2139Medel att förvara jäst en längre tidAnonym
1810, sept-okt

MEDEL ATT FÖRWARA JÄST, EN LÄNGRE TID

När brygden är klar knyts den in i en servett och läggs i ett kärl med aska. Efter ett dygn har askan dragit ur vätskan och kvar är en deg. Den formas till små bollar och läggs att torka. Sedan kan de förvaras i torrt rum och vid användandet upplösas i vatten eller svagdricka.

----------------------------
 
2140Konst att taga ur flottfläckar ur böcker och papperAnonym
1810, sept-okt

KONST ATT TAGA UT FLOTT-FLÄCKAR UTUR BÖCKER OCH PAPPER

I två påsar innesluter man aska av ben eller hjorthorn, som köpes på apoteket. Man lägger en påse på var sida om fläcken och trycker till med ett varmt klumpjärn. Skulle man inte nå med ett klumpjärn får man värma askan innan man täcker fläcken med den.

----------------------------
 
2141Recept på ett starkt och alltid färdigt limAnonym
1810, sept-okt

RECEPT PÅ ETT STARKT OCH ALLTID FÄRDIGT LIM

Lös upp husbloss i brännvin och sila genom fin lärft. Förvara i tillsluten flaska. Används att limma trä. Det kan också användas att göra avtryck på medaljer med. Det blir som glas och kan petas loss med en kniv. Upplöses limmet i linolja står det emot väderleken.

----------------------------
 
2142Om nyttan av ljung såsom garvningsämneAnonym
1810, sept-okt

OM NYTTAN AF LJUNG SÅSOM GARFNINGS-ÄMNE

Garvarbarken tilltar i pris. Ett försök i England visar att den vanliga ljungen (Erica vulgaris) duger lika bra. Ljungen torkas och stöts till ett pulver. Den kokas i kopparkittel och slås i stora kar. Lädret läggs i när temperaturen är ungefär 30 grader. Värmen påskyndar garvningen. Lagen tappas av och ny slås på. Endast sulläder har garvats på detta sättet.

----------------------------
 
2143Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1810Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2144Anmärkning över drillplöjningAnonym
1810, nov-dec

ANMÄRKNINGAR ÖFWER DRILLPLÖJNING.

Drillplöjning eller drillsåning är en operation, som inte fordrar stor grannlagenhet. Redskapet sår önskad tjocklek, djup och avstånd.

Vete bör sås grunt så att dess rötter inte får för mycket vatten och för långa rottrådar, som skäres av mask. En tum är genom erfarenhet och rön lagom djupt. Alla växter med kronrötter nära jordytan bör sås grunt.

På våren kör man med hästårdret eller rensaren och vältar efter så att jorden blir lös. Kupas sedan jorden upp mot plantan till en 6-7 tums höjd vinner den i frodighet. Vältning får inte förekomma när stånden blivit höga. Vid dessa operationer skall jorden vara torr och brodden späd.

----------------------------
 
2145Anvisning på nyare böcker och skrifter om hushållning med redogörelse för deras innehållAnonym
1810, nov-dec

ANWISNING PÅ NYARE BÖCKER OCH SKRIFTER I HUSHÅLLNINGEN MED REDOGÖRELSE FÖR DERAS INNEHÅLL PRAKTISCHER VORSLAG --- BETREFFEND DIE URBARMACHUNG DES FLUGSANDES IN UNGARN....VON RUDOLPH WITSCH. 1809.

Boken har tillkommit på Kejsar Franz I befallning och handlar om sättet att binda flygsand. Stora områden i Ungern har med denna metod blivit planterad och ett lust- och badställe uppfört samt träd- och vingårdar planterade. Det gäller att bygga värn, som stoppar sanden och att plantera växter som binder den. En tidigare avhandling i ämnet av professor Wiborg i Köpenhamn har inte varit författaren obekant. Författaren visar möjligheten att anlägga både åker och äng och dessutom en hel by.

Efterretninger fra Selskapet for indenlandst Kunstflid, 1810, Köpenhawn.

Pottaskas tillverkning. En promemoria av Blau.

Författaren visar nyttan och oumbärligheten av denna vara, som hela tiden stiger i pris och försämring. Skogskövling blir följden av den nuvarande framställningsmetoden. Han föreslår att man planterar hästkastanjer och använder frukten och fröhylsorna till pottaskans tillverkning. Författaren Hermbstädt påpekar att detta träd är nyttigt även till annat, bark för garverierna, löven för ölbryggd, nötterna till djurfoder, barken till medicin, blomstren till föda åt bin.

Harpfabrik i Köpenhamn. Underrättelser av dess ägare herr Marstrand.

