2092Tankar om trädaAnonym
1809, jan-febr

TANKAR OM TRÄDE.

Framförd som gradualdisputation 1799 av Apelberg inför professor Retzii.

Man säger att en åker ligger i träda de år den inte bär säd. Den kallas då trädesåker. En sådan åker nyttjas till bete för djuren, som träder och trampar den. Man skiljer på träda och linda. Den senare är en åker som i flera år utläggs till äng och sedan upptas till åker.

Med vila menar man ett overksamt tillstånd för att återhämta krafter. Detta gäller inte för åkern, som även om den inte besås dock överväxer med ogräs. Detta ogräs tar födande delar ur åkern.

Den nytta åkern skulle ha av djurens trampande och den lilla mängd gödsel de tillföra går vi helt förbi. Men man föreställer sig att en trädesåker ur luftkretsen hämtar nya krafter genom vatten, kolämnen och jord. Man är numera överens om att salterna icke är födande ämnen, utan fungerar mer som en krydda eller matsmältningsmedel. Med visshet vet vi att kolsyran vid en viss proportion befordrar vegetationen, men om den är för stor är den skadlig.

Det är alltså en obetydlig mängd av födande ämnen som tillförs en trädesåker. Om man sår ärter, vicker, klöver, rovor eller foderbetor blir inte åkern magrare. Klöver och rovor kan förklaras men knappast ärter och vicker. De ha varken betydliga rötter eller lämnar något avfall. Ärter tar kolämne ur jorden, vilket man ser då det blir försämrat resultat andra året.

Troligen tar olika växter upp olika ämnen ur samma jord och det förklarar att man når bra resultat genom att växla grödan år från år.



Några allmänna regler för cirkulationsjordbruket vill lämnas.

När en brukare lärt känna sin jord bör han ha en långsiktig plan, men inte företaga alla förbättringar strax utan bara i mån av arbetskraft och gödning. Han bör också tänka över hur han kan avsätta sina produkter på den ort han befinner sig.

Dessa växter kan i vårt klimat anses lämpliga: vete, råg, korn, havre, ärter, vicker, åkerbönor, linser, gula krypbönor, hirs, klöver, potatis, långrovor, rapsat, trädkål, kålrötter, morötter, palsternackor.

----------------------------
 
2093Rön om avkastningen av vitbetor nyttjade så väl till sockerkokning som brännvinsbränningAnonym
1809, jan-febr

RÖN OM AFKASTNING AV HWITBETOR, NYTTJADE SÅ VÄL TILL SOCKERKOKNING SOM BRÄNNVINSBRÄNNING.

Jämförelse mellan sockermängd och brännvinsmängd, som man erhållit om man använt råg, morötter och vitbetor. Avkastningen blev störst om man använde vitbetor.

----------------------------
 
2094Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1809, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För arbeten i odlingsvägen, vittnande om en särdeles ovanlig omtanka och flit.

För visad berömlig lantmannaidoghet i åtskilliga delar.

För öm och nitisk barnuppfostran.

För berömligt uppförande under långvarig tjänst.

För prövad trohet och nit under långvarig tjänst på landet.

----------------------------
 
2095Anmärkningar angående väderleken för december 1808 och januari 1809Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2096Beräkningar i lanthushållningenAnonym
1809, mars-april

BERÄKNINGAR I LANDTHUSHÅLLNINGEN

Avsikten med lanthushållningen är inte att dra högsta produktion ur jorden, utan att erhålla högsta fördel därav. Detta når man genom noggranna beräkningar. De journaler som förs visar ofta bara vinst och förlust, men inte hur de förhålla sig till varandra och orsakerna till förlusterna och vad man kan göra för att vända dessa till vinst.

I England bestäms omkostnaderna vid särskilda företag och vad vinst de kan medföra. Där jämförs odlingssätt och olika omloppsbruk med varandra. En invändning är att utgifter och inkomster anges i pengar och dess värde varierar mycket från tid till annan och från plats till plats. Istället bör tiden uppgivas för ett visst arbete med människor och dragare och inkomsten av en jordyta efter mål och vikt, hur mycket utsädet förökat sig.

Alla utgifter på en gård läggs samman och fördelas sedan på de olika ägorna. Att beräkna priset på arbete är svårare. Där måste kostnaderna för köket och hemaveln ingå och noggranna räkenskaper föras över tjänstefolkets utgifter. Samma sak med dragare, där alla utgifter skall tas med. Inkomsten av gödseln räknas ifrån. Gödselns värde bestäms av den vinst den lämnar efter användandet.

Vad kostar en ko eller vad ger den för vinst? Detta beror på om den betas eller stallfodras. Följer tabeller och beräkningar som författaren gjort.

----------------------------
 
2097Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1809Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2098Beräkningar i lanthushållningenAnonym
1809, maj-juni

BERÄKNINGAR I LANDTHUSHÅLLNINGEN (FORTS. FRÅN FÖRRA HÄFTET).

Redovisning för inkomster och utgifter på 5 skiften. Skrivaren är medveten om att man kan ha olika uppfattning om de här uppgifterna men menar att det är viktigt att göra sådana kalkyler.

Föra noggrann dagbok för arbetstid både för folk och dragare i förhållande till uträttat arbete.

Att varje dag och vecka mäta fodret åt varje boskapsslag, dels mängd, dels beskaffenhet.

Åtskilja varje marks gröda och avkastning.

Föra noggrant hushållsregister.

Meddela det allmänna de märkvärdigaste resultat. Detta skulle underlätta för andra, som inte behövde anställa dyrbara experiment. Dessutom är detta grunden för att kunna lära lantbruk rent teoretiskt.

Tillägg till föregående ämne av redaktören.

Han skriver: Man har tyvärr anledning att frukta, att den kallsinnighet för kunskapers meddelande i tryck är stort i Sverige. Denna anmärkning om nationens synbara likgiltighet för litterär odling skulle väl vara ett obehörigt tillmäle mot ett folk känt för snille.

Beror denna likgiltighet och vedervilja för bokstäver på vårt stränga klimat och således lika svårt att utrota som gula febern i Philadelphia? Eller är den blott en följd av folkets fattigdom, att skylla sina otaliga och mera trängande behov på? Är det att jämföra med den kallsinnighet man visat potatisen under 40 år? Inte förrän soldater, som vistas i främmande land kunde tala om att potatisen inte var dödande vågade man prova.

Det vore skäl att en ny filosofisk väckelse kom till vårt land för att upplysa om det skrivna ordet.

----------------------------
 
2099Projekt till cirkulationsbruk mellan åker och ängSundler, J F
1809, maj-juni

PROJECT TILL CIRKULATIONS-BRUK EMELLAN ÅKER OCH ÄNG.

Efter sjösänkning, strömrensning och dikning redovisar han tillståndet och skötseln på 9 gärden.

----------------------------
 
2100Regler för transport av spanska fårAnonym
1809, maj-juni

REGLOR FÖR TRANSPORTEN AF SPANSKA FÅR.

20 gumsar och lika många tackor av det Leoneserska fårslaget har kommit till Stockholm med båt från Spanien och Portugal.

Under resan sköttes den enligt följande: De började dagsmarschen sent på förmiddagen för att undvika daggen. Efter en spansk mil fick de beta och dricka samt vila till 3 på eftermiddagen. De hann 3 spanska mil på dagen. De vilade under tak på natten. Vid utskeppningsorten fick de vila 3-4 dygn.

Baggarna och tackorna skiljdes åt ombord. Fick de skabb under resan kurerades de med krut upplöst i olja.

För att få matlust tvättas tänderna och tandköttet med ättika.

----------------------------