2151	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1810 och jan. 1811	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2152	Tankar om huvudnäringarna i ett samhälle, deras inbördes hjälp och förmånligaste inrättning	Anonym
1811, mars-april TANKAR OM HUFWUDNÄRINGARNE I ETT SAMHÄLLE, DERAS INBÖRDES HIELP OCH FÖRMONLIGASTE INRÄTTNING Enligt Guds och naturens lag skall människan föda sig i sitt anletes svett. Hon skall förädla de råämnen naturen ger. Huvudnäringarna blir då jordbruk, bergverk, hantverk och handel. Dessa näringar hör samman och ingen kan existera utan den andra. Jordbruket bör dock vara det viktigaste. Köpman är den som flyttar varor från en ort till en annan. Den egentliga säljaren är den som tillverkat produkten. Redogörs hur vinster och utgifter påverkar ekonomin. Ju enklare ett land inrättar sin ekonomi desto rikare blir det. Kina, världens rikaste land, har inga tullar eller restriktioner, som hindrar verksamheter. Om Sverige för fyrahundra år sedan fått njuta sådan frihet skulle vi idag mäta oss med Holland, England eller Schweiz.
----------------------------
2153	Beskrivning om makrillens fiskning	Anonym
1811, mars-april BESKRIFNING OM MAKRILLENS FISKNING Dörjemakrillen fiskas på våren. Den är romrik, men inte särdeles fet. Från seglande båtar läggs ränndörjor ut. Det är linnesnören om 15-20 famnars längd med en blykula i slutet. Springmakrillen kommer i stim på sommaren och fiskas med vad. En tredje sorts makrill är ganemakrill, som lever på ett flygfä, som kallas gane. Denna makrill tas med vad eller krok. Om det regnar sjunker ganeflyet under vattnet och man ser inte makrillen.
----------------------------
2154	Utsatt prisfråga	Patriotiska Sällskapet
1811, mars-april UTSATT PRISFRÅGA En på säkra rön grundad beskrivning om strömmingssaltningen med vad därtill hörer. Endast 2 svar har inkommit, men ingendera var fullständigt. Därför utsattes frågan på nytt med 50 riksdalers belöning.
----------------------------
2155	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1811	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2156	Tankar om huvudnäringarna i ett samhälle, deras inbördes hjälp och förmånligaste inrättning	Anonym
1811, juni-juli TANKAR OM HUFWUDNÄRINGARNA I ETT SAMHÄLLE, DERAS INBÖRDES HJELP OCH FÖRMONLIGASTE INRÄTTNING. För att gynna lantkulturen bör man skydda slöjderna och för att gynna dessa skydda åkerbruket. För att vinna denna dubbla förmån, är det viktigaste att låta handeln erhålla största möjliga frihet. Alltid respektera andra länders rättigheter utan kränkning eller förfång. För att göra handeln fri i sitt eget land är det nödvändigt, att han är lika hos utlänningen. Man bör minska utrikeshandeln och öka inrikeshandeln. Vissa varor är man dock tvungen att köpa utifrån. När jordbruket står i sitt flor åtgår en mängd varor till den tilltagande befolkningen och då jordbruket drabbas av nedgång minskar folkets förmåga att konsumera. Det är därför omöjligt att inrätta förbud mot tiggeri, då detta är enda möjligheten för de olycksdrabbade. Att bota detta onda fordrar att man angriper orsaken. Friheten att livnära sig på vad man lärt bör sträcka sig till den ringaste undersåten, till själva tjänstehjonet. Vårt klimat tvingar lantmannen att under sommaren ha många medhjälpare men under vintertiden kan inte arbete ges åt alla. Lantarbetet måste alltid ske under bar himmel och är beroende av väderleken. En hantverkare däremot driver sin hantering inomhus i sin verkstad året om och med lika anställda. I England har lantmannen ofta bara en dräng och en piga. Övrig arbetskraft är dagsverkare. I Sverige säger