0219	Kort berättelse om en för 3:ne år sedan anställd delning och cirkulations inrättning vid bruket av hemmanen Maxum och Storström	Anonym
1778, febr KORT BERÄTTELSE OM EN FÖR 3:NE ÅR SEDAN ANSTÄLD DELNING OCH CIRCULATIONS INRÄTTNING PÅ BRUKET AF HEMMANEN MAXUM OCH STORSTRÖM Vid hemmanen Maxum och Storström på Värmdö har det i Tyskland använde cirkulationsbruket gjorts. En av åborna levde i stor fattigdom och superi. När han drog hem ett självdött svin från granngårdens gödselstack till föda åt hustru och 4 barn blev jordägaren rörd och antog honom som åbo på en del av cirkulationsjordbruket. Jordägaren har nu nöjet att se denna åbo och hans hustru förkovra sig och på allt sätt försöka uppfylla sin avgift till jordägaren. Denne har lämnat frihet till bonden som odlar jorden, men också säkerhet. Hans vinst är att slippa tjänstefolket, se ladugården vanskött och vara befriad från allt vanligt bondearbete och kunna använda sin tid till uppodling.
----------------------------
0220	Brev från Göteborg	Anonym
1778, febr BREF IFRÅN GÖTHEBORG Jämn vinter. När Ostindiska skeppen skulle avgå den 12 januari frös de inne i Rivöfjorden och måste sågas loss. Föret har varit jämt hela vintern och just ingen snö har fallit. Den färska sillen har hela vintern varit i skärgården, så att fiskarna dragit not och sålt i staden.
----------------------------
0221	Anmärkningar angående väderleken för januari 1778	Patriotiska Sällskapet
En naturkunnig råder till sparsamhet med foder, då han menar att vintern håller i sig till slutet av april.
----------------------------
0222	Påminnelse om en i Patriotiska Sällskapets Hushållnings-Journal för sept 1776 införd skrift	Anonym
1778, mars PÅMINNELSER WID EN UTI KONGL SWENSKA PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS JOURNAL FÖR SEPT MÅNAD 1776 INFÖRD SKRIFT, UNDER TITEL: INLÄMNAD TIL K:GL COMMISIONEN ÖFWER LANDT-HUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE, MED MERA Okunnighet och fördomar har i långa tider varit de hätskaste tyranner för människan. Särskilt har vetenskaperna och hushållsläran setts med förakt. Numera hyllas medmänskligheten framför krigshjältarnas dåd. Författaren till artikeln framhåller att folkbristen är lantbrukets stora hinder. Där råder stadgar, som hindrar äktenskap. De härstammar från den tiden, då man ansåg att Sverige inte kunde underhålla större antal människor. Jag anser, att detta korta förslag till full frihet i lantmannanäringen skulle lösa problemet. Nu flyttar de jordlösa till städernas fattigdom, liderlighet och lättja, för att sedan fortsätta till sjöss eller utrikes. Denna frihet skulle också gälla i städerna. Troligen skulle slöjderna flytta till landsbygden. De förslag att bonden inte skulle få ägna sig åt någon annan sysselsättning än jordbruk, utan köpa allt han behövde från staden, kan inte vara rätt genomtänkt. Bondens arbete med jorden är periodiskt. Under långa vintrar måste han få sysselsätta sig och sitt folk med annat än mat och sömn. Jag är överens med författaren och vill endast med mina anmärkningar förtydliga. Dock håller jag inte med om hans oro, att det inte skall finnas plats för barnen, som föds i torp och backstugor. Det finns tillräckligt med utmark för deras behov. Oron för att hemmansklyvningen nått sin höjdpunkt är överdriven. En bonde med hantverk vid sidan om behöver inte så stor jordbit. Men om han hinner sköta den väl kan avkastningen bli tillräcklig. Försäljning av utmarken skulle tillåtas och gården bilda en egen enhet och beskattas därefter. En ny skattläggning över hela riket föreslås, där även utmarksjord av dålig beskaffenhet skattades, dock till lägre pris. Då kunde inte folk lägga sig till med hur stora områden som helst. Detta är tvivelaktigt ur Kronans synpunkt. De fattiga, som man vill behålla som arbetskraft klara inte detta. Denna metod har så många besvär, att den förväntade förmånen aldrig kan uppfyllas. Det skulle hela tiden ropas på orättvisor. Skatteallmogen har löst sin besittningsrätt med villkor, att skatt aldrig rubbas. Säkerhet och äganderätt är det yppersta att hålla en näring i gång.
