2111Kort underrättelse om de förnämsta hittills uppgivna såningsredskapAnonym
1809, nov-dec

KORRT UNDERRÄTTELSE OM DE FÖRNÄMSTA HITTILLS UPPGIFVNE SÅNINGS-REDSKAPEN.

Av svenska uppfinningar är Polhems äldst. Den anses kinkig att använda. Modell i modellkammaren i Stockholm.

Brukspatron P. Strandbergs såningslåda finns beskriven i Anledning till åkerbrukets förbättring 1749, Stockholm.

Kyrkoherde Westbecks såningskärra beskriven i Kungl. Vetenskapsakademin.

På samma ställe beskrivs Thunbergs, som har vidsträcktare mekanik.

Mest nyttjad är greve C.J. Cronstedts, finns i modellkammaren.

Av utländska påfund i denna väg är italienaren Lucatillos den äldsta.

Flera franska och engelska maskiner beskrivs. Även en modell som används i Kina beskrivs.

----------------------------
 
2112Utsatt prisämnePatriotiska Sällskapet
1809, nov-dec

UTSATT PRIS-ÄMNE

Beskrivning eller underrättelse angående strömmingssaltningen och vad därtill hörer.

----------------------------
 
2113Anmärkning angående väderleken för oktober och november 1809Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2114Möjligheten att förhindra eldsvådorAnonym
1810, jan-febr

ANMÄRKNINGAR, WID TANKARNA OM MÖJELIGHETEN OCH SÄTTET, ATT FÖREKOMMA ELDSWÅDOR, SOM FINNAS INFÖRDA I DEN NYA JOURNALEN UTI HUSHÅLLNINGEN FÖR NOVEMBER OCH DECEMBER MÅNADER 1809.

Förslaget var att taga ned gamla hus och bygga nya av det gamla virket. Man uppför en stomme, som kläs med plank med lerfyllning emellan och rappas med murbruk.

Trävirket kokas i en lut av vitriol och alun. Alla bjälklag och träställningar skall vara av järn och skorstenspipor av järnplåt. Författarens mening är att detta byggnadssätt ger fullkomlig säkerhet mot eld och dessutom är en avgjord besparing i kostnaden.

Ämnets vikt har påkallat följande anmärkningar.

Det gamla timret i en nedtagen byggnad blir, för alla de skador dessa stockar och timmer har, inte tillräckligt. Inga långstockar kommer att finnas och en mängd avskräde uppstår då man skall sönderdela detta virke. En stor del skämmes under lutkokningen.

Det kräver stor arbetskraft och tid att uppföra väggar med fyllning och tillgången på denna finns inte överallt.

Rappningen hör till alla byggnadsätt. Dock blir det svårare att hacka träytan så att rappningen fäster på en plankvägg än på en timmervägg.

En tegelvägg eller lervägg måste var 18 tum tjock för att utestänga vintern. En timmervägg behöver inte vara särskilt tjock, medan en plankvägg är otillräcklig i vårt klimat.

Järnstängerna av sådan längd och bredd låter sig inte gjutas och blir i vilket fall för tunga.

Detta byggnadssätt blir oerhört kostsamt.

Vad säkerheten mot eldsvåda beträffar tycks huset vara ganska väl försäkrat mot antändning. Men de många järnrören försedda med luftdrag blir så starka åskledare, att åsknedslag skulle spridas i hela huset. Även de bäst anlagde åskledare skulle bli förvillade och osäkra.

Det föreslagna byggnadssättet medför alltså inte obrännbarhet, men istället en sann obrukbarhet för all slags husbyggnad.

----------------------------
 
2115Vattenskovel i gunga eller lätt metod att slänga vatten ur gravar och vattensumpar av måttligt djupAnonym
1810, jan-febr

WATTEN-SKOWEL I GUNGA, ELLER LÄTT METHODE, ATT SLÄNGA WATTEN UTUR GRAFWAR OCH WATTEN-SUMPAR, FRÅN MÅTTELIGT DJUP. AF OLOF ÅKERRÉN.

