2208	Om omogna potatisars otjänlighet till fortplantning	Wrede, E B
1813, mars-april OM OMOGNA POTÄTERS OTJENLIGHET TILL FORTPLANTNINIG. Sedan jag märkt att mina och grannarnas potatisskörd blivit sämre både vad bördighet och födande egenskaper beträffar, beslöt jag att undersöka orsaken. Troligtvis beror det på att utsädet inte varit moget. En frukt, som inte under sin växt nått fullkomlig fullbordan kan inte heller äga fortplantningsförmåga. Potatisen fordrar 4 månaders växttid från att groddarna visar sig. De skall utveckla tre slags rötter under tiden: roten som håller växten i jorden, roten som tar upp näring och roten som avlar den nya frukten. I vårt klimat händer det att potatisen inte förrän efter midsommar ger synlig grodd. Man bör välja de största potatisarna till utsäde, då de är de mest mogna. Livspunkternas antal visar inte rotens mognad. Det blir en mängd overksamma stammar av dem. Den naturkunnige bör utforska nyttan av dessa bistammar. Mina kunskaper är för svaga och livet för kort att göra fler upptäckter i ett för människosläktet så nyttigt ämne.
----------------------------
2209	Om sättet att samla potatisfrön och av dem uppdraga potatis	Anonym
1813, mars-april OM SÄTTET ATT SAMLA POTATOES-FRÖN OCH ATT AF DEM UPPDRAGA POTÄTER. I vårt land hinner inte potatisfröna till mognad innan höstkölden inträffar. Följande metod är hämtad från England. Innan fröknopparna falla av om hösten insamlas de och upphänges i ett varmt rum eller inlägges i sand i en källare. Någon tid innan de skall användas blötas de i vatten och urkramas. Fröna blandas med sand och utsås i drivbänk tidigt eller på kall jord sedan frostnätterna är förbi. Plantorna kupas vid 1 tums höjd och utplanteras vid 3 tum. Med denna metod kan man göra val av utsädessorten.
----------------------------
2210	Recept mot ohyra i träd och väggar	Anonym
1813, mars-april RECEPTER MOT OHYRA PÅ TRÄD OCH I WÄGGAR. Ett recept från en fransk kemist har med fördel blivit prövat, när tobaksrök och tobaksvatten inte givit resultat. Såpa, svavel, jordsvamp blandas med vatten. Denna blandning sprutas flera gånger på växterna med handspruta, som helst bör ha sprit i stället för öppen pip. Mot vägglöss tages korrosivt sublimat som upplöses i saltsyra. Detta blandas med terpentin och strykes med borste på ställen där ohyran förmodas uppehålla sig.
----------------------------
2211	Tävlingsämne utsatt av Örebro län	Linderholm, J
1813, mars-april TÄFLINGS- ÄMNE UTSATT AF ÖREBRO LÄNS KONGL. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAP. Ekonomisk och Statistisk beskrivning över någon inom Örebro län belägen socken. Belöningen är 50 R:d B:co I anvisningarna uppmanads tävlande att ta med: I geografiskt avseende I avseende på socknens idelning, odling och avkastning I avseende på innevånarna, deras olika tillstånd och villkor
----------------------------
2212	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1813	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2213	Tankar om medlen till befordran av skogarnas tillväxt, vård och användande	Anonym
1813, maj-juni TANKAR OM MEDLEN TILL BEFORDRAN AF SKOGARNES TILLWÄXT, WÅRD OCH ANWÄNDANDE Skogarnas tillväxt skulle kunna utgöra en vinst för landet, då man skulle kunna sälja överskottet utomlands. Flera skogsordningar visar att våra konungar och landets fäder velat hjälpa upp skogen, men missbruk och felaktiga tillämpningar har hindrat. 1798 års kommitté anför följande: Har givna författningar uppfyllt det som varit åsyftat? Hur den till allehanda behov tjänliga och på kronans parker befintlig skog, bör till det allmännas gagn med utsikt på framtiden användas och vad villkor enskilda böra därav erhålla undsättning och hjälp när omständigheterna medgiva att sådant kan lämnas? Vilka de kronoparker är, där boende åtnjutit mulbete för boskapen och utan betalning hämta lägor, stubbar samt på vilka författningar sådan frihet grundar sig? På vad sätt kronans parker och djurgårdar blir kartlagda utan att kronan belastas med kostnaden? Genom vilka medel dessa parkers inhägnande till större eller mindre del kunna åstadkommas till skogens vård, växtens befordran och planteringars anläggande och fredande? På vilket sätt skall skogsuthuggningen ske? Genom att man tar bort de största träden, eller att man fäller på ett avpassat stycke varje år. Om skogsbetjänternas redlighet borde kontrolleras av någon som har intresse av skogens bestånd? Bästa sättet att vårda, sköta och befordra den yngre växande skogen? Om allmänningar i gemen och vilket hinder de kunna möta för Härads Allmänningarnas delande mellan socknar och de hemmansägare som har rätt att därur ta skog. Vilket är det bästa sättet att vårda de ekskogar, som redan finns och att göra planteringar för framtiden?
