2157Utdrag ur ett brev om cirkulationsbruk på Fenneslunda sätesgårdSundler, Joh. Th.Anonym
1811, maj-juni

UTDRAG AF ETT BREF RÖRANDE CIRKULATIONS-BRUKET PÅ FENNESLUNDA SÄTESGÅRD I WESTERGÖTHLAND.

Beskrivning av skattläggningskarta över Fenneslunda säteri och planer på framtida förbättringar på gården.

----------------------------
 
2158Anmärkningar över rosenkålenAnonym
1811, maj-juni

ANMÄRKNINGAR ÖFWER ROSEN-KÅLEN ÅR 1810

Frön erhölls ymnigt. De som såddes och planterades på kall jord blev lika goda dock något senare. Skattning av de yttersta stora bladen på hösten är inte att förakta, då kreaturen begärligt äter dem. Denna beskattning skadar inte plantan.

Kålen far illa av långa lenvädersperioder på vintern. Man bör skotta upp snö runt plantan. Ju större avstånd mellan plantorna desto bättre växt.

----------------------------
 
2159Järnblecks förtenning i EnglandAnonym
1811, maj-juni

JÄRNBLECKS FÖRTENNING I ENGLAND

Härtill nyttjas ryskt järn. Järnstången klippes i bitar och glödgas i ugn. De drages genom tackjärnsvalsar flera gånger.

Sedan plattas de med hammare till utritad storlek. De doppas i ett bad av vatten, viktriololja eller saltsyra. Plåtarna böjes fram och tillbaka för att befrias från slagg. De se nu ut som ett hopknycklat papper.

De valsas igen och läggs i ett bad av surnad kli och vatten. När de putsats med sand, läggs de i en panna med smält tenn en kvart. Därefter står en person redo att med en yllesudd stryka tennet jämt. De sänks lodrätt i en ny tennlösning och med ett hårt slag avlägsnas överflödigt tenn.

----------------------------
 
2160Om fördelen att nyttja breda hjulskenor och lötar på allehanda slags åkdonAnonym
1811, maj-juni

OM FÖRDELEN ATT NYTTJA BREDA HJUL-SKENOR OCH LÖTAR PÅ ALLEHANDA SLAGS ÅKDON.

Man har velat använda breda hjulskenor på åkdon som transporterade tunga laster för att inte skada vägarna. Detta har stött på motstånd då man ansett att åkdonen skulle bli svårstyrda.

Erfarenheten visar dock att så inte är fallet. Man kan belasta hästarna med 1/4 mer tyngd. Detta bevisar greve Rumford i en avhandling, som han läst upp i Kejserliga Institutet i Paris.

----------------------------
 
2161Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1811Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2162Tankar och erfarenhet om åkerträdning, tjänande till urskillning när den är nödig eller ickeAnonym
1811, juli-aug

TANKAR OCH ERFARENHET OM ÅKERTRÄDNING, TJENANDE TILL URSKILLNING, NÄR DEN ÄR NÖDIG ELLER ICKE.

Det är en oneklig sanning grundad på erfarenhet att den åker som skall besås med råg skall ligga i träda över sommaren och gödas då. Tvärtom är det med vårsädet. Åkern skall efter förrättad rågskörd plöjas och sladdas till vintern. Den är då färdig för sådd på våren utan någon gödning.

Odling av ärtor är viktig dels för människoföda men också som tillskott till boskapen. Ärtmjöl sparar mycket råg, korn och havremjöl i ladugården. Även om ärter är känsliga för frost skadas inte ärthalmen.

Jordpäron bör helst odlas på sandblandad jord. Denna växt bidrager till sädesbesparing främst genom att den går att använda till brännvinsbränning. Att inskränka brännvinsbränningen är nu mer omöjligt i anseende till folkets inrotade smak därför. Jordpäronen är lämpliga att odlas efter råg och utarmar inte jorden på samma sätt som andra växter.

Om menigheten vidtog ett sådant jordbruk, som här är beskrivit, skulle Rikets vinst vara otrolig.

