2101Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1809Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2102Om växtarters förändringar, deras förädling och urartande i ekonomiskt hänseendeAnonym
1809, juli-aug

OM WÄXTARTERS FÖRÄNDRINGAR, DERAS FÖRÄDLING OCH DERAS URARTANDE, I EKONOMISKT AFSEENDE.

Varje växt med ett visst utseende, som den fortplantar till sina avkomlingar, säges utgöra en art. Flera än 50000 särskilda arter är kända. För att kunna urskilja det ena från det andra har det blivit nödvändigt att uppfinna en metod eller system bestående av klasser, ordningar och släkten. På denna kunskap grundar sig botanikens studium.

Växternas indelning i släkter och arter grundar sig på deras likheter eller olikheter i deras byggnad. Skiljaktighet i rot, blad, stjälk, frukt eller blomma blir merendels kännetecknet på olika arter inom ett och samma släkte. Klimat och odling kan påverka växtens utseende. Man talar om naturliga, ädlade och blandade eller hybrida arter.

Naturliga arter benämns de växter, som föröka sig helt utan människor inblandning.

Ädlade arter innefatta förädlade genom människans åtgärd eller genom tillfällig yppighet i naturen, som människan kunnat utnyttja.

Det borde således finnas två klasser av ädlade arter. Dels de, som blivit förädlade av naturen och de som blivit det av människan.

Blandade arter är de, som befruktas av en annan växt. Detta tillskapas dagligen, vilket man kan se i Flöristernas Kataloger, som vänder sig till dem som har blomsterodling som passion. Jag vill säga till Flöristen - besök de orter där edra sköna blommor växa vilda - och ni skall se en oansenlig blomma, som givit härkomst till de dyrbara blommor ni nu sköter.

Genom såning, omsåning och plantering, omplantering har detta under kunna ske. Ha tålamod, så och plantera. Den minsta vildblomma kan bli en prunkande trädgårdsväxt. Än större tålamod måste trädskötaren ha. Klimatet och växtplatsen är viktiga. Man kan inte flytta ett plommonträd från Syrien, som är dess fädernesland till kalla Norden på en gång.

Man börjar att flytta till södra Europa och så småningom till Sverige. Det vita mullbärsträdet från Kina tål redan tämligen väl det svenska klimatet. Även jordmånen måste så småningom avpassas till växtens första växtplats.

Det är lättare att flytta växter från vårt klimat till södern än tvärtom. Det gäller att genom frösåning och ympning så sakta nå resultat och när man är nöjd kunna multiplicera till största antal växter. Erfarenheten har lärt att det är genom befröing, som växten mångdubblas. Detta måste ske flera gånger om dagen.

Ympning tjänar att förbättra sorterna men icke att skapa nya.

Planterar man ädlade växtslag i sämre klimat och sämre jordmån blir de sämre.

Naturliga arter kunna inte övergå i andra naturliga arter. Alltså kan inte vete förvandlas till havre. Den allmänna lag, som skiljer djurens arter från varandra, är lika strängt gällande i växtriket. Naturens ordning och bibehållande grundar sig på denna lag, som är av största nödvändighet för dess bestånd.

----------------------------
 
2103Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1809, juli-aug

UTLELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

De vanliga belöningarna.

----------------------------
 
2104Sätt att göra läder vattentättAnonym
1809, juli-aug

SÄTT AT GÖRA LÄDER WATTENTÄTT.

Engelskt läder anses som det bästa. Dock saknar det den egenskapen att hindra vattnet att tränga in. Dels blir foten våt och dels blir lädret skört.

Parlamentet i England gav Bellamy i uppdrag att framställa vattentätt läder. Detta lyckades men lädret blev så styvt och hårt att det sprack.

Det fanns tidigare flera recept på smörjor att göra lädret vattentätt, men de ansågs både besvärliga och kostsamma. De innehöll dock alla fett och terpentin.

Någon obekant, som kallar sig Ambulator, har uppgivit följande smörja, som fullkomligt svarade mot ändamålet. Han använder ljustalg och terpentin. Skorna smörjes med den kokande lösningen med hjälp av en borste. Terpentinen hjälper till att fettet insuges i lädret. Denna insmörjning upprepas. Om man vill akta strumporna bör man dock inte smörja skorna.