----------------------------
2214	Utdrag ur brev angående väderlek och årsväxt i norra elen av Stockholms län	Anonym
1813, maj-juni UTDRAG AF BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I NORRA DELEN AF STOCKHOLMS LÄN I Wik i Rö socken har ett ihärdigt regn skadat grödan. Nästan alla har måst så om. Kornet kom på fartyg och såddes för sent. Potatisen är klent uppe och åkrarna så fulla av ogräs och jag kan inte få tillräckligt med rensare. Här på Vängsjöberg har mina grannar sått om tre gånger och sista gången åt masken upp allt. Jag sådde bara en gång och nu börjar åkern hämta sig något i sommarvärmen.
----------------------------
2215	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1813	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2216	Tankar om medel till befordran av skogarnas tillväxt, vård och användning	Anonym
1813, juli-aug TANKAR OM MEDLEN TILL BEFORDRAN AV SKOGARNAS TILLWÄXT, WÅRD OCH ANWÄNDANDE. I vad mån de enskilda planteringarna av ekskog, som på varje hemman hittills varit anbefallt, kunna hava ansetts uppfyllt ändamålet, eller om icke detta snarare vinnes, därest sådana plantager sammandrogs uti större för flera hemman eller hela socknar, efter varje orts särskilda beskaffenhet. Vilka hinder kunna förefinnas till inrättande av sådana större planteringsfält till fullgörande av enskildas skyldighet i denna del? Samt vad tillfälle kan bliva inom varje län att anlägga sådana större planteringar på jord, vilken Kungl. Maj:t och Kronan äger disponera. Med uppgift på sådana därtill i avseende på läge och jordarter tjänliga lägenheter? Ekar och andra lövrika trädslag borde planteras kring gärdesgårdar och pilträd vid dammar samt alar vid bergsrötterna. Detta skulle hjälpa kreaturen under heta somrar att slippa epidemier. Så sker i Preussen, där vid varje ägobyte skall planteras träd. Judarna har samma lag att vid vigselns ingående skall ett visst antal träd planteras. Kungsgårdar och militära boställen skulle vara skyldiga att plantera träd. Då fråga kan bliva om betalningen till skattemån för den ek kronan på skattejord låter fälla, efter vilka grunder samt beräkningssätt, relativt till trädets storlek, sådan betalning borde åläggas, så att verkan av den dylik anstalt svarade mot avsikten därmed? Om skattehemmansskog i allmänhet, samt i synnerhet vad svedjande angår, vilka mer eller mindre skadliga följder efter ortens olika förhållanden kunna vara vidhäftade en mera inskränkt eller utvidgad frihet uti detta hushållssätt? På vilka jordarter och vid vilka omständigheter detsamma kunna anses böra få tillåtas. Samt, enär svedjat blivit, vad iakttagas bör att befordra återväxten och bevara den unga skogen för boskapsbete. Svedjandet som efter erfarenheten är mera skadligt än nyttigt och särskilt i torrår då skogseldar uppstår är inte att rekommendera. 1793 års skogsstadga utsätter vilka jordarter och omständigheter som medgiva svedjning. Vad i anseende till rättigheten att anlägga sågkvarnar, antingen till avsalu på egna eller andras skogar, eller för husbehov, kan vara att erinra, så att å ena sidan en nyttig hushållning icke hindras, eller jordägares lagliga rätt förnärmas, men å den andra sidan tillfälle icke öppnas för ett skadligt skogens utödande, till det allmännas förlust och hemmanens framgena obestånd? Redan 1646 gavs föreskrifter på hur skogen skulle skötas, men verkställigheten är fortfarande inte fullkomlig.
----------------------------