2108	Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1809	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2109	Tankar om sättet att förekomma härjande eldsvådor	Anonym
1809, nov-dec TANKAR OM MÖJLIGHETEN OCH SÄTTET ATT FÖREKOMMA HÄRJANDE ELDSVÅDOR. Under förflutne tider har många och stora eldsvådor inträffat, som skapat stora skador. Inte minst detta år, då en betydlig brand inträffat i Uppsala är det angeläget att för framtiden söka förekomma sådana olyckor och skador. Ett annat byggnadssätt vid uppförandet av boningshus och uthus skulle bidraga till att inte vådeld ställde till så stora skador. Även hus med väggar av ler eller tegel utgör en risk då takstolar och trossbottnar är av trä och elden ofta sprider sig genom taket. Bäst vore att bygga av sten men för stora hus innebär det en stor kostnad och det finns inte tjänlig lera och sand till varaktigt bruk på alla orter. De flesta som drabbats av olyckan att få sina hus nedbrända till grunden bygger upp dem igen av timmer. Detta till trots att priserna på virke stiger då en mängd hus skall ersättas på en gång. Dessutom blir skogarna därigenom ansenligen medtagna. Ett sätt att spara virke vore att nedtaga gamla hus och bygga om med samma virke, men med en förbättrad byggmetod. Man bygger en stomme av husets längd, bredd och höjd av trä. Och väggar av plankor i två lager med mellanrum, som fylls med lerbruk eller liknande. Istället för trä till trossbottnar och takbjälkar använder man järnstänger. Sedan målas allt trä med en blandning av vitriol och alun. Då försvårar man för elden att få fäste. Taket täcks av tegel. Väggarna rappas med kalkbruk och skorstenspiporna göres av hopfalsade järnplåtar istället för tegel.
----------------------------
2110	Fördelar med radsåning	Anonym
1809, nov-dec FÖRDELARNE AF RADSÅNING. Författaren menar att säden skall sås med radsåningsmaskin eller om man inte har tillgång till en sådan att dibbla. Det är att lägga säden i hål gjorda med käppar. Han uppmanar jordbrukande landsmän av den upplystare klassen att göra små försök och jämföra utsäde och skörd. När säden sås i rader bör den rensas och kupas. Avståndet mellan raderna kan vara 9-12 tum. Har man inte radsåningsmaskin plöjs 3-4 tums djupa fåror i vilka fröna läggs. Detta arbete kan utföras av kvinnor och barn. Sedan kupas jorden två gånger med ett litet kupningsårder som vid potatisodling. Andra enkla sätt är att med ett tvärträ varpå är fästade 6 käppar göra 6 fåror där säden strös. Eller att med två käppar göra hål där barnen lägger två sädeskorn i vardera. Vid dessa försök skall lantmannen erfara att han spar utsäde att säden växer säkrare då den lägges djupt i jorden och mognar samtidigt att ogräset försvinner genom kupningen att den skäres och torkas lättare då den är fri från ogräs att säden aldrig lägger sig att åkern hålles luckrare och plöjningen går lättare För att vara opartisk bör man också höra de andras tankar som förkasta radsåning. De menar att det är svårt att få en karl att umgås med en så konstig maskin att jorden måste vara särdeles väl brukad och fri från ogräs att säden sås för tunt och mycken jord spilles mellan raderna att klöver inte kan fås tillhopa med säden att halmen blir för grov så att den ratas av kreaturen Alla dessa påståenden kan beläggas. Tillägg av redaktören i förgående ämne. Den som vill ha närmare upplysning i ämnet skall rådfråga Thaer, Duhamel, Gadd m fl. Sammansättningen, bruket och förmånerna av en såningsmaskin, huvudsakligen lik den J. Cooke i England uppfunnit, av B.F. Rothoff. Stockh. 1809 med bifogad ritning.