----------------------------
 
2105Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1809Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2106Tankar om boskap med anledning till vinnande av en förbättrad avelAnonym
1809, sept-okt

TANKAR OM BOSKAP, MED ANLEDNINGAR TILL WINNANDE AF EN FÖRBÄTTRAD AFWEL.

Huvudändamålet med husdjur är vinsten. Bakewell uttrycker saken så: "den bästa maskin till förvandling av gräs och annat foder i penningar".

I denna avsikt är det nödvändigt att finna ut hur djuren skall vara beskaffade. Då talgen tidigare var dyrare än köttet, var det viktigt att ha feta djur. När nu mjölken är begärlig bör man satsa på goda mjölkdjur. För att nå bästa resultat med sin boskap bör hänsyn tas till storlek, skapnad, lynne, härdighet, förmåga att taga hull, tidig mognad, mjölk, kött, fett, hud, arbetsstyrka.

En omtvistad fråga är om vilket som är förmånligast, ett stort eller flera småväxta djur. Till förmån för småväxta djur anförs

att ett stort djur fodrar mer föda än två små av samma vikt

att köttet av ett stort djur inte är lika smakligt som av ett litet

att stora djur inte är så mycket att påräkna som de medelmåttiga

att stora djur rata betet mera än små

att de inte är så rörliga och därför mindre passande för arbete

att små mjölkkor ger mer än stora

att små oxar kunna gödas endast med bete, medan stora måste gödas på stall

att det är lättare att skaffa sig en välskapad och lättfödd ladugård med mindre djur

att småväxt boskap kan hållas av vem som helst

att om en olycka inträffar är förlusten mindre med ett mindre djur.



Till förmån för den storväxta boskapen yrkas å andra sidan

att den stora fullt betalar sin föda

att köttet trots sin grovtrådighet är välsmakande

att de stora djuren är tjänligare på de stora städernas marknader i synnerhet i huvudstaden

att det stora djurets kött är bättre till saltning

att stora hudar är av största vikt för vissa manufakturer

att där betet är gott tilltager boskapen i storlek utan annan omsorg

att stora djur är dugligare till arbete.



Även om allmänheten beundrar ett ofantligt djur, som mer liknar en elefant, bör uppfödaren föredraga måttlig storlek på djuren avpassad efter betet. Hanboskapen kan vara stor medan honboskapens viktigaste uppgift är att ge bra mjölk, och det kan även mindre djur.

Skapnaden bör vara så fullkomlig som möjligt, men det som behagar ögat fyller icke alltid pungen. Ingen kroppsdel bör ha oriktig proportion och bålen bör vara djup och bred. Huvudet, benen och andra delar av mindre värde bör vara så små som möjligt.

Det är av stor vikt att djuren ha ett gott och tamt lynne. Detta erhålles genom vänligt bemötande och god uppfödning. Ett tamt djur äter mindre än ett bångstyrigt.

Härdighet är i de kallare länderna av vikt. Motståndskraft mot sjukdomar likaså. En allmän tro är att mörkare djur är härdigare än ljusa.

Liksom hos människor blir en del feta av lite mat och andra äter mycket med fetmar inte. Ett tecken är att djur med smala ben blir feta.

Tidig mognad är en huvudfråga för boskapsskötaren och erhålles genom god vård.

Boskapsslag som ger mycket mjölk och också är goda slaktdjur är naturligtvis det bästa och vissa engelska och skotska slag har redan nått denna fullkomlighet.

Köttets godhet beror mycket på ålder och kön. Kvigor har bättre kött än oxar. Ett gott kött skall var marmorerat med fett.

Det är bara starkt och friskt folk som kan fördraga alltför fett kött. Dessutom minskar köttet i vikt och fordrar speciell tillagning. En del lägger fett kött ovanpå potatis för att förbättra smaken och näringen av dessa. Andra kokar soppa med fett kött vilket gör den kraftigare.

Djur med mjuk hud är på väg att fetma. Har den hård och tjock hud kan den inte sträckas och ge utrymme då djuret blir större. Tjock hud passar i kalla områden och behövs till vissa skinnvaror.

En fråga, som inte nått sin lösning är om oxar skall användas till arbete eller om det är lönsammare att ha hästar.

