0214	Medel mot ormbett	Anonym
1778, febr MEDEL EMOT ORMBETT Så fort som möjligt behandlas bettet med en deg av äggula och salt. Används både på människor och djur. Även mot det s.k. onda bettet.
----------------------------
0215	Rön och anmärkningar angående träbyggnaders anstrykning och bevarande för röta	Modeer, Adolph
1778, febr RÖN OCH ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE TRÄBYGNADERS ANSTRYKNING OCH BEWARANDE FÖR RÖTA Då det inte rådde brist på byggmaterial, var färgning mest till lyst. Nu måste man kombinera det med nödvändigt bevarande av träet. Kyrkoherde Hedbergs artikel i mars förra året visar att tjära, som tidigare använts inte är det bästa. Dessutom 4 gånger så dyr som rödfärgningen. Rödfärgen har tidigare erhållits vid alun och svaveltillredning. Den man nu får vid skedvattenframställningen ger högre färg och spar både vitriol, urin, saltlake, rågmjöl, harts och linolja. När man jämför med den vita eller ljusaktiga färgen på stenhus, måste man vara missbelåten med rödfärgen. Den är inte vacker. Jag har använt alunslam och blandat små portioner i taget. Hartsen har jag uteslutit, men blandat i krita. Denna blandning är billigare än Hedbergs och lika säker. I alunslammet kan man blanda andra färger också, spanskgrönt, ljusockra, krita och brunrot. Oljefärger till ett värde av 1/2 tunna guld införs i landet. 3/4 kunde säkert besparas med vattenfärgerna.
----------------------------
0216	Beskrivning att göra mera varaktiga och mindre kostsamma halmtak, än de allmänt brukas	Sandberg, Magnus
1778, febr BESKRIFNING AT GÖRA MERA WARAKTIGA OCH MINDRE KOSTSAMMA HALMTAK, ÄN ALLMÄNT BRUKAS När skogsbristen tilltar borde det vid vite vara förbjudet att lägga s.k. rastar under halmtaken. Dessa halvväxta stockar, kunde om några år bli fullväxta. Bättre att bruka bräder, gärna gamla och skämda. Halmen spikas fast i bräderna. Takresningen görs så hög som möjligt. Halmen spikas på medan bräderna ligger på marken.
----------------------------
0217	Om uppodling vid Borås	Tollstorp, Georg
1778, febr OM UPODLING WID BORÅS När jag tillträdde borgmästarsysslan 1766, lät jag dika ut en madäng, kallad Borgmästarkilen. Sedan jag påfört 1000 lass sand fick jag en förträfflig hårdvall. Sedan jag köpt en otroligt stenig lycka av staden, lät jag spränga och bortföra stenen. Mitt största bekymmer var att göra av med så mycket sten. När alla stengärdsgårdar var byggda, gjordes en gödselstad av resten. I anslutning byggde jag ladugård och stall, så att gödseln lätt kunde skovlas ut i gödselbrunnen. Ett stenrikt kärr blev ett utmärkt potatisland, sedan jag grävt djupa gropar här och där och hävt i stenen. Då det fanns otillräckligt med kvarnar vid staden, lät jag gräva en kanal från en sjö och byggde en överfallskvarn med två par stenar. Till dessa arbeten har jag haft hjälp av en mängd personer. Då Riksstyrelsen nu tillåter att odlingsandan slår ut i blom, har en del fattiga, ja, rent ut liderlige personer gripits av odlingslust och utför ett stort arbete istället för att sitta på krogen. Från början var det dalkarlar, som utförde arbetet, men de tog med sig folk från trakten och lärde upp, så nu finns här fullt av kunnigt folk.
----------------------------
0218	Belöningar utdelade av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1778, febr BELÖNINGAR UTDELTE AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET Inspektor Modeé, Trästad, i Kalmar län har planterat lövträd, byggt tegelbruk, sågkvarn och torp. Båtsman Johan Lind, Frestarbo, Uppsala län, har uppodlat ett torp. Torparen Eric Jansson, Björkholm, Halland, har odlat ett torp, anlagt köks och fruktträdgård. Avskedade soldaten Swen Lönberg, Hellebråten, Kumla, Närke, för en ansenlig mangårdsbyggnad av sandsten. Nämndeman Johan Andersson, Bältarbo, Kopparbergs län, för förbättring och tillverkning av dalplogar. Pigan Britta Hansdotter, Gunnilbo Prästgård, Västmanlands län, har tjänat i ladugården i 31 år. Hustru Lena Olofsdotter i Örebro län, som botar flera slags sjukdomar hos djuren.