----------------------------
2111	Kort underrättelse om de förnämsta hittills uppgivna såningsredskap	Anonym
1809, nov-dec KORRT UNDERRÄTTELSE OM DE FÖRNÄMSTA HITTILLS UPPGIFVNE SÅNINGS-REDSKAPEN. Av svenska uppfinningar är Polhems äldst. Den anses kinkig att använda. Modell i modellkammaren i Stockholm. Brukspatron P. Strandbergs såningslåda finns beskriven i Anledning till åkerbrukets förbättring 1749, Stockholm. Kyrkoherde Westbecks såningskärra beskriven i Kungl. Vetenskapsakademin. På samma ställe beskrivs Thunbergs, som har vidsträcktare mekanik. Mest nyttjad är greve C.J. Cronstedts, finns i modellkammaren. Av utländska påfund i denna väg är italienaren Lucatillos den äldsta. Flera franska och engelska maskiner beskrivs. Även en modell som används i Kina beskrivs.
----------------------------
2112	Utsatt prisämne	Patriotiska Sällskapet
1809, nov-dec UTSATT PRIS-ÄMNE Beskrivning eller underrättelse angående strömmingssaltningen och vad därtill hörer.
----------------------------
2113	Anmärkning angående väderleken för oktober och november 1809	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2114	Möjligheten att förhindra eldsvådor	Anonym
1810, jan-febr ANMÄRKNINGAR, WID TANKARNA OM MÖJELIGHETEN OCH SÄTTET, ATT FÖREKOMMA ELDSWÅDOR, SOM FINNAS INFÖRDA I DEN NYA JOURNALEN UTI HUSHÅLLNINGEN FÖR NOVEMBER OCH DECEMBER MÅNADER 1809. Förslaget var att taga ned gamla hus och bygga nya av det gamla virket. Man uppför en stomme, som kläs med plank med lerfyllning emellan och rappas med murbruk. Trävirket kokas i en lut av vitriol och alun. Alla bjälklag och träställningar skall vara av järn och skorstenspipor av järnplåt. Författarens mening är att detta byggnadssätt ger fullkomlig säkerhet mot eld och dessutom är en avgjord besparing i kostnaden. Ämnets vikt har påkallat följande anmärkningar. Det gamla timret i en nedtagen byggnad blir, för alla de skador dessa stockar och timmer har, inte tillräckligt. Inga långstockar kommer att finnas och en mängd avskräde uppstår då man skall sönderdela detta virke. En stor del skämmes under lutkokningen. Det kräver stor arbetskraft och tid att uppföra väggar med fyllning och tillgången på denna finns inte överallt. Rappningen hör till alla byggnadsätt. Dock blir det svårare att hacka träytan så att rappningen fäster på en plankvägg än på en timmervägg. En tegelvägg eller lervägg måste var 18 tum tjock för att utestänga vintern. En timmervägg behöver inte vara särskilt tjock, medan en plankvägg är otillräcklig i vårt klimat. Järnstängerna av sådan längd och bredd låter sig inte gjutas och blir i vilket fall för tunga. Detta byggnadssätt blir oerhört kostsamt. Vad säkerheten mot eldsvåda beträffar tycks huset vara ganska väl försäkrat mot antändning. Men de många järnrören försedda med luftdrag blir så starka åskledare, att åsknedslag skulle spridas i hela huset. Även de bäst anlagde åskledare skulle bli förvillade och osäkra. Det föreslagna byggnadssättet medför alltså inte obrännbarhet, men istället en sann obrukbarhet för all slags husbyggnad.
----------------------------
2115	Vattenskovel i gunga eller lätt metod att slänga vatten ur gravar och vattensumpar av måttligt djup	Anonym
1810, jan-febr WATTEN-SKOWEL I GUNGA, ELLER LÄTT METHODE, ATT SLÄNGA WATTEN UTUR GRAFWAR OCH WATTEN-SUMPAR, FRÅN MÅTTELIGT DJUP. AF OLOF ÅKERRÉN. Vid grävning av en grav igenom en äng i Kolsva en regnig höst uppstod det problemet att graven vattenfylldes varje natt och innan den var läns var det middagstid. Följer ritning och beskrivning på en gunga med skovel, som föres av två man och lätt tömmer det vattenfyllda hålet.
----------------------------
2116	Anmärkning angående den s.k. avvägningskäppen	Patriotiska Sällskapet
1810, jan-febr ANMÄRKNING OM DEN SÅ KALLADE AFWÄGNINGS-KÄPPEN. Tillägg till artikeln om avvägningskäppen, som var införd i maj och juni månader 1805. Ett fel i avläsningstabellen har vållat anmärkningar. På grund av detta finner sig undertecknad pliktig att förtydliga tabellen.
----------------------------