2192Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2193Tankar om orsaken till missväxt och möjligheten att förekomma denAnonym
1812, sept-okt

TANKAR OM RÄTTA ORSAKEN TILL DE MISSVÄXTER, SOM I SWERIGE ESOMOFTAST INTRÄFFA, SAMT OM MÖJLIGHETEN ATT DEN FÖREKOMMA

Med missväxt menas att lantbrukaren inte ens får igen utsädet eller att de som räkna 10-12:te kornet efter utsädet bara får 5-6. Främsta orsaken är lantbrukarens okunskap om inte någon naturkatastrof kommer i vägen. Liksom andra människor vill lantbrukaren inte erkänna brister hos sig själv utan skyller på Guds straff. Vädret orsakar naturligtvis sämre avkastning om det är för vått eller för torrt, men knappast missväxt på en välskött jord.

Den främsta orsaken till missväxt är folkbrist. Hemmansklyvningarna har ansetts som skadliga och att ha gift tjänstefolk ses med avsky. England har mycket att lära Sverige och där uppmuntrar man tjänstefolk att gifta sig. De utnyttjas i bärgningstider men får under vintern livnära sig på slöjder och spånad. De får barn, som så småningom blir arbetsfolk.

En annan orsak är att lantbrukaren har större ägor än han kan sköta. Enligt författningarna får man inte lägga igen någon del och avundsjukan gör att man inte unnar någon annan att sköta jorden. Alltså slarvar man över alltsammans och vinsten blir ingen. Här ges den boten att bygga torp. Brist på skog är dock ett hinder, då det inte finns material till hus och gärdsgårdar. Att bygga lerhus skulle kunna hjälpa.

En del gårdar är för små för att kunna föda en familj. De blir beroende av andra näringar, kolning, vedhuggning och körningar.

Genom en mängd sysslor bredvid jakt, fiske, skjutsningar och hantverkssysslor blir tiden otillräcklig för att sköta åkerbruket. 8000-10000 arbetsföra karlar från Västergötland stryker omkring utan att arbeta, vilket är oförsvarligt när det är brist på hjälp i åkerbruket.

Okunnighet är den främsta orsaken till missväxt. De som bruka jorden har aldrig fått annan undervisning än i kristendomskunskap. De ses ofta över axeln av ståndspersoner. Deras söner blir aldrig bönder. På de stora säterierna skryter man över grödan på huvudgården, men bryr sig inte om utgårdarna.

Envishet och självklokhet gör att man hänger kvar vid förfädrens seder och bruk. Det finns ingen kontroll här i landet på hur jorden sköts. Endast kronojord och ibland räntejord ses över. Skattejorden, aldrig så länge skatten betalas. Skogen kan ibland delas för att var och en skall vårda sin del. Ofta säljs skogen istället.

----------------------------
 
2194Utdrag ur ett brev till Kungl. Patriotiska Sällskapets sekreterare angående kalkens nytta att utrota mask på säd och buskar och ett nytt medel att avhålla frostfjärilen från fruktträdSchmiterlöw, H C
1812, sept-okt

UTDRAG AF ETT BREF TILL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS SECRETERARE, ANGÅENDE KALKENS NYTTA TILL UTROTANDE AF MASK PÅ SÄD OCH BUSKAR, JEMTE ETT NYTT MEDEL ATT AFHÅLLA FROSTFJÄRILN FRÅN FRUKTTRÄD M M

Rotmasken (Nocktua Segetis) är höstrågens värsta fiende. Flera sätt att förekomma den finns. Att stöpa säden i kalk eller malört, svin- och hönsgödsel. Röka illaluktande ämnen eller blanda vitlök bland säden. Då jag märkt att masken uppträder först på dikesrenen har jag lagt en rand med kalk där och sedan strött kalk i såningsskäppan. Då masken visar sig på natten, kan man med en sladd fara över åkern och på så sätt döda många larver.

Det bästa sättet att bli av med mask på buskar är att spruta dem med kallt vatten och sedan genom ett fint såll sikta kalk över busken.

Att hindra mask på fruktträd går till så, att man i september binder halmband runt stammen. När fjärilshonan skall lägga äggen i oktoberär hon så äggstinn, att hon inte orkar flyga. Hon kryper då efter stammen och lägger äggen under halmbanden. I februari tas banden av och används som strö hos fåren, vilka genast trampar sönder dem.

