2205Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1813, jan-febr

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För odling och lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
2206Anmärkningar angående väderleken för dec. 1812 och jan. 1813Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2207Uppodling av egendomen AnnebergRudbeck, A
1813, mars-april

UPPODLING AV EGENDOMEN ANNEBERG, BELÄGEN I SKARABORGS LÄN, WARTOFTA HÄRAD OCH DIMBO SOCKEN; BESKRIFNING MED BIFOGAD KARTA.

Sedan jag 1787 emottagit hela Tidaholms egendom har jag sökt förbättra jordbruket och utvidga åkerjorden samt öka fodertillgången. I ett senare skede skulle de förfallna byggnaderna uppbyggas.

En skicklig lantmätare anskaffade en karta som visade de lokala beskaffenheterna på olika ställen. Utifrån detta gjordes en plan till indelning av den gamla åkern och utvidgning av marken. Detta visade sig svårt på herrgården Dimbo, som hör till Tidaholms egendom, då enskiftesförfattningen inte var känd där.

En utmark delades och odlingarna kunde påbörjas.

Med brändeforshackan togs översta lagret av och lades i högar som sedan antändes. Den fina askan spreds tillbaka över marken. Vår störste svenske odlare majoren och riddaren Stjernsvärd på Engeltofta egendom har med utmärkt resultat använt denna metod. Han har köpt flera västgötahackor och även från England fått den första brännplogen.

1788 började byggnationen och anlades trädgård och trädplantering. Brunnar sprängdes med stor kostnad genom berg, vilket var nödvändigt, då inget vattendrag finns i närheten.

Jorden delades i 10 delar och cirkulationsbruket påbörjades.

Först efter 10 år kunde grannarna förmås att delta i hägnaden runt tegarna. Nya torp anlades och de gamla utökades.

De stycken av gräsgärderna som helst producerade ljung, användes till potatisodling med gott resultat.

Mina erfarenheter från Anneberg kan naturligtvis inte användas fullt ut på andra ställen. Olika förhållanden och jordarter gör att endast erfarenhet från den enskilda platsen bringar nytta. Dock är rön och försök av större nytta om de utförts i Sverige än illa översatta utländska erfarenheter.

Som en följd av den välgörande enskiftesförordningen har jag lyckats anlägga två nya egendomar i samma härad men i olika socknar.

Karta och beskrivning.

----------------------------
 
2208Om omogna potatisars otjänlighet till fortplantningWrede, E B
1813, mars-april

OM OMOGNA POTÄTERS OTJENLIGHET TILL FORTPLANTNINIG.

Sedan jag märkt att mina och grannarnas potatisskörd blivit sämre både vad bördighet och födande egenskaper beträffar, beslöt jag att undersöka orsaken.

Troligtvis beror det på att utsädet inte varit moget. En frukt, som inte under sin växt nått fullkomlig fullbordan kan inte heller äga fortplantningsförmåga.

Potatisen fordrar 4 månaders växttid från att groddarna visar sig. De skall utveckla tre slags rötter under tiden: roten som håller växten i jorden, roten som tar upp näring och roten som avlar den nya frukten. I vårt klimat händer det att potatisen inte förrän efter midsommar ger synlig grodd.

Man bör välja de största potatisarna till utsäde, då de är de mest mogna. Livspunkternas antal visar inte rotens mognad. Det blir en mängd overksamma stammar av dem. Den naturkunnige bör utforska nyttan av dessa bistammar. Mina kunskaper är för svaga och livet för kort att göra fler upptäckter i ett för människosläktet så nyttigt ämne.

----------------------------
 
2209Om sättet att samla potatisfrön och av dem uppdraga potatisAnonym
1813, mars-april

OM SÄTTET ATT SAMLA POTATOES-FRÖN OCH ATT AF DEM UPPDRAGA POTÄTER.

I vårt land hinner inte potatisfröna till mognad innan höstkölden inträffar.

Följande metod är hämtad från England.

Innan fröknopparna falla av om hösten insamlas de och upphänges i ett varmt rum eller inlägges i sand i en källare. Någon tid innan de skall användas blötas de i vatten och urkramas. Fröna blandas med sand och utsås i drivbänk tidigt eller på kall jord sedan frostnätterna är förbi.

Plantorna kupas vid 1 tums höjd och utplanteras vid 3 tum. Med denna metod kan man göra val av utsädessorten.

----------------------------
 
2210Recept mot ohyra i träd och väggarAnonym
1813, mars-april

RECEPTER MOT OHYRA PÅ TRÄD OCH I WÄGGAR.

Ett recept från en fransk kemist har med fördel blivit prövat, när tobaksrök och tobaksvatten inte givit resultat.

Såpa, svavel, jordsvamp blandas med vatten. Denna blandning sprutas flera gånger på växterna med handspruta, som helst bör ha sprit i stället för öppen pip.

Mot vägglöss tages korrosivt sublimat som upplöses i saltsyra. Detta blandas med terpentin och strykes med borste på ställen där ohyran förmodas uppehålla sig.

----------------------------
 
2211Tävlingsämne utsatt av Örebro länLinderholm, J
1813, mars-april

TÄFLINGS- ÄMNE UTSATT AF ÖREBRO LÄNS KONGL. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAP.

Ekonomisk och Statistisk beskrivning över någon inom Örebro län belägen socken. Belöningen är 50 R:d B:co

I anvisningarna uppmanads tävlande att ta med:

I geografiskt avseende

I avseende på socknens idelning, odling och avkastning

I avseende på innevånarna, deras olika tillstånd och villkor

----------------------------
 
2212Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1813Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2213Tankar om medlen till befordran av skogarnas tillväxt, vård och användandeAnonym
1813, maj-juni

TANKAR OM MEDLEN TILL BEFORDRAN AF SKOGARNES TILLWÄXT, WÅRD OCH ANWÄNDANDE

Skogarnas tillväxt skulle kunna utgöra en vinst för landet, då man skulle kunna sälja överskottet utomlands. Flera skogsordningar visar att våra konungar och landets fäder velat hjälpa upp skogen, men missbruk och felaktiga tillämpningar har hindrat. 1798 års kommitté anför följande:

Har givna författningar uppfyllt det som varit åsyftat?

Hur den till allehanda behov tjänliga och på kronans parker befintlig skog, bör till det allmännas gagn med utsikt på framtiden användas och vad villkor enskilda böra därav erhålla undsättning och hjälp när omständigheterna medgiva att sådant kan lämnas?

Vilka de kronoparker är, där boende åtnjutit mulbete för boskapen och utan betalning hämta lägor, stubbar samt på vilka författningar sådan frihet grundar sig?

På vad sätt kronans parker och djurgårdar blir kartlagda utan att kronan belastas med kostnaden?

Genom vilka medel dessa parkers inhägnande till större eller mindre del kunna åstadkommas till skogens vård, växtens befordran och planteringars anläggande och fredande?

På vilket sätt skall skogsuthuggningen ske? Genom att man tar bort de största träden, eller att man fäller på ett avpassat stycke varje år.

Om skogsbetjänternas redlighet borde kontrolleras av någon som har intresse av skogens bestånd?

Bästa sättet att vårda, sköta och befordra den yngre växande skogen?

Om allmänningar i gemen och vilket hinder de kunna möta för Härads Allmänningarnas delande mellan socknar och de hemmansägare som har rätt att därur ta skog.

Vilket är det bästa sättet att vårda de ekskogar, som redan finns och att göra planteringar för framtiden?

----------------------------