Efter studiebesök i London har han avhjälpt en brist, som ännu skall vidlåta både engelska och franska harpor.

Korgflätning anbefalles såsom en binäring passande barn och fattigt folk. Det fordras ett litet förlag för ämnens och verktygs anskaffande. Även föreslås korgar på vagnar och skrindor istället för bräder.

Vidare kan även likkistor göras av korg och spara många bräder som annars förstöras.

Om tillverkning av de så kallade Randers Handskar. Dessa må vara en art av klipping, lika dem som görs i Skåne. Författaren påstår att de bara tillverkas i Jutland och på Fyen. Deras värde är att de är mjuka och har behaglig lukt. Skinnen bereds med garvämne av sälg.

Beskrivning av en Alkoholometer eller brännvinsprovare inrättad av Peder Spendrup belönad av det Kungl. Danska Wettenskaps-Sällskapet med dess Guldmedalj, och till följe av allernådigaste Resolution, antagen till Bruk wid Tull- och Accis Werket i de Danska Staterna.

Herrar Spendrup och son har av konungen fått 10 års privilegium på dessa brännvinsprovare. De tillverkas i silver och glas.

Underrättelse om det Bornholmska Sällskapet för efterkommande. Det stiftades 1805 efter Thaarups Plan och utbreder upplysning i allmänhet och ekonomisk odling i synnerhet på landet i Bornholm.

Om en bränslesparande Kakelugn, och en bränslesparande inrättning av de vanliga Danska Kakelugnarne, är titlar på förbättringar på de brukliga järnkakelugnarna men är knappast intressanta för svenskar.

Om Filtning och Hattmakeri, Artikel på tyska av Hattmakaren Marx i Köpenhamn. De finaste hattarna görs av castor eller bäverhår, andra av harhår eller kaninhår. Även schubb, räv och katthår används. Nu kan man även bereda fårull till hattar. Till beredningen brukas kvicksilver och skedvatten.

Brev om upptäckten av en ljusockra, vid Ufseröd, nära Tidaholm och om dess Duglighet såsom Färgmaterial.

Grunderna av Natural-Historien för Ekonomier, Disputationer under Professor S. Liljeblads Presidium av herrar Planander, Hvasser, Kjellander, Lundegren, Hollander, Erdeman, Lundeen och Widegren. 1806-1809.

Detta är början till ett arbete att göra en systematisk uppställning av Naturalster, som följt den Linnéianska metoden.

----------------------------
 
2146Anmärkningar angående väderleken för nov. och dec. 1810Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2147Berättelse om några försök med brännvinsbränning i KöpenhamnAnonym
1811, jan-febr

BERÄTTELSE OM NÅGRA FÖRSÖK MED BRÄNWINS-BRÄNNING, ANSTÄLLTE PÅ DET KONGL. BRÄNNERIET I KÖPENHAMN, WINTERN 1809 OCH 1810, MED DERAS UTSLAG.

1801 tillsattes en kommission i Danmark för att undersöka brännvinsbränningen. Det befanns att den var behäftad med flera brister bl.a. att säd onyttigtvis bortslösades.

V. A. Uldall fick på Kungens befallning göra försök. I Danmark används stora mängder öl och dricka för att sätta igång jäsningsprocessen. Denna metod anses billigare än malt och humle, men kunde man hitta ett ämne som var ännu billigare, skulle man spara säd.

På några brännerier har använts det klara av dranken som igångsättning till nästa omgång. Man har dock menat att man berövat kreaturen många närande delar, då boskapens fordring med detta ämne utgör en väsentlig fördel. Dock finns de närande ämnen i det tjocka i dranken. Vinsten är dock större att använda klardranken till fortsatt brännvinsbränning förutsatt att man kan kyla den tillräckligt snabbt. Detta är ett problem på sommaren, då den starka värmen kan skapa en skadlig syrlighet. Recept på jäsningsmedlet redovisas i artikeln.

Ett annat mindre viktigt föremål för undersökningen har varit om man kan göra ett välsmakande brännvin av potatis. Man har prövat med olika sorter. Jordmånen anses ha stor verkan på resultatet. Vid potatisbränning anses inte behövas klardrank till igångsättning. Dranken som används till kreatursfoder är lika bra om man använder potatis som säd. Godheten av potatisbrännvinet är lika bra som av sädesbrännvinet. En del föredrar det. Vad verkan på hälsan angår är det inget att frukta.

Stora fördelar skulle nås om man mera allmänt odlade potatis till brännvinsbränning. Potatisen har också den förmånen att den förbättrar jorden. Om utsikterna till deras avkastning skulle ökas, minskas priset och det skulle bli lönsamt att bränna av dem.



----------------------------