2072	Hundexing ett ypperligt gräs för får	Anonym
1808, mars-april HUNDEXING, ETT YPPERLIGT GRÄS FÖR FÅR. Man observerade att fåren med begärlighet åt hundexing (Cocksfoot grafs) eller (Dactylis glomerata). Försök gjordes med odling och trots den stora torkan år 1800 växte detta gräs, när allt annat brändes bort.
----------------------------
2073	Pimsglasering	Anonym
1808, mars-april PIMSGLASERING. Pimpsten blandad med litet brunsten smetas på stenkärl. Denna glasering är betydligt hållbarare och vackrare än den av bly och har fördelen att inte vara hälsovådlig.
----------------------------
2074	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1808	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2075	Anmärkningar om hushållningens tillstånd i Danmark	Anonym
1808, maj-juni ANMÄRKNINGAR OM HUSHÅLLNINGENS TILLSTÅND I DANMARK. Få länder i Europa är fruktbarare på säd än Danmark. På Lolland och Falster odlas vete med största framgång. Rågen är allmännare på Jutland. Redogörelse för spannmålshandeln åren 1683-1785 då försök gjordes att avskaffa tvångslagarna. De enda grässlagen som odlas är vit- och rödklöver och luzern. Potatis lär skall ha blivit införd 1708 från Skottland. Enligt säkrare källor torde potatisen inte ha blivit sedd förrän 1743. Mannagräset eller svinsvingeln, som ger de smakliga mannagrynen växer vild men odlas också. Kummin odlas och används huvudsakligen av brännerierna. Även senap odlas. Smultron, björnbär, blåbär, odon, enbär, oxelbär, vinbär och stärkbär växer ymnigt. Hampa och lin odlas över hela Danmark. Christian IV ålade 1629 alla bönder att odla hampa för att undvika beroende av utlänningen. År 1687 påbjöds att 1/4 av jorden som städerna innehade skulle sås med hampa, lin och rapsat. Detta med anledning av såpverkens och oljeslageriernas inrättningar i landet. Senare kom ett påbud att städerna även skulle odla tobak. Humle odlas i myckenhet på Fyen. Ändå köps humle från Tyskland för 100000 Riksdaler. Krapp odlas inte i Danmark, men en myckenhet av färgväxter växer vilt t. ex. ängsskära, hundloka och röknäva. I adelns och ståndspersoners trädgårdar växer alla slags köksväxter. Det var Drottning Isabella av Spanien som övertalade sin make Christian II att inkalla bondfolk från Nederländerna, som kunde lära hans undersåtar att göra ost, kärna smör och anlägga trädgårdar. De fick bo på Amager och därifrån utgår den odling av trädgårdsväxter, som Danmark är så ryktbar för. Trädfrukter av åtskilliga slag växer i Danmark. Persikor och aprikoser i det fria och ananas i drivhus. Äpplen, päron, plommon, körsbär, valnötter och kastanjer växer i alla bondträdgårdar. Skogar täckte fordom hela riket, men i den takt folkmängd och odling ökade höggs de ned. Nu måste ved, timmer och skeppsvirke införas från främmande länder. Det finns några kungsparker som tillhör kronan. Danska hästar anses värdefulla vare sig det är dragare, herrskapshästar eller ridhästar. Ett spann danska vagnshästar är en ypperlig skänk som konungen av Danmark kan ge ett främmande hov. Danmark förser både Frankrike och Holland med ryttarhästar. Även Ryssland och Sverige köper hästar till åtskilliga behov. Värdet av hästförsäljningen går till 1 million Riksdaler. Oxar och kor utgör ännu en betydande del av det danska rikets välmåga. Antalet får är omkring 847000. De klipps två gånger om året. Försök att klippa en gång gav orenare ull. Rasen är densamma som det gotländska korta slaget. Getter hålls nästan inte alls. Svin finns av två slag, en mindre och en med långsträckt kropp, som väger dubbelt så mycket. Man har också försökt med en kinesisk gris men den befanns mindre förmånlig även om suggan fick 12-14 kultingar. Många levande svin och mycket fläsk utförs till Hamburg, Lübeck, Holland och Norge. Gäss och ankor hålls vid varje gård. Mycket dun säljs utomlands, men det mesta används hemma, då inget folkslag på jorden är kärare i dunbolster än danskarna. Bin hålls i betydlig mängd. Honungen går till bryggd av mjöd. Vax, honung och mjöd exporteras. Lanthushållningens förbättring började under Fredric V. Två stora donationer gjorde det möjligt att sända två stipendiater utomlands i trenne år. De skulle studera naturhistorien och lanthushållningen. Ett åkerbruksseminarium inrättades också, där 10-12 ynglingar i sänder skulle undervisas i trädgårdsskötsel, åkerbruk, boskapsskötsel och skogsplantering. Veterinärskola inrättades 1773 och besöks också av utlänningar. Kungl. Lanthushållnings-Sällskapet bildades 1769. Med hjälp av en kunglig donation och kungligt årligt understöd samt de 250 medlemmarnas årliga medlemsavgifter kan sällskapet dela ut belöningar för att uppmuntra åkerbruk och näringar. Dessa priser är medaljer i guld och silver eller kontanta pengar.