----------------------------
0223	Åkerns behöriga vila	Hermius
1778, mars ÅKERNS BEHÖRIGA HWILA En viktig fråga för lanthushållningen. Kan Sveriges åkerjord besås varje år? Baron Brauner och överstelöjtnant Boije hävdar, att man kan så och skörda varje år, möjligen med vila vart femte. Jag tror dock att jorden, liksom allt annat levande behöver vila. Även djuren vilar sig vissa år. Ett sto, som föder varje år blir utmager och mister sina krafter. Även korna går gall efter en del år. De gamla romarna och grekerna lät också jorden vila vart annat år. Våra beteshagar är magra. Det dröjer länge innan gräset tar sig. Att byta våra små hästar mot större vore fel. De stora kan inte föda sig på våren, då gräsväxten är svag. Åkrarna är också magra, om de inte gödslas. De gamla menade att trädet är som en upp och nedvänd människa. Människan får föda uppifrån, träden tar den nerifrån. All jord behöver ersättning, för den näring hon meddelar växterna. En människa eller djur, som har dåligt med föda behöver mer vila. Jag skulle önska att den åkerindelning, som föreslås i Patriotiska Sällskapets Hushållnings-Journal för april 1777 kunde genomföras. Några anmärkningar är dock på plats. Författaren har givit hemmanen för stor areal. I min hemtrakt har de 20 tunnland och inte 32, som författaren föreslår. Min bondetro är också att man inte skall minska på körning och redning av jorden. Gödseln räcker inte till de 8 tunnland som föreslås. Det går att ersätta med torv, om sådan finnes och om bonden har tid att skära torv. Så länge bonden måste ta tid till och utmatta sina djur med skjutsningar hindras hela hans åkerbruk. Även dagsverkena är hindersamma. Att så snart säden är mogen tröska för utsädet och sedan sätta resten i stack eller skyl, skulle mina grannar aldrig göra. De kör in sin säd när den är torr och om den inte ryms i ladan läggs den i stack vid huset, aldrig på gärdet. Det vore lämpligt, om patrioter gjorde försök av olika slag i frågan och efter 8-10 år rapporterade resultatet i Hushållnings-Journalen.
----------------------------
0224	Underrättelser om årsväxten	Anonym
1778, mars UNDERRÄTTELSER OM ÅRSVÄXTEN, WARU-PRISER Öland. På grund av väta under våren skadades åkern av ogräs. Östergötland. Sedan Pålsmässan har det varit goda isvägar, men landsvägarna duger inte till slädar. Lund. Den 28 januari är här fortfarande stark köld och blåst, ingen snö. Vägarna är hala och de resande har besvär.
----------------------------
0225	Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1778, mars UTDELADE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET De snickeriarbeten, som är tillverkade i riket, är vackra som nya. De konstfärgade styckena förlorar dock efter en tid sin fägring. Patriotiska Sällskapet utfäster en skådepenning till den, som före 1780 års slut uppger det bästa sättet för betsning. Färgen skall gå rakt igenom trästycket och vara beständig. Man har hittat gamla ekar, som fallit i en mosse, som var svarta som ebenholts. Den askgråa färg, som blivit modern, får man genom att låta ett tunt trästycke ligga i den massa man får i hon, där järn och stål slipats med vitriol. I Jönköping säljer bönderna en färg, byttefärg kallad, som ger pompadurfärg utan att changera. Biskötseln vill, trots uppmuntringar inte vilja bli något, på grund av att man har för få kupor. Utomlands köper man på hösten 50 kupor och foder åt dem första vintern. De ger sedan minst 100 nya kupor i vinst att säljas. Så många behövs för att det skall löna sig att anställa en bidräng för dess skötsel. Han ger dem mat, lagar och vänder kuporna, skär bort vaxkakor, så att bina genast gör nya. Efter svärmningen fångar han visen och håller honom i civil arrest tills bina börjar sitt arbete igen. När ljungen blommar för han kuporna på en vagn till heden, även om den ligger 2-3 mil bort. Patriotiska Sällskapet utfäster skådepenning till den, som på berörda sätt idkat biskötsel. Sällskapet erinrar om, att de för länge sedan införskaffat instrument för drunknades vederfående. I utrikes tidningar läser man om hur personer blivit räddade men aldrig i Sverige.
----------------------------
0226	Anmärkningar angående väderleken för februari 1778	Patriotiska Sällskapet
Mest dimma och mulet.
----------------------------
0227	Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningen	Anonym
1778, april GRANSKNING ÖFWER ÅTSKILLIGE FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN Jag vill bestrida några saker i regeringsrådets Storck och lagman Mozelius artikel om inrättande av Oktrojerat Uppodlings Sällskap. Mozelius anser att man inte bör ha större åker än man kan göda. Skulle detta gälla i världen, skulle halva befolkningen svälta. Storck menar, att alla djur skall vaktas. När åkrarna till stor del består av sten, som måste bortföras, kan man lika bra göra gärdsgårdar av dem och stänga in djuren där. Förslag att skaffa pengar till ett odlingssällskap håller inte. När bankerna var öppna för utlåning, steg inte nyodlingen ändå. Det är folk man behöver. Man är ense om att skjutsningen är skadlig. För kronan inte minst, som betalar gästgivaren frihet och inte därifrån kan utta soldater. Många bönder köper sig fria. Många skulle vilja köpa sig fria från katekesförhör, men därför kan man inte påstå, att sådana förhör är skadliga. Bonden har inte full sysselsättning och då kan han åta sig skjutsningar. Om oxar sägs, att ingen oxe stallas förrän han blivit för hårt körd. Detta för att ge mer talg och kött. Något som betvivlas. Redovisas skjutslegan och gästgiveriförordningar under olika konungar.
----------------------------