| 2214 | Utdrag ur brev angående väderlek och årsväxt i norra elen av Stockholms län | Anonym |
| 1813, maj-juni UTDRAG AF BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I NORRA DELEN AF STOCKHOLMS LÄN I Wik i Rö socken har ett ihärdigt regn skadat grödan. Nästan alla har måst så om. Kornet kom på fartyg och såddes för sent. Potatisen är klent uppe och åkrarna så fulla av ogräs och jag kan inte få tillräckligt med rensare. Här på Vängsjöberg har mina grannar sått om tre gånger och sista gången åt masken upp allt. Jag sådde bara en gång och nu börjar åkern hämta sig något i sommarvärmen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2215 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1813 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2216 | Tankar om medel till befordran av skogarnas tillväxt, vård och användning | Anonym |
| 1813, juli-aug TANKAR OM MEDLEN TILL BEFORDRAN AV SKOGARNAS TILLWÄXT, WÅRD OCH ANWÄNDANDE. I vad mån de enskilda planteringarna av ekskog, som på varje hemman hittills varit anbefallt, kunna hava ansetts uppfyllt ändamålet, eller om icke detta snarare vinnes, därest sådana plantager sammandrogs uti större för flera hemman eller hela socknar, efter varje orts särskilda beskaffenhet. Vilka hinder kunna förefinnas till inrättande av sådana större planteringsfält till fullgörande av enskildas skyldighet i denna del? Samt vad tillfälle kan bliva inom varje län att anlägga sådana större planteringar på jord, vilken Kungl. Maj:t och Kronan äger disponera. Med uppgift på sådana därtill i avseende på läge och jordarter tjänliga lägenheter? Ekar och andra lövrika trädslag borde planteras kring gärdesgårdar och pilträd vid dammar samt alar vid bergsrötterna. Detta skulle hjälpa kreaturen under heta somrar att slippa epidemier. Så sker i Preussen, där vid varje ägobyte skall planteras träd. Judarna har samma lag att vid vigselns ingående skall ett visst antal träd planteras. Kungsgårdar och militära boställen skulle vara skyldiga att plantera träd. Då fråga kan bliva om betalningen till skattemån för den ek kronan på skattejord låter fälla, efter vilka grunder samt beräkningssätt, relativt till trädets storlek, sådan betalning borde åläggas, så att verkan av den dylik anstalt svarade mot avsikten därmed? Om skattehemmansskog i allmänhet, samt i synnerhet vad svedjande angår, vilka mer eller mindre skadliga följder efter ortens olika förhållanden kunna vara vidhäftade en mera inskränkt eller utvidgad frihet uti detta hushållssätt? På vilka jordarter och vid vilka omständigheter detsamma kunna anses böra få tillåtas. Samt, enär svedjat blivit, vad iakttagas bör att befordra återväxten och bevara den unga skogen för boskapsbete. Svedjandet som efter erfarenheten är mera skadligt än nyttigt och särskilt i torrår då skogseldar uppstår är inte att rekommendera. 1793 års skogsstadga utsätter vilka jordarter och omständigheter som medgiva svedjning. Vad i anseende till rättigheten att anlägga sågkvarnar, antingen till avsalu på egna eller andras skogar, eller för husbehov, kan vara att erinra, så att å ena sidan en nyttig hushållning icke hindras, eller jordägares lagliga rätt förnärmas, men å den andra sidan tillfälle icke öppnas för ett skadligt skogens utödande, till det allmännas förlust och hemmanens framgena obestånd? Redan 1646 gavs föreskrifter på hur skogen skulle skötas, men verkställigheten är fortfarande inte fullkomlig. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2217 | Om jordbruksarrenden i England | Anonym |
| 1813, juli-aug OM JORDBRUKS ARRENDEN I ENGLAND. Ägaren av land ingår kontrakt med arrendatorn på villkor att båda kommer överens. Land som ägs genom Kungl. donation vidkänns en liten ränta av ägaren. I England finns inte bönder och torpare som i Sverige. Engelska farmers är arrendatorer. Dagsverkare är personer som arbetar på landet, där de få mest betalt. Detta innebär den olägenheten att de uteblir och strandsätter jordägaren. De bor i kojor med blott en liten täppa till och betalar till ägaren för hyran. Vid höbärgningen kommer många från Wales och Irland. Det finns olika arrenden beroende på land och egendom. Äganderätten är indelad i Freehold, som är den högsta, där ägaren har fullkomlig frihet. Han betalar dock en liten ränta, en gås eller höna och ett pepparkorn, som på bestämd dag skall erläggas. Om inte förlorar han äganderätten till kronan eller den societet av vilken den varit donerad. Ett distrikt kallas Manor och ägaren Lord of the Manor. Han är snart sagt en småkung. Han är också domare. Detta är nu inte mer än ett kontor där räntor uppbäres och kontrakt skrives. Därav namnet copyhold. Leafehold är det tredje slaget. Det är ett vanligt arrende med kontrakt ofta på 100 år. Ingenting rubbar kontraktet. Utan överenskommelse får inte äng ändras till åker och åbyggnaderna inte ändras. Allmänna taxor i England är Kings taxes och Parliamentary Taxes. Vidare finns fönsteravgift, koltaxa, skorstenstaxa. Dessa taxor är lika på landet och i staden, där också renhållning och gathållning skall betalas. I varje församling hålles fattighus och arbetshus. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2218 | Utdrag ur ett brev av Journalens redaktör | Schenström, J M |
