger bättre resultat andra året än det första betvivlar jag. Att förbättra jorden är en god sak, men ganska svår, om inte jordförbättringsmaterial finns i närheten. Att behöva sätta upp ännu fler stängsel, kan inte vara att rekommendera med tanke på att skogen avtar på de flesta ställen. Stenmurar är arbetsamma att göra och lämplig sten finns inte överallt. Levande gärdsgårdar, som utomlands har jag aldrig sett. Ogräset bekämpas genom körning och harvning vartannat år. Även om författarens förslag inte låter sig genomföras över hela riket, så har det med ovanstående villkor stora fördelar. I Falbygden, Skaraborgs län, har man fyra olika sätt att indela gården: ett gärde som aldrig trädes. Detta brukningssätt kallas ensäde. Det förutsätter god jord. I Skånings, Barne, Wiste, Åse och Kållands härader delar man i två gärden, vilket det ena trädes. Här består jorden av hårdare och lösare lera. Här finns stor slättbygd och ingen brist på åkerjord. Detta anser jag vara det bästa sättet här. Man bör inte klyva dessa hemman. Det skulle bara leda till, att man får en hop frysande uslingar. I Uppland har man jorden i träde vartannat år och där är skörden mestadels god. I Vadsbo är jorden lagt i tre gärden, där ett ligger i träde. På ganska få ställen har man fyra gärden. På många ställen skördar man säd som hö. Detta är helt förkastligt då massor av korn förspills. Bönderna ursäktar sig med, att de har så mycket vårsäd, att de inte hinna sätta dem i kärvar. De påstår också att de inte hinner dika åkrarna. De rättar sig också efter almanackan och inte efter väderleken, när de sår sin vårsäd.
----------------------------
0253	Anmärkningar om den till Kungl. Kommisionen över lanthushållningens förbättrande	Hannibal, Israel
1778, juli ANMÄRKNING WID DEN TIL KONGL COMMISION ÖFWER LANTHUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE I RIKET INGIFNE SKRIFT, SOM WIDARE DERIFRÅN TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET BLIFWIT INLÄMNAD, OCH FINNES I DESS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL FÖR SEPT 1776 Denna författares avhandling röjer stor kunskap om lanthushållningen. Jag vill dock tillägga några frågor. Vem skall mäkta betala för metoden, att låta syna och värdera all jord? Det måste ta flera år i varje by. Skulle skattejordsägarna bli tvungna därtill, hur blir det då med all kronoallmänningsjord, som är ännu vidlyftigare. Hur skall beskattningen ske? Nuvarande uppdelning av jorden grundar sig inte på ordentlig rev- och delning utan mera på tilltagsenhet. Om författaren vill svara har jag Inrikes-Tidningar, men tror inte jag kan ha råd att hålla Patriotiska Sällskapet Journal.
----------------------------
0254	Anmärkningar angående transportfart inrikesorter emellan på vatten	Anonym
1778, juli ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE TRANSPORT-FART INRIKES-ORTER IMELLAN PÅ WATN Förslag i Patriotiska Sällskapets handlingar att frakta folk inrikes med båt för att spara hästar och folk. Tyvärr låter det sig inte göra. Om en resande till lands råkar ut för ett missöde, får han söka hjälp av vem han vill. Ersättningen överenskommes. Skulle samma sak hända på sjön, kan bara ett oktrojkompani med exklusiva privilegier hjälpa, mot en taxa av 33 1/3 % .
----------------------------
0255	Om gärdesgårdar	Anonym
1778, juli OM GÄRDESGÅRDAR I allmänhet torde anmärkas, att hägnader och stängsel i Sverige är vidlyftiga och arbetskrävande. Minsta lilla kåltäppa skall inhägnas, så att avkastningen äts upp av kostnaden för stängslet. Man kan tro, att man befarar inbrott av alla naturens kreatur. Dessutom måste stängslen lagas vart 4-5 år. Visst kan det behövas starkt stängsel mot landsvägen, så att inte illasinnade resande låter sina djur beta på annans åker, men det skulle kunna bättras med lagens skärpning. För stora djur behövs heller inte så höga stängsel. Har de för vana att ta sig ut, får man sätta klumpar på dem. Det är mest för svin och får, som de kostsammaste gärdsgårdarna uppresas. Fåren bör vaktas av vallhjon på trädesgärdet. Svinen är de, som kräver mest stängsel. Men är ett svin överhuvud lönsamt. Det skall växa av säd under 3 år och sedan gödas innan slakt. Denna kostnad övergår värdet på fläsket. Säden skulle göra mer nytta hos korna. Man bör inte ha fler svin än att det kan födas med avskrädet ur hushållet och hållas inomhus. De blir tjockare än om de springa ute. Vissa tider gör de nytta i stubbgärdet och endast då bör de släppas ut. Det skulle finnas en stadga, som förbjöd svin och får att ovallade vistas utanför trädesgärdet. Påträffas de utanför tillfaller de upphittaren. Nu måste jag upphålla tre gånger så mycket stängsel, för att mina grannars svin inte skall komma in på min mark.
----------------------------