| 2128 | En lätt och enkel metod att finna vatten i nästan alla belägenheter | Anonym |
| 1810, maj-juni EN LÄTT OCH ENKEL METHOD ATT FINNA WATTEN NÄSTAN I ALLA BELÄGENHETER. Marken öppnas lodrätt med en jordborr. I öppningen sättes ett rör av trä. Borrningen fortsätter djupare och rören drives ned till dess vatten påträffas. Det beror på läget om man får en springkälla eller en brunn. Ligger vattenförrådet högre än markens yta springer vattnet upp i en källa. Ligger det lägre kan det inte stiga och man får en brunn. Brunnar öppnade på detta sättet ger ymnigare vatten än grävda brunnar. Gräver man en brunn avslutas arbetet så fort vatten visar sig och brunnar sinar ofta vid torra somrar. Man kan hjälpa upp en sådan brunn genom att borra i botten och sätta i rör. Så snart en brunn blivit förorenad skall den tömmas och rensas och sedan borras till ett lägre vattenlager. Röret hindrar nu gemenskap med det övre lagret och med hjälp av pumpen, som blir en fortsättning på röret får man upp vattnet rent och ofördärvat. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2129 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1810 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2130 | Medel att förekomma inrökning i kakelugnar genom insättning av en s.k. rökdrivare | Widing, Sv. |
| 1810, juli-aug MEDEL, ATT FÖREKOMMA INRÖKNING I KAKELUGNAR, GENOM INRÄTTNING AF EN SÅ KALLAD RÖKDRIFWARE Jag byggde en rökdrivare av furubräder, att sättas framför kakelugnsöppningen. Denna drev röken tillbaka i rökgången och oset från kakelugnen upphörde. Jag prövade vid alla vindar. Vid ostlig vind blev det en gång storm och elden slog emot rökdrivaren, så att den antändes. När jag sedan byggde samma konstruktion i järn, blev rökdrivaren varm långt innan kakelugnen blev det. Detta visade sig var synnerligen bränslebesparande. Rökdrivaren kan användas till flera kakelugnar. Då en invention sällan är fullständig från början, önskar jag att någon gör förbättringar. Ritning och beskrivning och kostnadsförslag. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2131 | Sätt att anstryka timmervägg och brädtak till förvarande mot röta och dropp | Ruthensparre, J L |
| 1810, juli-aug SÄTT ATT ANSTRYKA TIMMER-WÄGG OCH BRÄD-TAK TILL FÖRWARANDE MOT RÖTA OCH DROPP Denna metod har givit ett mycket gott resultat. Rödfärg, kalk, mönja, alun, rågmjöl kokas med friskt källvatten fullmättat med vitriol. Anstrykningen bör ske varm och helst två gånger. Sedan den torkat och rödfärgen börjat smeta överstryks allt med grov Smålandstjära uppblandad med sältran och skraptalg. Tjärgrytan skall stå ute på ett fält, då den lätt kan slå eld. Man bör ha sand tillhands att släcka med. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2132 | Underrättelse om Danska Sällskapet för inländsk konstflit | Anonym |
| 1810, juli-aug UNDERÄTTELSE OM DANSKA SÄLLSKAPET FÖR INLÄNDSK KONSTFLIT Sällskapet instiftades 1808 och uppropet löd: Inbjudan till alla Danmarks och Norges män att förenade understödja de inländska manufakturer och skada fienden genom att högtidligen förplikta sig att hädanefter inte köpa engelska varor. Denna inbjudan mötte stort bifall och konungen av Danmark gav sitt höga välbehag. Många skrev under den tryckta förbindelsen helt, medan andra ville ha vissa förbehåll: Jag köper danska varor om de är lika billiga och goda som de engelska etc. Det fanns dock kritiker. Sällskapet har 25 ledamöter i 5 kommittéer, matematisk-mekanisk, fysik-kemi, lagkommitté, handelskommitté, manufakturkommitté. Dessutom ges ut en tidskrift och premier. Vidare skall årliga utställningar ordnas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2133 | Holländarnas sätt att salta sill | Anonym |
| 1810, juli-aug HOLLÄNDARNES SÄTT ATT SALTA SILL Första saltningen sker efter rensning och inläggning i täta kärl under 14 dagar. Omsaltningen hindrar den blodiga laken att ruttna. Nu kokas och skummas den avrunna saltlaken och blandas med krossade mjölkar, 30 per tunna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2134 | Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1810, juli-aug UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För utmärkt idoghet i jordbruket, genom betydlig uppodling av oländig mark till åker och äng, stenbrytning, fruktträdsplantering och gärdning med dubbel stengård till ett ansenligt belopp. För idogt bemödande att med råd och föredöme arbeta på utrotande av den fördom mot hästslakt och hästkötts nyttjande till mat, som hos allmogen på vissa orter är härskande. För lång och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2135 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1810 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2136 | Om fördomar hos allmogen och deras skadliga verkan på lantbruket | Anonym |
| 1810, sept-okt OM FÖRDOMAR HOS ALLMOGEN OCH DERAS SKADLIGA WERKAN PÅ LANDTBRUKET Allmogen tror liksom det gamla Rom på teckentydare, himlafenomen, stjärntydare. Man tror på själavandringen, sibyllor, spåkvinnor sysselsatta med häxeri och läkekonst. Många arbetstillfällen har gått tillspillo medan man väntat på den yttersta dagen. Man läser kunskap om kommande ting i djurens inälvor. Man offrar inte längre människor, men väl saker för kommande välfärd. Jägare respekterar fortfarande skogsrået. Utbördingar, tomtegubbar, sirener och strömkarlar sjunger och spelar ännu. Näcken stryper ännu folk, så att de drunknar. Dvärgen härskar i smedjan om natten. Spöken, busar och troll finns i mörkret. Kloka gubbar och gummor gör ännu tjänst. Djuren blir sjuka av trollskott. Avgudadyrkan florerar, man ser Tor då han far genom skyn t.ex. Månen spelar stor roll i tideräkningen. En plötslig månförmörkelse gör att krigshärar kastar sig i fiendens händer. Man måste undvika vissa saker i ny eller nedan, särskilt när det gäller plantering. Bröd bakat i ny blir drygt, i nedan odrygt. Vad lider inte åkerbruket av alla dessa inkrökta begrepp? Man skall så på vissa bestämda dagar, vare sig jorden är redo eller väderleken tjänlig. Att alltid så med den säd åkern är van vid är en annan helt felaktig fördom. Man fäller tårar vid missväxt, som man själv är orsak till. Den 27 juli, sjusovaredagen ställer till mycket besvär. Regnar det den dagen, skall det regna i 7 veckor och man inrättar skörden därefter. En mera förlåtlig fördom är, att flera vill hålla fast vid den gamla stilen när det gäller tideräkningen. I 50 år var fördomen mot potatis rådande i Sverige. Det tar sekler att ändra på allmogens tänkesätt. Potatisen infördes av soldaterna, som i det Preussiska kriget sett tysken livnära sig på denna knöl. Soldaterna fick befallning att ta den med hem och odla vid torpen. Bonden skrattade, men insåg att det var något att efterfölja. Patriotiska Sällskapet har gjort stora insatser för att sprida denna gröda. | ||
| ---------------------------- | ||