----------------------------
 
2107Lapparnas sätt att förvara nät och notar samt segelduks, tågverks och fiskenäts förbättrandeGadolin
1809, sept-okt

ETT HOS LAPPARNE BRUKLIGT SÄTT ATT FÖRWARA NÄT OCH NOTAR MOT RÖTA, MED TILLÄGGNING OM SEGELDUKS, TÅGVERKS OCH FISKARE-NÄTS FÖRBÄTTRANDE TILL WARAKTIGHET OCH STYRKA.

Man blir angenämt överraskad då man finner att nyttiga upptäckter, som av kultiverade nationers vetenskapsidkare nyligen blivit gjorda, redan av ålder använts hos mindre hyfsade folkslag.

Herr Séguin anställde undersökningar om lädergarvning och fann att det ämne, som vatten kan utdraga ur garveribark ingår i intim förbindelse med animaliskt lim som således blir oupplösligt i vatten och helt står emot röta. Denna upptäckt har givit anledning till betydande förbättringar inom garveriprocessen men har inte utnyttjats i andra hanteringar. Jag hoppas därför att en hos den idoga lappländaren allmän erfarenhet i detta ämne skall med uppmärksamhet mottagas.

1806 gjorde bergsmännen Pohlheimer och Qvensel en resa till Pite Lappmark befalld och bekostad av Kungen av Sverige. De fann då hur denna orts innevånare förvarade sina nät och notar mot röta.

Nätet kokas i en lut av björkbark och sedan i ett lim gjort av gäddhuvuden och fiskfjäll i synnerhet abborrars. Denna operation, som kallas tåla, gör näten svarta och styva som tagel. Nätet blir i varaktighet som 3 eller 4 andra.

Alla de barksorter och växter som används i lädertillverkningen och lim som kan beredas av fiskrense, djurhinnor och hudbitar finns överallt och borde vara lätta att använda till fiskredskapens förädling. Även vid lin- och hampberedning samt till segelduksvävnader borde detta användas. Den styvhet och benägenhet till brytning som finns tar man bort genom att tillsätta en liten del såpa. Detta råd har man funnit i Journal für Fabrik, Manufaktur, Handlung und Mode, 1807.

Sedan följer receptet som Herr Curaudau, en skicklig fransk kemist varit omtänksam att upptäcka. Herr Curaudau anmärker att tyget eller vävnaden genom de animaliska och vegetabiliska ämnena som inmänger sig i dess delar gör att de både vinner större motståndskraft mot röta och också blir starkare och står emot nötning bättre.

----------------------------
 
2108Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1809Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2109Tankar om sättet att förekomma härjande eldsvådorAnonym
1809, nov-dec

TANKAR OM MÖJLIGHETEN OCH SÄTTET ATT FÖREKOMMA HÄRJANDE ELDSVÅDOR.

Under förflutne tider har många och stora eldsvådor inträffat, som skapat stora skador. Inte minst detta år, då en betydlig brand inträffat i Uppsala är det angeläget att för framtiden söka förekomma sådana olyckor och skador.

Ett annat byggnadssätt vid uppförandet av boningshus och uthus skulle bidraga till att inte vådeld ställde till så stora skador. Även hus med väggar av ler eller tegel utgör en risk då takstolar och trossbottnar är av trä och elden ofta sprider sig genom taket.

Bäst vore att bygga av sten men för stora hus innebär det en stor kostnad och det finns inte tjänlig lera och sand till varaktigt bruk på alla orter. De flesta som drabbats av olyckan att få sina hus nedbrända till grunden bygger upp dem igen av timmer. Detta till trots att priserna på virke stiger då en mängd hus skall ersättas på en gång. Dessutom blir skogarna därigenom ansenligen medtagna. Ett sätt att spara virke vore att nedtaga gamla hus och bygga om med samma virke, men med en förbättrad byggmetod.

Man bygger en stomme av husets längd, bredd och höjd av trä. Och väggar av plankor i två lager med mellanrum, som fylls med lerbruk eller liknande. Istället för trä till trossbottnar och takbjälkar använder man järnstänger. Sedan målas allt trä med en blandning av vitriol och alun. Då försvårar man för elden att få fäste. Taket täcks av tegel. Väggarna rappas med kalkbruk och skorstenspiporna göres av hopfalsade järnplåtar istället för tegel.



----------------------------