2211Tävlingsämne utsatt av Örebro länLinderholm, J
1813, mars-april

TÄFLINGS- ÄMNE UTSATT AF ÖREBRO LÄNS KONGL. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAP.

Ekonomisk och Statistisk beskrivning över någon inom Örebro län belägen socken. Belöningen är 50 R:d B:co

I anvisningarna uppmanads tävlande att ta med:

I geografiskt avseende

I avseende på socknens idelning, odling och avkastning

I avseende på innevånarna, deras olika tillstånd och villkor

----------------------------
 
2212Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1813Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2213Tankar om medlen till befordran av skogarnas tillväxt, vård och användandeAnonym
1813, maj-juni

TANKAR OM MEDLEN TILL BEFORDRAN AF SKOGARNES TILLWÄXT, WÅRD OCH ANWÄNDANDE

Skogarnas tillväxt skulle kunna utgöra en vinst för landet, då man skulle kunna sälja överskottet utomlands. Flera skogsordningar visar att våra konungar och landets fäder velat hjälpa upp skogen, men missbruk och felaktiga tillämpningar har hindrat. 1798 års kommitté anför följande:

Har givna författningar uppfyllt det som varit åsyftat?

Hur den till allehanda behov tjänliga och på kronans parker befintlig skog, bör till det allmännas gagn med utsikt på framtiden användas och vad villkor enskilda böra därav erhålla undsättning och hjälp när omständigheterna medgiva att sådant kan lämnas?

Vilka de kronoparker är, där boende åtnjutit mulbete för boskapen och utan betalning hämta lägor, stubbar samt på vilka författningar sådan frihet grundar sig?

På vad sätt kronans parker och djurgårdar blir kartlagda utan att kronan belastas med kostnaden?

Genom vilka medel dessa parkers inhägnande till större eller mindre del kunna åstadkommas till skogens vård, växtens befordran och planteringars anläggande och fredande?

På vilket sätt skall skogsuthuggningen ske? Genom att man tar bort de största träden, eller att man fäller på ett avpassat stycke varje år.

Om skogsbetjänternas redlighet borde kontrolleras av någon som har intresse av skogens bestånd?

Bästa sättet att vårda, sköta och befordra den yngre växande skogen?

Om allmänningar i gemen och vilket hinder de kunna möta för Härads Allmänningarnas delande mellan socknar och de hemmansägare som har rätt att därur ta skog.

Vilket är det bästa sättet att vårda de ekskogar, som redan finns och att göra planteringar för framtiden?

----------------------------
 
2214Utdrag ur brev angående väderlek och årsväxt i norra elen av Stockholms länAnonym
1813, maj-juni

UTDRAG AF BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I NORRA DELEN AF STOCKHOLMS LÄN

I Wik i Rö socken har ett ihärdigt regn skadat grödan. Nästan alla har måst så om. Kornet kom på fartyg och såddes för sent. Potatisen är klent uppe och åkrarna så fulla av ogräs och jag kan inte få tillräckligt med rensare.

Här på Vängsjöberg har mina grannar sått om tre gånger och sista gången åt masken upp allt. Jag sådde bara en gång och nu börjar åkern hämta sig något i sommarvärmen.

----------------------------
 
2215Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1813Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2216Tankar om medel till befordran av skogarnas tillväxt, vård och användningAnonym
1813, juli-aug

TANKAR OM MEDLEN TILL BEFORDRAN AV SKOGARNAS TILLWÄXT, WÅRD OCH ANWÄNDANDE.

I vad mån de enskilda planteringarna av ekskog, som på varje hemman hittills varit anbefallt, kunna hava ansetts uppfyllt ändamålet, eller om icke detta snarare vinnes, därest sådana plantager sammandrogs uti större för flera hemman eller hela socknar, efter varje orts särskilda beskaffenhet.

Vilka hinder kunna förefinnas till inrättande av sådana större planteringsfält till fullgörande av enskildas skyldighet i denna del? Samt vad tillfälle kan bliva inom varje län att anlägga sådana större planteringar på jord, vilken Kungl. Maj:t och Kronan äger disponera. Med uppgift på sådana därtill i avseende på läge och jordarter tjänliga lägenheter?

Ekar och andra lövrika trädslag borde planteras kring gärdesgårdar och pilträd vid dammar samt alar vid bergsrötterna. Detta skulle hjälpa kreaturen under heta somrar att slippa epidemier. Så sker i Preussen, där vid varje ägobyte skall planteras träd. Judarna har samma lag att vid vigselns ingående skall ett visst antal träd planteras. Kungsgårdar och militära boställen skulle vara skyldiga att plantera träd.