----------------------------
2076	Saltverk i danska staterna	Anonym
1808, maj-juni SALTVERK I DANSKA STATERNA. OM BERNSTEN. Saltgruvorna finns i Vallö i Norge och Oldsloe i Holsten. Det önskas allmänt att staten med iver skall understödja denna inhemska näringsgren. I Oldsloe finns fem brunnar där saltvattnet pumpas upp i graderhusen. Pumparna drivs av konsthjul. I Sültee i Meklenburg kokas vattnet tills avdunstningen är fullständig och saltet helt torrt. Pannorna eldas med ved och torv och man hushållar ypperligt med värmen genom goda inrättningar. Bärnstenen samlas efter kusterna. En del menar att man bör uppmuntra till flitig eftersökning andra att det är ett fåfängt bemödande och alls icke lönande. Bärnstenen har danats av tall och grankåda som legat länge i havet. Den finns ymmnigt vid Preussiska kusten och man tror att de kommit med havets rörelse från det skogrika Finland och Norrland. Andra hävdar att de kommit från Polens skogar och genom underjordiska kanaler förts till Östersjön och sedan av stormar förts vidare. Det är förknippat med stor fara att samla bärnsten. Man måste långt ut i havet och löper risk att av hajar mista en arm eller ett ben.
----------------------------
2077	Medel att utrota mask, larver, myror och andra insekter ur trädgårdar och plantager	Anonym
1808, maj-juni MEDEL TILL UTROTANDE AF MASK, LARWER, MYROR OCH ANDRE INSEKTER UR TRÄDGÅRDAR OCH PLANTAGER. Att befria träden från den skadliga frostfjärilen görs lättast genom det Bergmanska medlet. Man stryker tjära runt stammen och det är helt osvikligt. Svårare är att bli av med mask på buskar. Trädgårdsmästare Tatin i Paris rekommenderar följande: såpa, svavel och jordsvampar kokas och sprutas på insekterna. Insekter som leva under jorden eller ha hårda skal behöver ymnig besprutning. Till myrstackar går det åt flera kannor. Detta medel är inte kostsamt eller hälsovådligt och bör därför prövas.
----------------------------
2078	Kitt för metaller, glas, porslin och stål	Anonym
1808, maj-juni KITT FÖR METALLER, GLAS, PORSLIN OCH STÅL. Turkiska juvelerare gör sig sällan möda vid infattningar av ädelstenar som skola fästas på arbeten. De kittar helt enkelt fast prydnadsstenarna. De blandar mastix med sprit och husbloss som fått svälla i vatten, tillsätter Galbanum eller Gummi Ammoniacum. Detta kitt är prövat i London och funnits stå emot väta.
----------------------------
2079	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1808	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2080	Underrättelse om sättet att tillverka thyboosten, samt den egna smak som detta ostslag äger	Anonym
1808, juli-aug UNDERRÄTTELSE OM SÄTTET ATT TILLWERKA DEN SÅ KALLADE THYBO-OSTEN, SAMT ORSAKEN TILL DEN EGNA SMAK, SOM DETTA OSTSLAG ÄGER. Till att göra god ost fordras ett gott löpe. Somliga kryddar mjölken som finns i kalvens mage med brännvin, ättika, saffran, nejlikor och kummin. Andra tillsätter franskt brännvin, gammal riven ost, ett stycke alun, vinättika, sur grädde, smör och lite salt. De prästfruar, som gör den bästa osten tycker att kryddningar ger mer skada än nytta. De lägger istället kalvmagen i saltlake. När sockenfolket infinner sig i prästgården med den vanliga offermjölken värmes den samlade mjölken i en eller två tunnor på sakta eld. Löpet lägges i och snart är mjölken ystad. Den ältas nästan som en deg och beströs med salt och saffran och nejlikor. Ostämnet packas i ett ostkar, som är klätt med ett linnetyg. Sedan tvättas osten med kokhett vatten. Skulle det efter ett par dagar hända att osten pöser och ser ut att spricka sticker man i den med en grov sticka och släpper ut luften. Det är svårt att förstå orsaken till att just denna osten får en så amper smak. Den bereds på samma sätt som ost på andra orter. Möjligtvis kan det bero på all den kalkmärgel, som bönderna gödslar sina åkrar med. En annan gissning är att det heta vattnet, som osten tvättas i, sätter igång en jäsningsprocess.
----------------------------