Vid grävning av en grav igenom en äng i Kolsva en regnig höst uppstod det problemet att graven vattenfylldes varje natt och innan den var läns var det middagstid.

Följer ritning och beskrivning på en gunga med skovel, som föres av två man och lätt tömmer det vattenfyllda hålet.



----------------------------
 
2116Anmärkning angående den s.k. avvägningskäppenPatriotiska Sällskapet
1810, jan-febr

ANMÄRKNING OM DEN SÅ KALLADE AFWÄGNINGS-KÄPPEN.

Tillägg till artikeln om avvägningskäppen, som var införd i maj och juni månader 1805.

Ett fel i avläsningstabellen har vållat anmärkningar. På grund av detta finner sig undertecknad pliktig att förtydliga tabellen.

----------------------------
 
2117Om skogshushållningAnonym
1810, jan-febr

OM SKOGS-HUSHÅLLNING.

Historik hur vårt land uppodlats och bebotts och hur skatten uttagits. Skogen har under tiden betydligt avtagit. Utan skog skulle vårt land bli som Island och Grönland. Få människor skulle kunna leva här. Vedbranden skulle kosta mer än föda och kläder.

Den spannmål, som behövdes för ett stort hushåll måste säljas för att man skulle kunna köpa ved. Så småningom skulle landet bli obebott eller åtminstone skulle levnaden bli obekväm och folk inkvarteras i pörten och jordkulor.

Man skulle inte kunna hålla djur i brist på stallrum och då skulle föda och kläder saknas och folkmängden avta. Detta kan hända om skogen bortslösas och inte sköts med omsorg för framtiden.

Jag talar inte om skogarna i Norrland med tillhåll för björn och varg. Jag önskar se ett hävdat och uppodlat landskap där tänkande människor leva av säd, frukter och boskap och inte några strödda rimtussar som leva av ollon och villebråd. Skogen bör inte vara varken större eller mindre än vad som behövs.

En tunna säd och ett lass ved har på många ställen samma värde och fordra lika mycket tid, kostnad och möda att åstadkomma. Årligen behövs lika många lass ved, stör, gärdsel och timmer som tunnor säd.

Jämförelse mellan säd och skog angående arealen och tiden som krävs att framställa produkten.

När folkmängden ökar måste åkern ökas. Ängen som är förutsättningen för åkern ökas också på bekostnad av skogen. Ju fler hus som går åt desto fler eldrum behövs och mer skog behövs. I den mån som städerna och stadsrörelsen ökar minskar skogarna.

Skogen växer fortare och bättre på god jordmån. Alltså bör inte all god jord tagas till åker och äng.

Eftersom skogen avtager när folkmängden tilltager borde veden öka i dyrhet. Detta är ej fallet. Lantmannen tar sin skog dels i nöd, men också då den framkommit utan arbete och plantering, till dess han intet har kvar.

Skogarna borde vara indelta i mindre stycken så att inte vilddjur kan uppehålla sig där. Där skogen är större skulle nybyggen anläggas och skogen genomkorsas av åkrar och ängar.

Städer bör anläggas där det finns skog.

Ju längre mot norr dess mer skog fordras det, då klimatet kräver mer vedbrand. Åkerbruk bör anläggas söderut och boskapsskötsel norrut.

Lövskog och barrskog kan vara lika nyttiga.

----------------------------
 
2118Exempel på storväxt rotfruktAnonym
1810, jan-febr

EXEMPEL AF STORWÄXT ROTFRUKT.

Sir Charles Davers äger en punschbål gjord av en rova. Den rymmer nära tre kannor. Den är utsirad med allehanda redskap och med gyllene bokstäver står: Gud främje plogen och sände oss ymnighet.

En annan rova vägde 26 svenska skålpund och morötter med en omkrets av 13-16 tum beskrivs.

----------------------------
 
2119Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1810, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

De vanliga belöningarna.

----------------------------