----------------------------
 
2195Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2196Tankar om rätta orsakerna till missväxt, samt möjligheten att förekomma denAnonym
1812, nov-dec

TANKAR OM RÄTTA ORSAKEN TILL DE MISSVÄXTER, SOM I SWERIGE ESOMOFTAST INTRÄFFA, SAMT OM MÖJLIGHETEN ATT DEM FÖREKOMMA

(forts. och slut från föregående häfte.)

Ungdomen, som ärnar sig bli präster, militärer och statsbetjänter borde skaffa sig kunskaper om lanthushållning. Säteriägare skulle anta studerade förvaltare. Enkla och tydliga böcker i lantbruksämnen borde ges ut av trycket. Att undvika det förakt, som vidlåder åkerbrukare, genom att låta dem bli nämndemän, kyrkvärdar och få vara de främsta i alla lag. Att försöka visa prästers och andra ståndspersoners hushållsinrättningar. Att införa någon kontroll av lantbrukare, genom någon sorts åkerbrukssocietet.

Fattigdomen är en av grundorsakerna till missväxt och elände. Spannmålsmagasin och någon lånekassa skulle behöva inrättas. I brist på pant kunde allmän borgen av hela byar ställas.

Tegskiftet är hinder för åkerbruket och storskifte borde införas allmänt. De extra arbeten som krävs av lantmannen, dagsverken, väglagningar, brobyggnader, krono-, fång- och hållskjutsar, är hindersamma för honom. Inte nog med att allmogen skall ställa upp med arbetare, de skall också ställa sina dragare till förfogande. Djuren blir utslitna och orkar inte med sitt egentliga värv. Ofta inträffar dessa arbeten, när bonden som bäst behövs på åkern. Vägarna behöver inte förbättras hela tiden, man kan ta en ringa omväg. Dagsverkena till kungsgårdarna kunde helt undvikas, om man inrättade torp eller anställde drängar. Genom entreprenader kunde hållskjutsarna skötas. Men trots att de hindrar, anses de som allmogens älskade näringsfång. Stadgade sädespriser är viktigt.

Felaktigheter i brukningssättet är anledning till missväxt. I stora delar av södra Sverige finns inte diken. Brist på gödsel och framförallt att man kör ut den i otid är en annan orsak till missväxt. Dåliga och tunga redskap är en annan. Det körs ofta för grunt och säden kommer inte nog djupt. På många ställen använder man sädesslag som inte lämpar sig för den jordmånen eller det klimatet. Ensädet har skadliga följder. Åkern bör ligga i flera avdelningar och växelbruk med säd och rotsaker skall inrättas.

----------------------------
 
2197Vad som blivit iakttaget vid dikalvars uppfödandeEhrengranat, C
1812, nov-dec

HWAD SOM BLIFWIT IAKTTAGIT WID DI-KALFWARS UPPFÖDANDE

Fru Rückersköld säger, att inget bättre sätt finns, än att låta kalven dia i 14 dagar. Skall den slaktas är den så fet som en sexveckors kalv och skall den gödas är en god grund lagd. Skall den bli påläggskalv, blir den ett raskt djur.

Kon klavas i ett bås medan kalven går lös. Kon föds med hölag. Efter 14 dagar flyttas de så långt ifrån varandra, att de inte hör varandras råmande och trängtan. Kon skall under digivningstiden mjölkas som vanligt.

----------------------------
 
2198Beräkning av ullproduktionen i EnglandAnonym
1812, nov-dec

BERÄKNING ÖFWER ULL-PRODUCTIONEN I ENGLAND

I Storbritanien finns 28.800000 får, vars ull uppgick till 4.800000 punds värde.

----------------------------
 
2199Om fläderns kraft att hålla insekter från planteringarAnonym
1812, nov-dec

OM FLÄDERNS KRAFT ATT AFHÅLLA INSEKTER FRÅN PLANTERINGAR

Sommarhyllen (Sambulus ebulus) har ännu värre utdunstning än den vanliga flädern (Sambulus nigra), vilka skys av insekter.

----------------------------
 
2200Erinran till potatisodlareAnonym
1812, nov-dec

ERINRAN TILL POTATES-ODLARE

Frost både på våren och hösten tros ha skadat sättpotatisen för nästa år. Man kan pröva om de är grobara genom att sätta dem i fuktig jord i ett varmt rum. Är de efter 14 dagar fasta och hårda finns gott hopp om grobarhet. Skulle all sättpotatis vara förstörd måste man införskaffa potatisfrö, bäst från England. Sås i varmbänk, som täcks mot nattfrost. När plantorna är 2-3 tum gallras de. De planteras ut på åkern i juni. I september har de givit en blandning av stora och små knölar till en vikt av 16 lod. På detta sättet får man också fram nya arter.

----------------------------