2201	Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1812	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2202	Tankar om mossars och andra öde och ofruktbara markers uppodling	Anonym
1813, jan-febr TANKAR OM MÅSSARS OCH ANDRA ÖDE OCH OFRUKTBARA MARKERS UPPODLING. Den som reser genom vårt land måste förundras över att så stor del består av obrukad mark. Hur kan dess odling bli möjlig då endast 1/3 av vår ringa folkmängd arbetar i jordbruket. Detta visar jordbrukets förfallna tillstånd. Regeringen har i synnerhet fäst uppmärksamheten på de Norra delarna av vårt land. 1741 kom en kungörelse, som lovade dem, som bosatte sig i Lappmarken stora förmåner. Försök gjordes både av adel och allmoge men de såg inga möjligheter att kunna övervinna alla svårigheter. I de Norra orterna är det mellan 4-10 mil mellan grannarna medan det söder om Gävle kan var 1-3 mil. I söder borde ägorna slås samman men i norr delas på. Det är märkligt att folk trots bördiga fält bosatt sig så långt ifrån varandra. Ännu märkligare är det att inte folkmassan ökat sig då de kunnat inta och odla de stora fält, som nu ligger öde. Det måste vara en särdeles omständighet som utgör ett hinder. Det kan inte vara lagarna, då regeringen uppmanar folk att bosätta sig i norr. Inte heller kan de ägare av jord som finnas hindra någon från att odla på den jord som är samfundets. Ingen medlem i Riket finns, som inte skulle önska framgång av ett företag som ökar tillväxten i landet. Tessin säger: Den ökar Swea Land, som odlar Swea Jord. Där nyodling skall företas utses en tjänlig plats till en by med tillgång på vattenkraft för kvarn. Gårdarna bygges så, att de ha sädesgården runt husen, för att vägen att föra ut gödseln inte skall bli så lång. För tätt anlagde gårdar utgör fara för brand. Runt byn finns plats för hagar, ängar och skog. Då frivilliga tillskott från allmänheten inte skulle räcka till denna anläggning, kunde regeringen låta krigsfolk hjälpa till med röjning och byggenskap. Dessutom kunde nybyggaren under en del år bli befriad från skatt. Mycket mark är täckt med torv och det är inte lätt att göra odlingsjord av detta. I Skåne används torven till bränsle. I Uppland gjordes försök med att odla, men bördigheten avtog mer och mer. Det gäller att dika och dämma upp vattnet så att det vid behov kan användas. Mossarna delas i smala remsor med djupa diken på sidorna. Dessa torkar ut jorden och dikena kan sedan fyllas igen med lera och sand. Dessa arbeten är ofta för omfattande för en enskild, så här borde regeringen gå in och hjälpa till. Vi är noga med tillredningen av människoföda men djurens uppfödning lämnas till en okunnig piga. Här finns förbättringar att göra.
----------------------------
2203	Om hemmansklyvning	Anonym
1813, jan-febr OM HEMMANSKLYFNING. De ständiga krigen under Carl XII orsakade folkbrist. När nu folkökningen tilltagit blir hemmansklyvningen ett problem. Varje enhet blir för liten och svårodlad och dessutom skall varje åbo ha hus, bodar och ladugård. Dessa byggs av trä och orsakar skogsbrist. Den fattige bonden säljer om hösten sin säd i staden för att kunna betala skatter och utskylder. På våren måste han köpa utsäde för dyra pengar. På våren köper han dragare på auktioner och bortsäljer dem med förlust på hösten, då han inte kan föda dem över vintern. Den förmånliga fåraveln befrämjas av de förmögna som har råd att köpa goda utländska avelsbaggar. En annan olägenhet vid hemmansklyvning är att varje litet hemman vill ha häst. Detta sker på bekostnad av oxar och boskap som ger bättre gödsel än hästen. Jorden blir otillräcklig att försörja sin brukare. Han måste då ha binäringar. Skjutsning och foror åt staden, arbete hos andra och kringvandringar gör att den egna jorden kommer ännu mer i vanvård. Vad skall det bliva av denna klyvning? Skall någon till slut sitta i en liten kåltäppa och försöka försörja sig? Eller skall den orättvisa råda att endast ett av barnen skall ärva jorden? Så är det med kronans jord.
----------------------------
2204	Tankar rörande lanthushållares teoretiska och praktiska daning	Anonym
1813, jan-febr TANKAR RÖRANDE LANDTHUSHÅLLARES THEORETISKA OCH PRACTISKA DANING. Engelsmän av alla klasser har insett att jordbruks- och ladugårdsskötsel är den viktigast manufaktur av alla. De har också insett vikten av teoretisk och praktisk undervisning. Det borde inte vara vem som helst som sysslade med jordbruk, utan särskilt lämpade personer skulle utses och utbildas. Det utbredda arrendesystemet i England bygger på att det finns utbildade arrendatorer. Där har man helt anammat cirkulationsjordbruket framför trädan, vilket gör att hela åkerarealen är sådd. Ämnen som skall studeras är kemi och fysik, med anpassning till de delar som handlar om jord, berg, vatten och klimat. Vidare i Botaniske vetenskapen de allmänna grässlagen och örterna samt deras frösamling och behandling. Även läkemedelssamlandet för människor och kreatur bör ingå. Ur medicinska vetenskapen den del som angår husmedicin för människor och djur. Ur mekaniken grunderna till jordbruksredskapens förfärdigande och skötsel. Uti byggnadsvetenskapen skall tillräcklig kunskap inhämtas, så att de byggnader som krävs på en gård skall kunna förfärdigas. Aritmetik, geometri och plantrigonometri så att beräkningar av areor och gravar, rothuggning och anläggningar kan göras utan att man blir lurad av de dalkarlar som ofta utför dessa arbeten. Dessa kunskaper kan anses överdimensionerade, men en husbonde har också skyldighet att bistå underliggande bönder och torpare. Härigenom vinnes förtroende. En lanthushållare behöver god hälsa, driftig ihärdighet och lust till yrkets bedrivande.
