| 2177 | Om åkerbrukets nöjen | Anonym |
| 1812, jan-febr OM ÅKERBRUKETS NÖJEN (FORTS. OCH SLUT FRÅN FÖREGÅENDE HÄFTE) Jordbruket har en förmån för den som vill utöva det med vidsträckta och filosofiska avsikter. Från världens begynnelse har den varit i den låga och ouppfostrade allmänhetens händer, i ingen annan avsikt än att ge den torftigaste bärgning. Det har varit en nödhjälp och inte danats till en sann vetenskap för ädla sinnen. Den som utvidgar någon gren av mänsklig kunskap, fördubblar en människosläktets välgärning; men ingen kunskap övergår i detta avseende jordbrukets. Bondens ständigt växlande göromål i närhet till naturens växlingar är hans största nöje. I de flesta andra yrken som drar sinnet till behag utesluts fruntimren. Hustrun kan inte delta i sin mans nöjen. Det är orsaken till att vi ser så många utan sysselsättning, vars liv framlöper i en jämn trall av menlös osmaklighet. Ett dygdigt fruntimmers välde är kärleken. Den mjuka silkeskedja med vilken en hustru måste handhava sin makt är spunnen av den känsla, som sammanfoga likartade bröst. Undvik de yrken, där inte båda kan delta och befrämja dem där ni kan dela känslor, smak och belägenhet. Kan man förmoda att blott boendet på landet utan befattning med lantbruk är tillräckligt att skänka det nöje jag ensamt tillägger detta yrke? Naturligtvis inte; erfarenheten visar att det är angenämt på sommaren men när vintern kommer blir tillvaron svartare än nordens stormar. Av alla klasser, som utgör en nation, finns ingen för vilken ett upplyst och frikostigt jordbruk passar bättre än för prästen. Det får inte vara så att konsten utövas för vinst eller för att ännu strängare dra in sitt tionde, utan den skall alstra de stora känslorna av nöje. Han har genom sina studier förutsättningar att göra experiment och upptäcka sanningar. Det finns inget säkrare medel än att förringa aktningen för prästerskapet, med de medel de oftast i dag sköter sitt jordbruk. Det finns ingen genare väg för dem att bli hedrade än att sköta sitt jordbruk på vetenskaplig grund. Att detta skulle kosta mycket är en villfarelse. Att inrätta ett laboratorium för undersökning av jord och gödsel kostar inte mer än att hålla en jägare. Att undersöka elektricitetens verkan på växtligheten kostar inte mer än ett par fågelhundar. Jag slutar med att erinra läsaren om att jordbruket är fullkomligt i överensstämmelse med vart och ett annat tidsfördriv man kan finna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2178 | Om åkerbruksfester i England | Anonym |
| 1812, jan-febr OM LANTBRUKS-FESTER I ENGLAND. De flesta av de många åkerbrukssällskapen i England har fester under sommaren och hösten. De firar en speciell art av fest och delar ut belöningar, för t.ex. omtanke och flit inom boskapsaveln eller största färdighet i fårklippning. De kallas ofta fårklippningsfester och har uppvisningar eller tävlingar i synnerhet i plöjning. Plöjningstävlingen går till så att 12-16 plöjare skall på samma träda plöja en fåra. Den som plöjer djupast, fortast och jämnast vinner. Den största fårklippningsfesten är den som inrättades av hertigen av Bedford och hålls på hans sätesgård Woburn-Abbey i Bedfordshire. Den varar i fyra dagar. En omständigare beskrivning av festen 1803 redovisas. Hertigen proponerade en skål: Lycka och Framgång till Förkovran av Lantbruket! Föregående års fest var annorlunda så till vida att hertigen inte deltog. Han hade sorg efter sin broder hertig Franz, som dött i sitt 37:de levnadsår. Han tillhörde oppositionspartiet och i Parlamentet var hans röst beständig för fred med Frankrike. Han arbetade enträget för att förbättra lantbruket och försöka sprida bättre boskaps- och fårslag över landet. Även åkerbruksredskap och införandet av de bästa odlingssätten låg honom varmt om hjärtat. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2179 | Outplånligt bläck | Patriotiska Sällskapet |
| 1812, jan-febr OUTPLÅNLIGT BLÄCK. Recept på ett bläck, som inte förbleknar med tiden eller kan tas bort med kemiska medel. Blanda lavendel, kopal och lampsot. Detta ger svart bläck. Vill man ha rött blandas cinnober i. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2180 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1812, jan-febr HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. För odling och skicklighet i utdödande av skadedjur samt trohet mot ett torftigt husbondefolk genom att stanna 58 år i tjänst. Till ett par som under 30 år givit trägen och nitisk undervisning åt församlingens barn. Vidare för lång och trogen tjänst vid fabriker och gårdar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2181 | Anmärkningar angående väderleken för dec. 1811 och jan. 1812 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2182 | Beskrivning av tegeltillverkning utan ugn i fria luften. Ritningar på tegelstaplar och ugnar | Holmberg, J W |
