2163	Några hushållsrön som närmare upplysa vad förut är skrivit i samma ämne	Anonym
1811, juli-aug NÅGRA HUSHÅLLSRÖN, SOM NÄRMARE UPPLYSA HWAD FÖRUT ÄR SKRIFWIT I SAMMA ÄMNEN. Hushållskrifter, hur mycket de befordra odlingar, lova mer än de hålla. Detta föranlåter mig att uppge rättelser grundade på egen erfarenhet. 1) Gärdesgårdar av kluvet virke har ibland berömts. Men som det mycket motsagts av erfarenhet har det inte kommit till användning. Endast runt Kungl. Djurgården i Stockholm och några få andra ställen finns de. 2) Till taktäckning att hålla ned halmen bör kluvet virke användas, då man spar halva skogen och halva arbetet. 3) Ängsgödning med grovt grus ger förträffligt gräs. Men då det varje år skjuter upp måste det vältas med järnvält och olägenheten är obotlig. 4) Till ängsgödning med vatten finns ritningar. Som tur är att så få ställen finns där de kan anläggas. En kall äng tål inte den förkylning som vattnet ger och fetman och gödseln som skall befukta den bortföres och upplöses. Däremot ger ängar med diken god skörd, vilket tyder på att vatten inte skall stå på ängen. 5) Knylhavre växer högt och ger mycket frö. Kreaturen är inte förtjusta i det och det är känsligt för frost, varför det inte kan rekommenderas. 6) Vitrot, kvickrot och kvickvete växer gott de första 2-3 åren men sedan förkväver de sig genom att rötterna växer samman. Jorden blir helt fördärvad. 7) Hundexing lönar inte att odla. På åkerrenar är dess plats. 8) Rågax, ängskavle är svår att ta frö av. Man måste plocka axen under gräsets växt, vilket är orsaken till att detta förträffliga gräs inte odlas. 9) Ängkampe eller timotejgräs är bäst att låta mogna och slå en gång och inte två som rekommenderas. 10) Gubbtänder, vial, sigalsärter har trots min envishet att år efter år odla dem inte motsvarat mina förväntningar. Av de utsådde fröna har inte ett enda strå växt. Orsaken känner jag ej, men det kan bero på små maskar.
----------------------------
2164	Anvisning till nyare böcker och skrifter i hushållningen med redogörelse om innehåll	Patriotiska Sällskapet
1811, juli-aug ANWISNING TILL NYARE BÖCKER OCH SKRIFTER I HUSHÅLLNINGEN, MED REDOGÖRELSE FÖR DERAS INNEHÅLL. Tankar om några manufakturfärgers och medicinalväxters odling i Sverige. Gradualdisputation, utgiven i Lund under professor A.J.Retzii inseende, av A. Bruzelius. Akademiska disputationer kommer så sällan till allmänhetens kunskap. De finns bara på biblioteken och i arkiven på orten och där glöms de lätt bort. Dessa avhandlingar är ofta ytliga och ofullständiga och är orsaken till att de fått ringa uppmärksamhet. Det fanns en tid, då en aktningsvärd hushållsanda härskade i fäderneslandet, som uppmuntrade många till kostsamma försök i planteringsvägen. Den livade inte bara en viss ort utan överallt där tillfälle gavs. Denna nit försvann tyvärr hastigt av orsaker vi inte skall gå in på. En sann patriotisk anda tycks brista hos landets innebyggare. Vi misstänker en allmän och skadande egoism och den fördärvliga lyx att föredraga allt utländskt. Importen överstiger exporten. T.ex. är krigshären och även ståndspersoner klädda i blått. Ju dyrare indigo desto mörkblåare tyg. Krigsmannens klädfärg gör honom inte till hjälte, det billigaste vore grått. Vi använder hellre utländska produkter än gods som finns i Sverige. Ett problem är kommunikationerna. Sverige är mindre än de flesta andra länder försedda med segelleder och frakten sker inte till sjöss. Inga frakt-, for- eller postvagnar gives. Den ridande posten är för dyr.
----------------------------
2165	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1811, juli-aug UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AV KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odling, visad nit i skoltjänst, kunskap och skicklighet i linnespånad och vävnad.