----------------------------
2205	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1813, jan-febr UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. För odling och lång och trogen tjänst.
----------------------------
2206	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1812 och jan. 1813	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2207	Uppodling av egendomen Anneberg	Rudbeck, A
1813, mars-april UPPODLING AV EGENDOMEN ANNEBERG, BELÄGEN I SKARABORGS LÄN, WARTOFTA HÄRAD OCH DIMBO SOCKEN; BESKRIFNING MED BIFOGAD KARTA. Sedan jag 1787 emottagit hela Tidaholms egendom har jag sökt förbättra jordbruket och utvidga åkerjorden samt öka fodertillgången. I ett senare skede skulle de förfallna byggnaderna uppbyggas. En skicklig lantmätare anskaffade en karta som visade de lokala beskaffenheterna på olika ställen. Utifrån detta gjordes en plan till indelning av den gamla åkern och utvidgning av marken. Detta visade sig svårt på herrgården Dimbo, som hör till Tidaholms egendom, då enskiftesförfattningen inte var känd där. En utmark delades och odlingarna kunde påbörjas. Med brändeforshackan togs översta lagret av och lades i högar som sedan antändes. Den fina askan spreds tillbaka över marken. Vår störste svenske odlare majoren och riddaren Stjernsvärd på Engeltofta egendom har med utmärkt resultat använt denna metod. Han har köpt flera västgötahackor och även från England fått den första brännplogen. 1788 började byggnationen och anlades trädgård och trädplantering. Brunnar sprängdes med stor kostnad genom berg, vilket var nödvändigt, då inget vattendrag finns i närheten. Jorden delades i 10 delar och cirkulationsbruket påbörjades. Först efter 10 år kunde grannarna förmås att delta i hägnaden runt tegarna. Nya torp anlades och de gamla utökades. De stycken av gräsgärderna som helst producerade ljung, användes till potatisodling med gott resultat. Mina erfarenheter från Anneberg kan naturligtvis inte användas fullt ut på andra ställen. Olika förhållanden och jordarter gör att endast erfarenhet från den enskilda platsen bringar nytta. Dock är rön och försök av större nytta om de utförts i Sverige än illa översatta utländska erfarenheter. Som en följd av den välgörande enskiftesförordningen har jag lyckats anlägga två nya egendomar i samma härad men i olika socknar. Karta och beskrivning.
----------------------------
2208	Om omogna potatisars otjänlighet till fortplantning	Wrede, E B
1813, mars-april OM OMOGNA POTÄTERS OTJENLIGHET TILL FORTPLANTNINIG. Sedan jag märkt att mina och grannarnas potatisskörd blivit sämre både vad bördighet och födande egenskaper beträffar, beslöt jag att undersöka orsaken. Troligtvis beror det på att utsädet inte varit moget. En frukt, som inte under sin växt nått fullkomlig fullbordan kan inte heller äga fortplantningsförmåga. Potatisen fordrar 4 månaders växttid från att groddarna visar sig. De skall utveckla tre slags rötter under tiden: roten som håller växten i jorden, roten som tar upp näring och roten som avlar den nya frukten. I vårt klimat händer det att potatisen inte förrän efter midsommar ger synlig grodd. Man bör välja de största potatisarna till utsäde, då de är de mest mogna. Livspunkternas antal visar inte rotens mognad. Det blir en mängd overksamma stammar av dem. Den naturkunnige bör utforska nyttan av dessa bistammar. Mina kunskaper är för svaga och livet för kort att göra fler upptäckter i ett för människosläktet så nyttigt ämne.
----------------------------
2209	Om sättet att samla potatisfrön och av dem uppdraga potatis	Anonym
1813, mars-april OM SÄTTET ATT SAMLA POTATOES-FRÖN OCH ATT AF DEM UPPDRAGA POTÄTER. I vårt land hinner inte potatisfröna till mognad innan höstkölden inträffar. Följande metod är hämtad från England. Innan fröknopparna falla av om hösten insamlas de och upphänges i ett varmt rum eller inlägges i sand i en källare. Någon tid innan de skall användas blötas de i vatten och urkramas. Fröna blandas med sand och utsås i drivbänk tidigt eller på kall jord sedan frostnätterna är förbi. Plantorna kupas vid 1 tums höjd och utplanteras vid 3 tum. Med denna metod kan man göra val av utsädessorten.
----------------------------