| 1813, juli-aug UTDRAG UR BREF TILL JOURNALENS REDACTEUR. Då det inte finns möjlighet att köpa ostindiskt fnöske har jag stöpt vanligt tryckpapper i blyättika och låtit det torka i solen. Det har blivit det bästa fnöske. Redaktörens tillägg. Denna uppgift är försökt och bestyrkt. Detta fnöske är lättare att preparera och tager mindre plats, släcker inte svavelstickan och ger inte smak åt tobaken om den används att tända pipan med. Det kan aldrig vara skadligt för hälsan. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2219 | Sätt att utrota lanthavre | Anonym |
| 1813, juli-aug SÄTT ATT UTROTA LANDTHAFRE. Det vanligaste sättet är att låta åkern ligga i träda och slå landhavren innan den blir mogen. Ladugården får därigenom gott foder. Nackdelen är att rötterna finns kvar och utsuger jorden. Ett bättre sätt var, att på ett stycke med lerblandad mylla där korn vuxit och till 2/3 utgjordes av landhavre, lägga åkern i träda. Den kördes och såddes om hösten med råg. Någon landhavre visade sig men andra året var den borta. En annan åker med mycket sand blev också fri från landhavre efter att man sått råg. Ett försök att så först vete och sedan korn misslyckades. Det var först rågen som tog bort landhavren. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2220 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1813, juli-aug HEDERSBELÖNINGAR UTDELTA AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. För dikning och kärrmarksodling och lång och trogen tjänst | ||
| ---------------------------- | ||
| 2221 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1813 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2222 | Översikt av åkerbrukssättet i England | Thaer, Albrecht |
| 1813, sept-okt KORT ÖFWERSIGT AF ÅKERBRUKSSÄTTET I ENGLANDS SERSKILTA PROVINSER ELLER SÅ KALLADE GREFSKAP, ISYNNERHET I AFSEENDE PÅ DE DERSTÄDES BRUKLIGA OLIKA OMLOPPSSÄDEN; AF PREUSSISKE STATS-RÅDET ALBRECHT THAER. I det följande anföres endast de allmänna brukningssätten och inte de sällsynta förbättrade hushållsmetoder, som är antagna på vissa ställen. I Northumberland är jorden storskiftad och lanthushållningen bättre än i de flesta andra orter. Jorden är vid västkusten bördig. Genom det förträffliga betet hålls mycket får av cheviotrasen. Här brukas tredingsädet träda, vete och havre. Förhållandet mellan åkerbruket och boskapsskötseln är här den bästa i landet. I Cumberland, som är ett oändligt skönt landskap, ligger största delen som äng. Marken är gräsrik och då den uppköres sås havre, korn och åter havre. Arrendena är ärftliga men kan inte säljas utan ägarens tillstånd. En liten ränta uttages. I Westmoreland råder ett liknande hushållssätt. I Durham på den fuktiga lerjorden sås omväxlande rovor och korn. I Lancashire står lanthushållningen otroligt lågt. I stället är landskapet känt för sina utmärkta manufakturer. Lantmannen har ingen kunskap om cirkulationsjordbruk utan sår det som faller honom in. Gödsel påföres aldrig. Det enda som odlas med flit är potatis, dock på ett besynnerligt vis, som kallas Lazy-bed-metoden, översatt latsängsmetoden. Potatisen odlas bara till människoföda och för avsalu. Lönerna inom jordbruket har påverkats av manufakturerna och är mycket höga. I Yorkshire finns tre olika hushållningssätt beroende på olika jordmån i de olika delarna. Här uppfödas ridhästar av hög kvalitet. I Lincolnshire har blott få ställen ett gott åkerbruk. Nottingham har mycket olika indelning på sitt jordbruk. Detta beror på gamla vanor. Stafford och Derbyshire har väl avpassad jämvikt mellan åkerbruk och boskapsskötsel. Denna ort har gjort goda framsteg sedan arrendetiden förlängdes. Vidare har man goda redskap. De mitt i landet liggande grevskapen ägnar sig helt åt boskapsskötsel och bereder ost och mjölk och smör. Åkerbruket betraktas som binäring och understöd till ladugården. I Norfolk är jordbruket förträffligt med många goda hushållare. Vidare finns de mindre vackra men högproducerande mjölkkorna av den kulliga suffolkerrasen. Likaså i Suffolk och Cambridge har man på sina håll förträfflig odling. Essex och Middlesex har ganska slätt jordbruk. I Huntington, Hartford, Buckingham och Berkshire idkas jordbruk med omtanke. Där är den märkvärdiga Windsor-Park beläget. I Kent brukas de små egendomarna av ägaren. De större egendomarna styckas till mindre enheter. På flera ställen får man för litet gödsel vilket kan kompenseras genom att man tar till vara sjöväxter vid ebb. Gödsel finns också att få från London. Plogarna som används är mycket tunga och drages av flera hästar. Kritkullarna i östra Kent nyttjas till bete åt fåren. | ||
| ---------------------------- | ||