2146Anmärkningar angående väderleken för nov. och dec. 1810Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2147Berättelse om några försök med brännvinsbränning i KöpenhamnAnonym
1811, jan-febr

BERÄTTELSE OM NÅGRA FÖRSÖK MED BRÄNWINS-BRÄNNING, ANSTÄLLTE PÅ DET KONGL. BRÄNNERIET I KÖPENHAMN, WINTERN 1809 OCH 1810, MED DERAS UTSLAG.

1801 tillsattes en kommission i Danmark för att undersöka brännvinsbränningen. Det befanns att den var behäftad med flera brister bl.a. att säd onyttigtvis bortslösades.

V. A. Uldall fick på Kungens befallning göra försök. I Danmark används stora mängder öl och dricka för att sätta igång jäsningsprocessen. Denna metod anses billigare än malt och humle, men kunde man hitta ett ämne som var ännu billigare, skulle man spara säd.

På några brännerier har använts det klara av dranken som igångsättning till nästa omgång. Man har dock menat att man berövat kreaturen många närande delar, då boskapens fordring med detta ämne utgör en väsentlig fördel. Dock finns de närande ämnen i det tjocka i dranken. Vinsten är dock större att använda klardranken till fortsatt brännvinsbränning förutsatt att man kan kyla den tillräckligt snabbt. Detta är ett problem på sommaren, då den starka värmen kan skapa en skadlig syrlighet. Recept på jäsningsmedlet redovisas i artikeln.

Ett annat mindre viktigt föremål för undersökningen har varit om man kan göra ett välsmakande brännvin av potatis. Man har prövat med olika sorter. Jordmånen anses ha stor verkan på resultatet. Vid potatisbränning anses inte behövas klardrank till igångsättning. Dranken som används till kreatursfoder är lika bra om man använder potatis som säd. Godheten av potatisbrännvinet är lika bra som av sädesbrännvinet. En del föredrar det. Vad verkan på hälsan angår är det inget att frukta.

Stora fördelar skulle nås om man mera allmänt odlade potatis till brännvinsbränning. Potatisen har också den förmånen att den förbättrar jorden. Om utsikterna till deras avkastning skulle ökas, minskas priset och det skulle bli lönsamt att bränna av dem.



----------------------------
 
2148Om ärtlyckors intagande på trädesgärdet och nödig försiktighet därvidAnonym
1811, jan-febr

OM ÄRTLYCKORS INTAGANDE Å TRÄDES-GÄRDET OCH NÖDIG FÖRSIGTIGHET DÄRWID.

De s.k. ärtlyckor som odlas i trädesgärdet försämrar åkern och kan ge anledning till missväxt. Ärter förtjänar att göras mycket anseende, men man får inte odla stora delar av trädan med dem. De blir sällan frodiga på en mager åker och på en fet åker frodas sedan ogräset i flera år och suger ut jorden. Odlar man flera år å rad drar ärterna ur åkern just den föda som är avpassad för ärter och sedan blir det rena missväxten. Varje växt kräver sin egen föda.

----------------------------
 
2149Vattenranunkel begärligt foder för boskapAnonym
1811, jan-febr

VATTEN-RANUNKEL, BEGÄRLIGT FODER FÖR BOSKAP

Nästan hela ranunkelsläktet anses skadligt för boskapen. De ratas av kreaturen åtminstone i färskt tillstånd, men torkat ätes de utan skada. Ansenliga mängder av dessa örter borde vara ett gott tillskott.

Dessa är Ranunculus auricomus, bulbofus, repens, polyanthemos och acris. Dessutom finns vattenranunkeln eller ålnaten (Ranunculus aquatilis) som växer i dammar och åar.

Linné uppgav den som alldeles otjänlig som foder, men Doctor Pultney skriver i Berättelse till Linnéiska Sällskapet i London att många torpare i grannskapet av Ringwood nästan uteslutande föder sin boskap med ålnate.

Korna som på detta sätt fodras är inte magra och producerar ansenlig mängd mjölk. Denna erfarenhet visar nödvändigheten av försök, innan man påstår det ena eller det andra.

Denna växt är rätt allmän i Sverige och till ingenting nyttjad, men den skulle kunna begagnas till foder för kreatur.



----------------------------
 
2150Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1811, jan-febr

HEDERSBELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling till fjärdingsmannen Per Persson i Viby, Arboga landsförsamling, för utmärkt flit och skicklighet att utdöda rovdjur.

För lång och trogen tjänst bl.a. till Lars Persson i Kalmar prästgård, Uppsala län, en skådepenning av silver och en silverknapphålskedja.

----------------------------
 
2151Anmärkningar angående väderleken för dec. 1810 och jan. 1811Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2152Tankar om huvudnäringarna i ett samhälle, deras inbördes hjälp och förmånligaste inrättningAnonym
1811, mars-april

TANKAR OM HUFWUDNÄRINGARNE I ETT SAMHÄLLE, DERAS INBÖRDES HIELP OCH FÖRMONLIGASTE INRÄTTNING

Enligt Guds och naturens lag skall människan föda sig i sitt anletes svett. Hon skall förädla de råämnen naturen ger. Huvudnäringarna blir då jordbruk, bergverk, hantverk och handel. Dessa näringar hör samman och ingen kan existera utan den andra. Jordbruket bör dock vara det viktigaste.

Köpman är den som flyttar varor från en ort till en annan. Den egentliga säljaren är den som tillverkat produkten. Redogörs hur vinster och utgifter påverkar ekonomin. Ju enklare ett land inrättar sin ekonomi desto rikare blir det. Kina, världens rikaste land, har inga tullar eller restriktioner, som hindrar verksamheter. Om Sverige för fyrahundra år sedan fått njuta sådan frihet skulle vi idag mäta oss med Holland, England eller Schweiz.

----------------------------
 
2153Beskrivning om makrillens fiskningAnonym
1811, mars-april

BESKRIFNING OM MAKRILLENS FISKNING

Dörjemakrillen fiskas på våren. Den är romrik, men inte särdeles fet. Från seglande båtar läggs ränndörjor ut. Det är linnesnören om 15-20 famnars längd med en blykula i slutet.

Springmakrillen kommer i stim på sommaren och fiskas med vad.

En tredje sorts makrill är ganemakrill, som lever på ett flygfä, som kallas gane. Denna makrill tas med vad eller krok. Om det regnar sjunker ganeflyet under vattnet och man ser inte makrillen.

----------------------------
 
2154Utsatt prisfrågaPatriotiska Sällskapet
1811, mars-april

UTSATT PRISFRÅGA

En på säkra rön grundad beskrivning om strömmingssaltningen med vad därtill hörer. Endast 2 svar har inkommit, men ingendera var fullständigt. Därför utsattes frågan på nytt med 50 riksdalers belöning.

----------------------------