2188Sätt att fånga lax med rev och krokAnonym
1812, juli-aug

SÄTT ATT FÅNGA LAX MED REF OCH KROK

Denna metod beskrevs redan 1801 i en skrift tryckt vid Sundqvistska Tryckeriet och bör inte få falla i glömska. 50 famnar garnrev görs i ordning. Därpå fästes mässingskrokar med tafs av mässing och agnas med färsk strömming. Reven läggs ut och man fäster träspjälor, så att den flyter. Båda ändarna av reven sänkes till botten med en sten. När laxen fastnat på kroken tas den upp med hjälp av ett ljuster eller slås ihjäl med en påk.

----------------------------
 
2189Beskrivning på en god trädsalvaAnonym
1812, juli-aug

BESKRIFNING PÅ EN GOD TRÄDSALFWA

Så mycket salva, som ryms i en hattkulle görs i ordning på en gång. Det räcker länge. Kodynga, gul lera, kohår blandas till en deg. Den breds ut på en sten och dränks med terpentin, som arbetas in med en trästöt. Degen sveps in i en svinblåsa och nedgrävs i jorden, där den håller sig mjuk. Strykes på ympstället.

----------------------------
 
2190Om saltning av strömmingFresk, Lars
1812, juni-aug

OM STRÖMMINGS-SALTNING

Så fort strömmingen är fångad skall den gälas och kastas sedan i ett kar med saltvatten, där den ligger 4-5 timmar tills blodet dragits ur. Den sköljes och får rinna av väl. Därefter saltas den första gången. Denna saltning kallas varsaltning. Den sköljes efter ett dygn och saltas ännu en gång, nu i fat som den skall förvaras i. Skulle det visa sig att laken inte är klar, skall ny lake kokas och hällas på. Särskilt under rötmånaden skall strömmingen ses över. Till en tunna strömming åtgår 1/4 tunna salt.

----------------------------
 
2191Hedersbelöningar utdelade av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1812, juli-aug

HEDERSBELÖNINGAR UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odlingsflit till bl.a. en extra malmletare i Järna socken, Stockholms län. För vård av ålderstigna och orkeslösa föräldrar. För att med omsorg och skicklighet skyddsympat 911 barn. Till en präst som med oförtruten möda bistått sjuka och fattiga med läkemedel utan betalning. För lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
2192Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2193Tankar om orsaken till missväxt och möjligheten att förekomma denAnonym
1812, sept-okt

TANKAR OM RÄTTA ORSAKEN TILL DE MISSVÄXTER, SOM I SWERIGE ESOMOFTAST INTRÄFFA, SAMT OM MÖJLIGHETEN ATT DEN FÖREKOMMA

Med missväxt menas att lantbrukaren inte ens får igen utsädet eller att de som räkna 10-12:te kornet efter utsädet bara får 5-6. Främsta orsaken är lantbrukarens okunskap om inte någon naturkatastrof kommer i vägen. Liksom andra människor vill lantbrukaren inte erkänna brister hos sig själv utan skyller på Guds straff. Vädret orsakar naturligtvis sämre avkastning om det är för vått eller för torrt, men knappast missväxt på en välskött jord.

Den främsta orsaken till missväxt är folkbrist. Hemmansklyvningarna har ansetts som skadliga och att ha gift tjänstefolk ses med avsky. England har mycket att lära Sverige och där uppmuntrar man tjänstefolk att gifta sig. De utnyttjas i bärgningstider men får under vintern livnära sig på slöjder och spånad. De får barn, som så småningom blir arbetsfolk.

En annan orsak är att lantbrukaren har större ägor än han kan sköta. Enligt författningarna får man inte lägga igen någon del och avundsjukan gör att man inte unnar någon annan att sköta jorden. Alltså slarvar man över alltsammans och vinsten blir ingen. Här ges den boten att bygga torp. Brist på skog är dock ett hinder, då det inte finns material till hus och gärdsgårdar. Att bygga lerhus skulle kunna hjälpa.

En del gårdar är för små för att kunna föda en familj. De blir beroende av andra näringar, kolning, vedhuggning och körningar.

Genom en mängd sysslor bredvid jakt, fiske, skjutsningar och hantverkssysslor blir tiden otillräcklig för att sköta åkerbruket. 8000-10000 arbetsföra karlar från Västergötland stryker omkring utan att arbeta, vilket är oförsvarligt när det är brist på hjälp i åkerbruket.

Okunnighet är den främsta orsaken till missväxt. De som bruka jorden har aldrig fått annan undervisning än i kristendomskunskap. De ses ofta över axeln av ståndspersoner. Deras söner blir aldrig bönder. På de stora säterierna skryter man över grödan på huvudgården, men bryr sig inte om utgårdarna.

