0210Kort berättelse angående dödligheten, folknumren, åkerbruket samt ängsskötseln i Bohus länHolmsten, Andreas.
1778, jan.

KORT BERÄTTELSE OCH ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SJUKDOMAR OCH DÖDLIGHETEN, FOLK-NUMRENS FÖRÖKANDE ELLER AFTAGANDE, ÅKERBRUKET SAMT ÄNGSKÖTSELN, MED HWAD MERA SOM ANGÅR HUSHÅLLNINGEN, I BOHUS LÄN; MEN SÄRDELES ORUST OCH TJÖRN, FÖR ÅR 1777.

Inga svåra smittsamma sjukdomar, dock har frossfeber grasserat allmänt.

Folkmängden har ökat.

Inte mycket odling i Bohuslän.

Kyrkoherde Enander har dock i 11 år brutit mark och dikat en stor areal.

God hö- och sädesväxt under året. Lite mjölk, magert bete, mager och dyr slaktboskap.

Folket i södra Bohuslän är renligare, sedligare och prydligare än de i norra delen.

Fisket med långa och torsk har varit gott.

28/3 1775 omkom 56 män från Norrlanda skärgård i en svår storm med stark snöyra. 5 fiskeskutor och 1 backebåt gick under.

----------------------------
 
0211Anmärkningar angående väderleken för december 1777Anonym
----------------------------
 
0212Tankar om uppodlingarBurenskiöld, L v
1778, febr

TANKAR OM UPODLINGAR

Ingen kan bestrida, att uppodlingar främjar ett lands folkökning och välstånd. Man måste dock ha ett samlat grepp över det som skall uppodlas. När man jämför med andra länder, måste man ta hänsyn till olika klimat och jordmån. Den som vill lära ut uppodlingar måste tänka på medlen och inte bara sättet. Ökad folkmängd kostar mer hus och därmed mer skog. Gör man åker av skogen, hur går det då med hus och hägnader. Gör man äng och beteshagar till åker minskar ladugården och därmed gödseln. Fördubblar man åkern behövs mer folk.

Mången lantbrukare kunde utöka sin åker, om han hade råd och mer arbetsfolk. Förslag på hur en tänkt gård skulle kunna utökas. Detta skulle bli en härlig gård, men var ta pengarna. Ägaren har två tomma händer. Ingen vill låna ut pengar till sådant, som ger avkastning så långsamt. Ett publikt stöd, likt det som bergsmän och manufakturer får, vore på plats. Ett åkerbrukskontor vore ett ställe, där den som kan bevisa, att han med fördel kan öka sin gård, kunde låna. En sådan fond kunde få sitt kapital genom avgifter på införd spannmål. Denna fond skulle anförtros Patriotiska Sällskapet.

Förslag till regler för utlåningen ur fonden.

Brist på arbetare är nästa hinder för utveckling. De som nu finns är:

1) eget tjänstefolk, som arbetar bra under tillsyn

2) frälsebönders dagsverken, som är det sämsta

3) torpare med åker och äng, som gör dagsverken är de bästa och kunnigaste

4) stattorpare, som mot lön av säd och hö gör dagsverken. De behöver ett viss utrymme för sig i skog och betesmark

5) backstugukarlar, som blott har husrum

6) ryttare och soldater och löst folk, som tar lega i skördetid och sedan inte gör något annat

7) dalkarlar är bra vid stora företag men för dyra att låta gå bakom plogen



Man måste alltså skaffa fler arbetare.

1) att först odla på det lättaste stället med minst kostnad och arbete

2) man bör inte arbeta på flera ställen, utan göra klart det mest lönsamma

3) på de orter, där det finns mer folk än arbete, skulle kompanier upprättas under överinseende av Patriotiska Sällskapet och folket placeras där de bäst behövdes



Den provinsens innevånare där kompanierna upprättades, förbjöds att arbeta någon annanstans. De kunde aldrig tas ut till krigstjänst. Deras kronoutskylder skulle vara lika med soldaternas. Den som med goda vitsord arbetar på detta sätt i 12 år, skulle få tillstånd att idka gårdfarihandel. Den som tjänat i 12 år skulle utan städsel få tillträda kronohemman. Den som på detta sätt blivit bonde, skulle främst av alla väljas till nämndemän och kyrkoråd. De skulle få sysslor som skogvaktare, brofogdar, kyrkvaktare och fjärdingsmän. Ingen borde få bli sockenhantverkare, som inte i 6 år varit åkerbrukshantlangare. Skulle de bli sjuka eller ålderssvaga, skall de utan avgift tagas in på lasarett och hospital. Vill de träda i äktenskap torde Patriotiska Sällskapet bistå med en liten summa. Efter sin tjänst borde han få en skådepenning att bära på tröjan. Hans rang vid fester bör vara lika med nämndemän och han bör få hederstiteln Välförståndig.

Kompaniet kan bestå av 100 man och anföras av en rotemästare. Manskapet fördelar han, där de bäst behövs. De får dagspenning av den som låter dem förrätta arbetet. Han skall också hålla god kost, som de mot avdrag på lönen får köpa.