Då fråga kan bliva om betalningen till skattemån för den ek kronan på skattejord låter fälla, efter vilka grunder samt beräkningssätt, relativt till trädets storlek, sådan betalning borde åläggas, så att verkan av den dylik anstalt svarade mot avsikten därmed?

Om skattehemmansskog i allmänhet, samt i synnerhet vad svedjande angår, vilka mer eller mindre skadliga följder efter ortens olika förhållanden kunna vara vidhäftade en mera inskränkt eller utvidgad frihet uti detta hushållssätt?

På vilka jordarter och vid vilka omständigheter detsamma kunna anses böra få tillåtas. Samt, enär svedjat blivit, vad iakttagas bör att befordra återväxten och bevara den unga skogen för boskapsbete.

Svedjandet som efter erfarenheten är mera skadligt än nyttigt och särskilt i torrår då skogseldar uppstår är inte att rekommendera. 1793 års skogsstadga utsätter vilka jordarter och omständigheter som medgiva svedjning.

Vad i anseende till rättigheten att anlägga sågkvarnar, antingen till avsalu på egna eller andras skogar, eller för husbehov, kan vara att erinra, så att å ena sidan en nyttig hushållning icke hindras, eller jordägares lagliga rätt förnärmas, men å den andra sidan tillfälle icke öppnas för ett skadligt skogens utödande, till det allmännas förlust och hemmanens framgena obestånd?

Redan 1646 gavs föreskrifter på hur skogen skulle skötas, men verkställigheten är fortfarande inte fullkomlig.

----------------------------
 
2217Om jordbruksarrenden i EnglandAnonym
1813, juli-aug

OM JORDBRUKS ARRENDEN I ENGLAND.

Ägaren av land ingår kontrakt med arrendatorn på villkor att båda kommer överens. Land som ägs genom Kungl. donation vidkänns en liten ränta av ägaren.

I England finns inte bönder och torpare som i Sverige. Engelska farmers är arrendatorer. Dagsverkare är personer som arbetar på landet, där de få mest betalt. Detta innebär den olägenheten att de uteblir och strandsätter jordägaren. De bor i kojor med blott en liten täppa till och betalar till ägaren för hyran. Vid höbärgningen kommer många från Wales och Irland.

Det finns olika arrenden beroende på land och egendom.

Äganderätten är indelad i Freehold, som är den högsta, där ägaren har fullkomlig frihet. Han betalar dock en liten ränta, en gås eller höna och ett pepparkorn, som på bestämd dag skall erläggas. Om inte förlorar han äganderätten till kronan eller den societet av vilken den varit donerad.

Ett distrikt kallas Manor och ägaren Lord of the Manor. Han är snart sagt en småkung. Han är också domare. Detta är nu inte mer än ett kontor där räntor uppbäres och kontrakt skrives. Därav namnet copyhold.

Leafehold är det tredje slaget. Det är ett vanligt arrende med kontrakt ofta på 100 år. Ingenting rubbar kontraktet. Utan överenskommelse får inte äng ändras till åker och åbyggnaderna inte ändras.

Allmänna taxor i England är Kings taxes och Parliamentary Taxes. Vidare finns fönsteravgift, koltaxa, skorstenstaxa. Dessa taxor är lika på landet och i staden, där också renhållning och gathållning skall betalas.

I varje församling hålles fattighus och arbetshus.

----------------------------
 
2218Utdrag ur ett brev av Journalens redaktörSchenström, J M
1813, juli-aug

UTDRAG UR BREF TILL JOURNALENS REDACTEUR.

Då det inte finns möjlighet att köpa ostindiskt fnöske har jag stöpt vanligt tryckpapper i blyättika och låtit det torka i solen. Det har blivit det bästa fnöske.



Redaktörens tillägg.

Denna uppgift är försökt och bestyrkt. Detta fnöske är lättare att preparera och tager mindre plats, släcker inte svavelstickan och ger inte smak åt tobaken om den används att tända pipan med. Det kan aldrig vara skadligt för hälsan.

----------------------------
 
2219Sätt att utrota lanthavreAnonym
1813, juli-aug

SÄTT ATT UTROTA LANDTHAFRE.

Det vanligaste sättet är att låta åkern ligga i träda och slå landhavren innan den blir mogen. Ladugården får därigenom gott foder. Nackdelen är att rötterna finns kvar och utsuger jorden.

Ett bättre sätt var, att på ett stycke med lerblandad mylla där korn vuxit och till 2/3 utgjordes av landhavre, lägga åkern i träda. Den kördes och såddes om hösten med råg. Någon landhavre visade sig men andra året var den borta. En annan åker med mycket sand blev också fri från landhavre efter att man sått råg.

Ett försök att så först vete och sedan korn misslyckades. Det var först rågen som tog bort landhavren.

----------------------------