tjänstehjonsstadgan att en anställd skall underhållas hela året. För att få den bästa arbetskraften bjuder lantmännen över varandra och tjänstehjonen åtar sig arbeten, som de sedan bryter, när en annan husbonde bjuder bättre. En dräng är tvungen att tjäna hela året. Träder han inte i tjänst i tid är han lösdrivare. Han är då förbjuden att idka hantverk och kan inte försörja sig och sin familj. Hantverkare anställs av församlingen men när de inte hinner betjäna hela socknen med att sy kläder och göra skor måste bonden hitta andra möjligheter. Ofta anställer han tiggargossar. Dessa skall han underhålla på hantverksvis med gästabudskost och brännvin flera gånger om dagen. Härav vänjes den uppväxande ungdomen vid överflöd och liderlighet. Bonden är ändock glad att få dessa gäster, som förtära hans visthus, ty han kan inte gå naken och barfotad i vinterkylan. Ägde var och en frihet att få förtjäna födan med den slöjd han kan och lagen och skråverksamheten som utestänger arbetare upphörde, skulle många förtjäna sitt uppehälle. Detta gäller både på landet och i städerna. Bonden skulle då ha full arbetsstyrka de tider han behövde och tjänstehjonen återgår till sin slöjd under tider, när de inte behövs i jordbruket. Man finner dock att på torp med fler söner än vad som behövs i jordbruket några ägna sig åt hantverk. Sockenhantverkarna ser inte med blida ögon på detta, men förlikning brukar bli följden och torparsonen hjälper till att betala hantverkarens avgifter. Detta bevisar hur naturen söker rätta misstagen i denna hushållsförfattning. Blir legostadgan förbättrad och tvånget borttaget skulle man slippa den trängsel av konster och slöjder som finns i städerna, då viss verksamhet skulle kunna flyttas till landsbygden. En välpassande sko kan en mästare göra på samma tid som en bönås, vars sko klämmer på ena sidan och är för vid på den andra. Landsbefolkningen har lika stort behov av välpassande skor som stadsborna. Man bör inte hindra skickliga mästare att bosätta sig på landet.
----------------------------
2157	Utdrag ur ett brev om cirkulationsbruk på Fenneslunda sätesgård	Sundler, Joh. Th.Anonym
1811, maj-juni UTDRAG AF ETT BREF RÖRANDE CIRKULATIONS-BRUKET PÅ FENNESLUNDA SÄTESGÅRD I WESTERGÖTHLAND. Beskrivning av skattläggningskarta över Fenneslunda säteri och planer på framtida förbättringar på gården.
----------------------------
2158	Anmärkningar över rosenkålen	Anonym
1811, maj-juni ANMÄRKNINGAR ÖFWER ROSEN-KÅLEN ÅR 1810 Frön erhölls ymnigt. De som såddes och planterades på kall jord blev lika goda dock något senare. Skattning av de yttersta stora bladen på hösten är inte att förakta, då kreaturen begärligt äter dem. Denna beskattning skadar inte plantan. Kålen far illa av långa lenvädersperioder på vintern. Man bör skotta upp snö runt plantan. Ju större avstånd mellan plantorna desto bättre växt.
----------------------------
2159	Järnblecks förtenning i England	Anonym
1811, maj-juni JÄRNBLECKS FÖRTENNING I ENGLAND Härtill nyttjas ryskt järn. Järnstången klippes i bitar och glödgas i ugn. De drages genom tackjärnsvalsar flera gånger. Sedan plattas de med hammare till utritad storlek. De doppas i ett bad av vatten, viktriololja eller saltsyra. Plåtarna böjes fram och tillbaka för att befrias från slagg. De se nu ut som ett hopknycklat papper. De valsas igen och läggs i ett bad av surnad kli och vatten. När de putsats med sand, läggs de i en panna med smält tenn en kvart. Därefter står en person redo att med en yllesudd stryka tennet jämt. De sänks lodrätt i en ny tennlösning och med ett hårt slag avlägsnas överflödigt tenn.
----------------------------