| 2184 | Beskrivning om murtegels bränning under bar himmel | Anonym |
| 1812, maj-juni BESKRIFNING OM MURTEGELS BRÄNNING UNDER BAR HIMMEL M M (Fortsättning från förra häftet) Bränningssättet. Då teglet är vädertorrt tillreds elden av kluven ved och ris. Det är viktigt att alla piporna tänds på en gång. Är teglet inte torrt går det ur flisor och likaså om elden är för stark. Man lägger på bränsle hela tiden så att elden blir jämn. Börjar pipteglet smälta sänks värmen. Det tegel som bränns på fria marken, är lika bra som det som bränns i ugn. Enda skillnaden är att de yttre stenarna inte bränns på utansidan. De kan dock användas vid murning, om man vänder den obrända sidan inåt. För den som har gamla dåliga ugnar eller vill bygga nya ges ritning och beskrivning på hur sådant kan ske. Dessa beständiga ugnar är inte så kostsamma. Besväret är att de måste rappas om på utsidan efter varje bränning. Troligtvis kommer tegelbrännarna att förkasta denna metod, då de är vana att få betalt efter den tid bränningen sker och säkert inte vill lära sig något nytt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2185 | Bihang innehållande förslag på kostnaden för stenhusbyggnad i jämförelse med trähusbyggnad, jämte beskrivning på murbruk och kalkbränning | Anonym |
| 1812, maj-juni BIHANG, INNEHÅLLANDE FÖRSLAG ÖFWER KOSTNADEN AF STENHUSBYGGNAD OCH TRÄHUSBYGGNAD, I JEMFÖRELSE MED HWARANDRA, JEMTE BESKRIFNING PÅ MURBRUK OCH KALKBRÄNNING Förslag över kostnaden av stenhusbyggnad och trähusbyggnad i jämförelse med varandra. Stenhusbyggnaden behöver inte repareras om taken underhålls. Detta gör att de inte blir så kostsamma. Murbruk. En grop grävs och där läggs leran och vattnet och blandas med handspakar, som skall vara trekantiga i ändan. Lervattnet skall vara som välling. Sedan blandas lervattnet med sanden till lagom konsistens. Taktegeltillverkning. Här bör man anlita en tegelslagare, som är van vid att tillverka tegel. Korsvirkeshusen i Skåne är svåra att hålla dragfria och fordra mycket underhåll. Lerhusbyggnad är förmånlig i trakter där man saknar skog. Särskilt lämpligt är att ha lergolv, vilka är beständiga. De är något kalla på vintern, men det kan man avhjälpa med mattor av alla slag. Bakugnar och spisar kan med fördel byggas av lera. Beskrivning av en kalkbränningsugn. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2186 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1812 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2187 | Om boskapsskötseln i avseende på dess olika föremål; av Sir John Sinclair | Sinclair, John |
| 1812, juli-aug OM BOSKAPSSKÖTSELN, I AFFSEENDE PÅ DESS OLIKA FÖREMÅL; AF SIR JOHN SINCLAIR, BARONET Boskapsskötseln kan indelas efter dess olika inriktning. 1) avelns förbättring, 2) ymnig och god mjölk, 3) uppfödning av slaktdjur, 4) uppfödning av kalvar, 5) att få goda dragare. Man bör skilja djuren åt efter ålder. Gamla djur är avundsjuka på yngre och kör bort dem från det bästa betet. Korna skall föras till tjuren och detta kan ske vid två års ålder. Kalven skall dia kon, vilket gör henne till en bra mjölkko. För att få god mjölk skall man skaffa sig ett gott koslag och en bra mjölkpiga. Undersöka om mjölken med framgång kan förvandlas till ost och smör. Det räcker att mjölka två gånger om dagen. Ladugårdspigan måste hantera djuren ömt och umgås med dem med mildhet. En ko mjölkar bäst mellan 6-12 års ålder. Många börjar göda kon tidigt, då det är svårare att göda ett äldre djur. Här måste man räkna på vinsten av mjölk och slaktdjur. Beskrivning hur man bäst föder slaktdjur. Många anser att det lönar sig bättre att göda kalvarna och sälja på torget, än att föda dem till mjölkkor. Kalven sätts i eget bås och föds till en början sparsamt, annars kan han få avsmak för föda. Han åderlåts en gång i veckan för att rena blodet och undvika sjukdomar. Ett stycke krita hängs upp i kätten, inte för att köttet skall bliva vitt, men för att det behagar kalven att slicka på det. Det hjälper att bryta syran i magen. Man bör inte försoffa kalvarna med att ge dem brännvin eller opium, vilket förekommer på vissa ställen. Oxen får inte gödas för tidigt, då duger han inte till dragare. Nu kan han öka i vikt vid 12 års ålder om man ger honom oljekakor. Han bör tämjas vid 3 års ålder. Gälla kvigor lär ska vara lika starka som en häst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2188 | Sätt att fånga lax med rev och krok | Anonym |
| 1812, juli-aug SÄTT ATT FÅNGA LAX MED REF OCH KROK Denna metod beskrevs redan 1801 i en skrift tryckt vid Sundqvistska Tryckeriet och bör inte få falla i glömska. 50 famnar garnrev görs i ordning. Därpå fästes mässingskrokar med tafs av mässing och agnas med färsk strömming. Reven läggs ut och man fäster träspjälor, så att den flyter. Båda ändarna av reven sänkes till botten med en sten. När laxen fastnat på kroken tas den upp med hjälp av ett ljuster eller slås ihjäl med en påk. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2189 | Beskrivning på en god trädsalva | Anonym |
| 1812, juli-aug BESKRIFNING PÅ EN GOD TRÄDSALFWA Så mycket salva, som ryms i en hattkulle görs i ordning på en gång. Det räcker länge. Kodynga, gul lera, kohår blandas till en deg. Den breds ut på en sten och dränks med terpentin, som arbetas in med en trästöt. Degen sveps in i en svinblåsa och nedgrävs i jorden, där den håller sig mjuk. Strykes på ympstället. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2190 | Om saltning av strömming | Fresk, Lars |
| 1812, juni-aug OM STRÖMMINGS-SALTNING Så fort strömmingen är fångad skall den gälas och kastas sedan i ett kar med saltvatten, där den ligger 4-5 timmar tills blodet dragits ur. Den sköljes och får rinna av väl. Därefter saltas den första gången. Denna saltning kallas varsaltning. Den sköljes efter ett dygn och saltas ännu en gång, nu i fat som den skall förvaras i. Skulle det visa sig att laken inte är klar, skall ny lake kokas och hällas på. Särskilt under rötmånaden skall strömmingen ses över. Till en tunna strömming åtgår 1/4 tunna salt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2191 | Hedersbelöningar utdelade av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1812, juli-aug HEDERSBELÖNINGAR UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odlingsflit till bl.a. en extra malmletare i Järna socken, Stockholms län. För vård av ålderstigna och orkeslösa föräldrar. För att med omsorg och skicklighet skyddsympat 911 barn. Till en präst som med oförtruten möda bistått sjuka och fattiga med läkemedel utan betalning. För lång och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2192 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1812 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||