Envishet och självklokhet gör att man hänger kvar vid förfädrens seder och bruk. Det finns ingen kontroll här i landet på hur jorden sköts. Endast kronojord och ibland räntejord ses över. Skattejorden, aldrig så länge skatten betalas. Skogen kan ibland delas för att var och en skall vårda sin del. Ofta säljs skogen istället.

----------------------------
 
2194Utdrag ur ett brev till Kungl. Patriotiska Sällskapets sekreterare angående kalkens nytta att utrota mask på säd och buskar och ett nytt medel att avhålla frostfjärilen från fruktträdSchmiterlöw, H C
1812, sept-okt

UTDRAG AF ETT BREF TILL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS SECRETERARE, ANGÅENDE KALKENS NYTTA TILL UTROTANDE AF MASK PÅ SÄD OCH BUSKAR, JEMTE ETT NYTT MEDEL ATT AFHÅLLA FROSTFJÄRILN FRÅN FRUKTTRÄD M M

Rotmasken (Nocktua Segetis) är höstrågens värsta fiende. Flera sätt att förekomma den finns. Att stöpa säden i kalk eller malört, svin- och hönsgödsel. Röka illaluktande ämnen eller blanda vitlök bland säden. Då jag märkt att masken uppträder först på dikesrenen har jag lagt en rand med kalk där och sedan strött kalk i såningsskäppan. Då masken visar sig på natten, kan man med en sladd fara över åkern och på så sätt döda många larver.

Det bästa sättet att bli av med mask på buskar är att spruta dem med kallt vatten och sedan genom ett fint såll sikta kalk över busken.

Att hindra mask på fruktträd går till så, att man i september binder halmband runt stammen. När fjärilshonan skall lägga äggen i oktoberär hon så äggstinn, att hon inte orkar flyga. Hon kryper då efter stammen och lägger äggen under halmbanden. I februari tas banden av och används som strö hos fåren, vilka genast trampar sönder dem.

----------------------------
 
2195Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2196Tankar om rätta orsakerna till missväxt, samt möjligheten att förekomma denAnonym
1812, nov-dec

TANKAR OM RÄTTA ORSAKEN TILL DE MISSVÄXTER, SOM I SWERIGE ESOMOFTAST INTRÄFFA, SAMT OM MÖJLIGHETEN ATT DEM FÖREKOMMA

(forts. och slut från föregående häfte.)

Ungdomen, som ärnar sig bli präster, militärer och statsbetjänter borde skaffa sig kunskaper om lanthushållning. Säteriägare skulle anta studerade förvaltare. Enkla och tydliga böcker i lantbruksämnen borde ges ut av trycket. Att undvika det förakt, som vidlåder åkerbrukare, genom att låta dem bli nämndemän, kyrkvärdar och få vara de främsta i alla lag. Att försöka visa prästers och andra ståndspersoners hushållsinrättningar. Att införa någon kontroll av lantbrukare, genom någon sorts åkerbrukssocietet.

Fattigdomen är en av grundorsakerna till missväxt och elände. Spannmålsmagasin och någon lånekassa skulle behöva inrättas. I brist på pant kunde allmän borgen av hela byar ställas.

Tegskiftet är hinder för åkerbruket och storskifte borde införas allmänt. De extra arbeten som krävs av lantmannen, dagsverken, väglagningar, brobyggnader, krono-, fång- och hållskjutsar, är hindersamma för honom. Inte nog med att allmogen skall ställa upp med arbetare, de skall också ställa sina dragare till förfogande. Djuren blir utslitna och orkar inte med sitt egentliga värv. Ofta inträffar dessa arbeten, när bonden som bäst behövs på åkern. Vägarna behöver inte förbättras hela tiden, man kan ta en ringa omväg. Dagsverkena till kungsgårdarna kunde helt undvikas, om man inrättade torp eller anställde drängar. Genom entreprenader kunde hållskjutsarna skötas. Men trots att de hindrar, anses de som allmogens älskade näringsfång. Stadgade sädespriser är viktigt.

Felaktigheter i brukningssättet är anledning till missväxt. I stora delar av södra Sverige finns inte diken. Brist på gödsel och framförallt att man kör ut den i otid är en annan orsak till missväxt. Dåliga och tunga redskap är en annan. Det körs ofta för grunt och säden kommer inte nog djupt. På många ställen använder man sädesslag som inte lämpar sig för den jordmånen eller det klimatet. Ensädet har skadliga följder. Åkern bör ligga i flera avdelningar och växelbruk med säd och rotsaker skall inrättas.

----------------------------