----------------------------
0219	Kort berättelse om en för 3:ne år sedan anställd delning och cirkulations inrättning vid bruket av hemmanen Maxum och Storström	Anonym
1778, febr KORT BERÄTTELSE OM EN FÖR 3:NE ÅR SEDAN ANSTÄLD DELNING OCH CIRCULATIONS INRÄTTNING PÅ BRUKET AF HEMMANEN MAXUM OCH STORSTRÖM Vid hemmanen Maxum och Storström på Värmdö har det i Tyskland använde cirkulationsbruket gjorts. En av åborna levde i stor fattigdom och superi. När han drog hem ett självdött svin från granngårdens gödselstack till föda åt hustru och 4 barn blev jordägaren rörd och antog honom som åbo på en del av cirkulationsjordbruket. Jordägaren har nu nöjet att se denna åbo och hans hustru förkovra sig och på allt sätt försöka uppfylla sin avgift till jordägaren. Denne har lämnat frihet till bonden som odlar jorden, men också säkerhet. Hans vinst är att slippa tjänstefolket, se ladugården vanskött och vara befriad från allt vanligt bondearbete och kunna använda sin tid till uppodling.
----------------------------
0220	Brev från Göteborg	Anonym
1778, febr BREF IFRÅN GÖTHEBORG Jämn vinter. När Ostindiska skeppen skulle avgå den 12 januari frös de inne i Rivöfjorden och måste sågas loss. Föret har varit jämt hela vintern och just ingen snö har fallit. Den färska sillen har hela vintern varit i skärgården, så att fiskarna dragit not och sålt i staden.
----------------------------
0221	Anmärkningar angående väderleken för januari 1778	Patriotiska Sällskapet
En naturkunnig råder till sparsamhet med foder, då han menar att vintern håller i sig till slutet av april.
----------------------------
0222	Påminnelse om en i Patriotiska Sällskapets Hushållnings-Journal för sept 1776 införd skrift	Anonym
1778, mars PÅMINNELSER WID EN UTI KONGL SWENSKA PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS JOURNAL FÖR SEPT MÅNAD 1776 INFÖRD SKRIFT, UNDER TITEL: INLÄMNAD TIL K:GL COMMISIONEN ÖFWER LANDT-HUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE, MED MERA Okunnighet och fördomar har i långa tider varit de hätskaste tyranner för människan. Särskilt har vetenskaperna och hushållsläran setts med förakt. Numera hyllas medmänskligheten framför krigshjältarnas dåd. Författaren till artikeln framhåller att folkbristen är lantbrukets stora hinder. Där råder stadgar, som hindrar äktenskap. De härstammar från den tiden, då man ansåg att Sverige inte kunde underhålla större antal människor. Jag anser, att detta korta förslag till full frihet i lantmannanäringen skulle lösa problemet. Nu flyttar de jordlösa till städernas fattigdom, liderlighet och lättja, för att sedan fortsätta till sjöss eller utrikes. Denna frihet skulle också gälla i städerna. Troligen skulle slöjderna flytta till landsbygden. De förslag att bonden inte skulle få ägna sig åt någon annan sysselsättning än jordbruk, utan köpa allt han behövde från staden, kan inte vara rätt genomtänkt. Bondens arbete med jorden är periodiskt. Under långa vintrar måste han få sysselsätta sig och sitt folk med annat än mat och sömn. Jag är överens med författaren och vill endast med mina anmärkningar förtydliga. Dock håller jag inte med om hans oro, att det inte skall finnas plats för barnen, som föds i torp och backstugor. Det finns tillräckligt med utmark för deras behov. Oron för att hemmansklyvningen nått sin höjdpunkt är överdriven. En bonde med hantverk vid sidan om behöver inte så stor jordbit. Men om han hinner sköta den väl kan avkastningen bli tillräcklig. Försäljning av utmarken skulle tillåtas och gården bilda en egen enhet och beskattas därefter. En ny skattläggning över hela riket föreslås, där även utmarksjord av dålig beskaffenhet skattades, dock till lägre pris. Då kunde inte folk lägga sig till med hur stora områden som helst. Detta är tvivelaktigt ur Kronans synpunkt. De fattiga, som man vill behålla som arbetskraft klara inte detta. Denna metod har så många besvär, att den förväntade förmånen aldrig kan uppfyllas. Det skulle hela tiden ropas på orättvisor. Skatteallmogen har löst sin besittningsrätt med villkor, att skatt aldrig rubbas. Säkerhet och äganderätt är det yppersta att hålla en näring i gång.
----------------------------