----------------------------
 
0213Om sommarskjul för boskapskreaturenKey, Fred.
1778, febr

OM SOMMARSKJUL FÖR BOSKAPS-KREATUREN

Kreaturen lider under sommarhettan och lägger grund till sjukdomar. Tillräcklig gödsel saknas på släta ställen. Den släpps på onyttiga ställen. Ett mot söder sluttande tak skulle ge skugga och gödseln samlas på ett ställe.

Man bygger av vrakbräder, som är avpassade så att de liksom en vävstol kan flyttas.

----------------------------
 
0214Medel mot ormbettAnonym
1778, febr

MEDEL EMOT ORMBETT

Så fort som möjligt behandlas bettet med en deg av äggula och salt. Används både på människor och djur. Även mot det s.k. onda bettet.

----------------------------
 
0215Rön och anmärkningar angående träbyggnaders anstrykning och bevarande för rötaModeer, Adolph
1778, febr

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE TRÄBYGNADERS ANSTRYKNING OCH BEWARANDE FÖR RÖTA

Då det inte rådde brist på byggmaterial, var färgning mest till lyst. Nu måste man kombinera det med nödvändigt bevarande av träet. Kyrkoherde Hedbergs artikel i mars förra året visar att tjära, som tidigare använts inte är det bästa. Dessutom 4 gånger så dyr som rödfärgningen.

Rödfärgen har tidigare erhållits vid alun och svaveltillredning. Den man nu får vid skedvattenframställningen ger högre färg och spar både vitriol, urin, saltlake, rågmjöl, harts och linolja.

När man jämför med den vita eller ljusaktiga färgen på stenhus, måste man vara missbelåten med rödfärgen. Den är inte vacker. Jag har använt alunslam och blandat små portioner i taget. Hartsen har jag uteslutit, men blandat i krita. Denna blandning är billigare än Hedbergs och lika säker. I alunslammet kan man blanda andra färger också, spanskgrönt, ljusockra, krita och brunrot. Oljefärger till ett värde av 1/2 tunna guld införs i landet. 3/4 kunde säkert besparas med vattenfärgerna.

----------------------------
 
0216Beskrivning att göra mera varaktiga och mindre kostsamma halmtak, än de allmänt brukasSandberg, Magnus
1778, febr

BESKRIFNING AT GÖRA MERA WARAKTIGA OCH MINDRE KOSTSAMMA HALMTAK, ÄN ALLMÄNT BRUKAS

När skogsbristen tilltar borde det vid vite vara förbjudet att lägga s.k. rastar under halmtaken. Dessa halvväxta stockar, kunde om några år bli fullväxta. Bättre att bruka bräder, gärna gamla och skämda. Halmen spikas fast i bräderna. Takresningen görs så hög som möjligt. Halmen spikas på medan bräderna ligger på marken.

----------------------------
 
0217Om uppodling vid BoråsTollstorp, Georg
1778, febr

OM UPODLING WID BORÅS

När jag tillträdde borgmästarsysslan 1766, lät jag dika ut en madäng, kallad Borgmästarkilen. Sedan jag påfört 1000 lass sand fick jag en förträfflig hårdvall. Sedan jag köpt en otroligt stenig lycka av staden, lät jag spränga och bortföra stenen. Mitt största bekymmer var att göra av med så mycket sten. När alla stengärdsgårdar var byggda, gjordes en gödselstad av resten. I anslutning byggde jag ladugård och stall, så att gödseln lätt kunde skovlas ut i gödselbrunnen.

Ett stenrikt kärr blev ett utmärkt potatisland, sedan jag grävt djupa gropar här och där och hävt i stenen. Då det fanns otillräckligt med kvarnar vid staden, lät jag gräva en kanal från en sjö och byggde en överfallskvarn med två par stenar. Till dessa arbeten har jag haft hjälp av en mängd personer.

Då Riksstyrelsen nu tillåter att odlingsandan slår ut i blom, har en del fattiga, ja, rent ut liderlige personer gripits av odlingslust och utför ett stort arbete istället för att sitta på krogen. Från början var det dalkarlar, som utförde arbetet, men de tog med sig folk från trakten och lärde upp, så nu finns här fullt av kunnigt folk.

----------------------------
 
0218Belöningar utdelade av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1778, febr

BELÖNINGAR UTDELTE AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Inspektor Modeé, Trästad, i Kalmar län har planterat lövträd, byggt tegelbruk, sågkvarn och torp.

Båtsman Johan Lind, Frestarbo, Uppsala län, har uppodlat ett torp.

Torparen Eric Jansson, Björkholm, Halland, har odlat ett torp, anlagt köks och fruktträdgård.

Avskedade soldaten Swen Lönberg, Hellebråten, Kumla, Närke, för en ansenlig mangårdsbyggnad av sandsten.

Nämndeman Johan Andersson, Bältarbo, Kopparbergs län, för förbättring och tillverkning av dalplogar.

Pigan Britta Hansdotter, Gunnilbo Prästgård, Västmanlands län, har tjänat i ladugården i 31 år.

Hustru Lena Olofsdotter i Örebro län, som botar flera slags sjukdomar hos djuren.

----------------------------