----------------------------
 
2163Några hushållsrön som närmare upplysa vad förut är skrivit i samma ämneAnonym
1811, juli-aug

NÅGRA HUSHÅLLSRÖN, SOM NÄRMARE UPPLYSA HWAD FÖRUT ÄR SKRIFWIT I SAMMA ÄMNEN.

Hushållskrifter, hur mycket de befordra odlingar, lova mer än de hålla. Detta föranlåter mig att uppge rättelser grundade på egen erfarenhet.

1) Gärdesgårdar av kluvet virke har ibland berömts. Men som det mycket motsagts av erfarenhet har det inte kommit till användning. Endast runt Kungl. Djurgården i Stockholm och några få andra ställen finns de.

2) Till taktäckning att hålla ned halmen bör kluvet virke användas, då man spar halva skogen och halva arbetet.

3) Ängsgödning med grovt grus ger förträffligt gräs. Men då det varje år skjuter upp måste det vältas med järnvält och olägenheten är obotlig.

4) Till ängsgödning med vatten finns ritningar. Som tur är att så få ställen finns där de kan anläggas. En kall äng tål inte den förkylning som vattnet ger och fetman och gödseln som skall befukta den bortföres och upplöses. Däremot ger ängar med diken god skörd, vilket tyder på att vatten inte skall stå på ängen.

5) Knylhavre växer högt och ger mycket frö. Kreaturen är inte förtjusta i det och det är känsligt för frost, varför det inte kan rekommenderas.

6) Vitrot, kvickrot och kvickvete växer gott de första 2-3 åren men sedan förkväver de sig genom att rötterna växer samman. Jorden blir helt fördärvad.

7) Hundexing lönar inte att odla. På åkerrenar är dess plats.

8) Rågax, ängskavle är svår att ta frö av. Man måste plocka axen under gräsets växt, vilket är orsaken till att detta förträffliga gräs inte odlas.

9) Ängkampe eller timotejgräs är bäst att låta mogna och slå en gång och inte två som rekommenderas.

10) Gubbtänder, vial, sigalsärter har trots min envishet att år efter år odla dem inte motsvarat mina förväntningar. Av de utsådde fröna har inte ett enda strå växt. Orsaken känner jag ej, men det kan bero på små maskar.

----------------------------
 
2164Anvisning till nyare böcker och skrifter i hushållningen med redogörelse om innehållPatriotiska Sällskapet
1811, juli-aug

ANWISNING TILL NYARE BÖCKER OCH SKRIFTER I HUSHÅLLNINGEN, MED REDOGÖRELSE FÖR DERAS INNEHÅLL.

Tankar om några manufakturfärgers och medicinalväxters odling i Sverige. Gradualdisputation, utgiven i Lund under professor A.J.Retzii inseende, av A. Bruzelius.

Akademiska disputationer kommer så sällan till allmänhetens kunskap. De finns bara på biblioteken och i arkiven på orten och där glöms de lätt bort. Dessa avhandlingar är ofta ytliga och ofullständiga och är orsaken till att de fått ringa uppmärksamhet.

Det fanns en tid, då en aktningsvärd hushållsanda härskade i fäderneslandet, som uppmuntrade många till kostsamma försök i planteringsvägen. Den livade inte bara en viss ort utan överallt där tillfälle gavs. Denna nit försvann tyvärr hastigt av orsaker vi inte skall gå in på.

En sann patriotisk anda tycks brista hos landets innebyggare. Vi misstänker en allmän och skadande egoism och den fördärvliga lyx att föredraga allt utländskt. Importen överstiger exporten.

T.ex. är krigshären och även ståndspersoner klädda i blått. Ju dyrare indigo desto mörkblåare tyg. Krigsmannens klädfärg gör honom inte till hjälte, det billigaste vore grått.

Vi använder hellre utländska produkter än gods som finns i Sverige.

Ett problem är kommunikationerna. Sverige är mindre än de flesta andra länder försedda med segelleder och frakten sker inte till sjöss. Inga frakt-, for- eller postvagnar gives. Den ridande posten är för dyr.

----------------------------
 
2165Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1811, juli-aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AV KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling, visad nit i skoltjänst, kunskap och skicklighet i linnespånad och vävnad.

----------------------------