| 1812, mars-april FULLSTÄNDIG BESKRIFNING OM MUR-TEGELS TILLWERKING SAMT BRÄNNING UNDER BAR HIMMEL, UTAN MURADE UGNAR, MED STOR BESPARING AV WED, TID OCH ARBETE; JEMTE NÖDIGA RITNINGAR PÅ LER-BRÅKOR, TEGEL-STAPLAR OCH UGNAR. Varma boningsrum är nödvändigt för oss svenskar, som bo i ett kallt klimat. Vårt felaktiga och vårdslösa byggnadssätt bidrager till skogarnas utdöende, dels genom att husen uppföres av trä, dels genom den myckenhet bränsle som åtgår i dessa hus. På många orter råder brist på timmer och till följd därav är det dyrt. Därför känner jag mig föranlåten att ge anvisning på ett annat byggnadsmaterial, som är varaktigare och mindre kostbart. Företrädet av stenhus torde vara uppenbart för alla. Ändå bygger man av trä på landet. Detta beror på att teglet måste köpas från ett tegelbruk till stor kostnad. Här vill jag visa att var och en kan bränna sitt eget tegel om man bara har tillgång på sand och lera. Beskrivningen har jag gjort så tydlig att annan undervisning inte behövs, men det vore önskvärt att ståndspersoner på landet gjorde en början för att uppmuntra och vägleda allmogen. Dessa vill sällan prova något nytt utan synbara bevis. På höglänta ställen finns ofta en hård sandblandad lera, som behöver kastas upp i högar och ligga över vintern. Sedan är den lämplig till tegel. En hushållare bör alltid ha högar av sådan lera till pass. Teglet får inte torka i sol och blåst utan skall antingen torkas inomhus eller överskottad med gammal halm. Det skadas inte av regn. Den största svårigheten för den som är ovan vid stenbyggnader är att få grunden stark. Detta avhjälps med gråsten. Våra förfäder byggde ju hela kyrkor av kullersten. Ritning på en lerbråka som dras med oxe eller häst. Dessutom en ritning på en form av eketrä. Vidare behövs 3 skottkärror, en sandharpa och ett strykbord. Saknas tjänliga hus att införa teglet i om tillverkningen sker på något avstånd från gården, inrättas enkla tegelskjul. Beskrivning hur man bränner utomhus vid en tillverkning av 1000 - 20000 tegel. Beskrivning av leror. De olika sorterna mer eller mindre tjänliga. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2183 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1812 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2184 | Beskrivning om murtegels bränning under bar himmel | Anonym |
| 1812, maj-juni BESKRIFNING OM MURTEGELS BRÄNNING UNDER BAR HIMMEL M M (Fortsättning från förra häftet) Bränningssättet. Då teglet är vädertorrt tillreds elden av kluven ved och ris. Det är viktigt att alla piporna tänds på en gång. Är teglet inte torrt går det ur flisor och likaså om elden är för stark. Man lägger på bränsle hela tiden så att elden blir jämn. Börjar pipteglet smälta sänks värmen. Det tegel som bränns på fria marken, är lika bra som det som bränns i ugn. Enda skillnaden är att de yttre stenarna inte bränns på utansidan. De kan dock användas vid murning, om man vänder den obrända sidan inåt. För den som har gamla dåliga ugnar eller vill bygga nya ges ritning och beskrivning på hur sådant kan ske. Dessa beständiga ugnar är inte så kostsamma. Besväret är att de måste rappas om på utsidan efter varje bränning. Troligtvis kommer tegelbrännarna att förkasta denna metod, då de är vana att få betalt efter den tid bränningen sker och säkert inte vill lära sig något nytt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2185 | Bihang innehållande förslag på kostnaden för stenhusbyggnad i jämförelse med trähusbyggnad, jämte beskrivning på murbruk och kalkbränning | Anonym |
| 1812, maj-juni BIHANG, INNEHÅLLANDE FÖRSLAG ÖFWER KOSTNADEN AF STENHUSBYGGNAD OCH TRÄHUSBYGGNAD, I JEMFÖRELSE MED HWARANDRA, JEMTE BESKRIFNING PÅ MURBRUK OCH KALKBRÄNNING Förslag över kostnaden av stenhusbyggnad och trähusbyggnad i jämförelse med varandra. Stenhusbyggnaden behöver inte repareras om taken underhålls. Detta gör att de inte blir så kostsamma. Murbruk. En grop grävs och där läggs leran och vattnet och blandas med handspakar, som skall vara trekantiga i ändan. Lervattnet skall vara som välling. Sedan blandas lervattnet med sanden till lagom konsistens. Taktegeltillverkning. Här bör man anlita en tegelslagare, som är van vid att tillverka tegel. Korsvirkeshusen i Skåne är svåra att hålla dragfria och fordra mycket underhåll. Lerhusbyggnad är förmånlig i trakter där man saknar skog. Särskilt lämpligt är att ha lergolv, vilka är beständiga. De är något kalla på vintern, men det kan man avhjälpa med mattor av alla slag. Bakugnar och spisar kan med fördel byggas av lera. Beskrivning av en kalkbränningsugn. | ||
| ---------------------------- | ||