----------------------------
2166	Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1811	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2167	Om mjölk och dess tillredningar	Anonym
1811, sept-okt OM MJÖLK OCH DESS TILREDNINGAR Mjölken i dess naturliga tillstånd är mycket lämplig för unga och folk med svaga magar. En del kokar mjölken direkt efter mjölkningen, vilket gör att luften försvinner och därmed uppskjutes surningen. Den kokta mjölken gör dock magen hård och passar bäst för starka magar. Grädde och smör. Grädden är mera lättsmält än smöret, som innehåller ostämne och vatten. En del kan inte smälta oljeämnen och för dessa är smöret otjänligt. För dem, som har svårt med syror är smöret nyttigare än grädden. Smöret bör efter kärningen befrias från mjölken. Annars härsknar det fort. Det afrikanska växtsmöret tillreds av ett träd kallat Chea. Kärnan torkas och kokas i vatten för att utdraga fettet. Det sägs att det håller sig ett år utan salt. Ostämnet är det mest födande ämnet i mjölken. Det erhålles genom artificiell ystning eller genom att det får surna av sig själv. Den bästa osten är den som ystas och torkas. Vasslan eller den sura mjölken är en förträfflig dryck. Gammal ost angrips av insekter och har då förlorat sin födande egenskap. England, Holland och Schweiz är de länder där den bästa osten produceras. En del personer avskyr ost, vilket inte kan förklaras. Kärnmjölk är färsk sötmjölk med delar av ostämne kvar. Nyttig för magen. Mjölkvin görs av tatarerna, som jäser stomjölk. Denna dryck kallas också kumiss. Österländska folkslag bereder ett slags vin av mjölk, som är mycket rusgivande.
----------------------------
2168	Anvisning till nyare böcker och skrifter i hushållningen med redogörelse för deras innehåll	Anonym
1811, sept-okt ANWISNING TIL NYARE BÖCKER OCH SKRIFTER I HUSHÅLLNINGEN, MED REDOGÖRELSE FÖR DERAS INNEHÅLL Tankar om några manufakturer. Färg- och medicinalväxters odling i Sverige. Följande växter beskrivs: Mullbärsträdet skulle med rätt odling kunna växa i Sverige och skötas av barn och orkeslösa gummor. Silkesaveln skulle därigenom befordras. Försök att odla saffran har gjorts i Lund, men med dåligt resultat. Väderleken är den värsta förstöraren. Safflor kan odlas och föröka sig i Sverige, men ger svagare färg än den som växer utomlands. Anis kan odlas, men den som växer vid Medelhavet är sötare. Fänkål har inte lyckats, då roten fryser om vintern. Kummin växer vilt i Sverige och borde kunna odlas på fler ställen än i Skåne. Om oljeväxters plantering hänvisas till Rönnov, Oljeväxters Plantering. Senap rekommenderas till flitigare plantering. Den kinesiska rabarbern är inte känd och inte heller den ryska. Rehum palmatum för fattigt folk är ganska brukbar. Den måste dock växa i 6 år, innan den kan skördas. Lakrits bör kunna lyckas. Smacken tål inte klimatet, men den virginska kan användas som surrogat. Krappen växer i Sverige. Trots det köps utifrån för stora summor. Vejde, vau och ängsskära. Hänvisas till Retzi Flora. De borde kunna odlas liksom det kanadensiska guldriset, vilket är en ypperlig färgväxt.
----------------------------
2169	Några hushållsrön som närmare upplysa vad förut är skrivet i samma ämne.	Anonym
1811, sept-okt NÅGRA HUSHÅLLS-RÖN, SOM NÄRMARE UPPLYSA HWAD FÖRUT ÄR SKRIFWIT I SAMMA ÄMNE Tranärter, kråkärter och musärter skall man inte lägga någon möda på att odla. Svinen svälter heller ihjäl än smakar dem och hästarna får rev. Vickern är en födande växt, som dock fått lite för många lovord. Klövern är den bästa växten på trädet, men är litet kinkig på jordmån och väderlek. Strandrör planterad i lerbollar och sänkta i strandkanten har aldrig givit lön för mödan. Råg ger inte alltid flera skördar. Potatisen skall inte skäras sönder innan planteringen. Bästa sättet att torka hö under regniga somrar är att hänga upp det i träd med avhuggna grenar. Det är nyttigt att göda med blålera, kan blandas med sand. Att göda åkern med rovor kan ske i södra delen av landet. Sädesstöpning är onödig och ibland skadlig. Bill och mullharv är en förträfflig uppfinning, som med en lätt korrigering kan bli ännu bättre.
----------------------------
2170	Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1811	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2171	Något om alunbrandskiffer	Berendes, Bernh. P
1811, nov-dec NÅGOT OM ALUN-BRAND-SKIFFER. Alunskiffern är inte bara tjänlig till aluntillverkning utan även till bränsle för grövre hushållsbehov. Så länge skiffern hålls fuktig behåller den sin stenart, men i luften sönderfaller den till fjälligt grus. När sådant grus tillfördes en åker befanns det att jorden förbättrades avsevärt. I Skyllersta socken i Närke där skiffer brutits, märktes efter ett antal år åtskilliga gräs- och örtslag, som visade sig ovanligt frodiga på fälten däromkring. En fyrkantig liten plan där tegel blivit bränt som låg mitt i skiffergärdet var utan växtlighet. Både bränd och obränd skiffer har den egenskapen att den förbättrar jorden.
----------------------------