2046	Utdrag ur ett brev från Gästrikland den 10 juli 1807	Anonym
1807, juli-aug UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN GESTRIKELAND DEN 10 JULII 1807 Råg och korn ser ut att bli fina. Man har här i trakten börjat så vit havre, som blandas med råg och blir ett gott tillskott till födan, då annan säd är dyr. De som har gödsel har lyckats med olika planteringar på trädesåkern. Många nyodlingar har gjorts, dock finns fortfarande stora områden som borde odlas upp. Istället för att med dryga kostnader lösa ut sig ur arv, får söner och mågar uppodla nya torp. Ängsskötseln är eftersatt. Ockelbo har god boskapsskötsel och därifrån säljs mycket smör. I socknarna som gränsa till havet idkas strömmingsfiske. Åsunda socken har täljstensbrott, där kvarnstenar huggas. Torsåkers socken njuter bergsprivilegier och är uppfylld av berg och järngruvor. Flera svåra sjukdomar har grasserat i vinter och vår. Vid pingsttid insjuknade många i Rheumatismus acutus. Flera läkare finns i Gävle och vid de stora järnbruken. Allmogen vill sällan kosta på läkemedel och en del tror fortfarande på vidskepelse och läsning. Flera vallfärdar till Svinnegarnskällan vid Enköping för att få bot. Där inbillar man sig bli frisk om man dricker hela kannor vatten ur källan på aftonen före trefaldighetssöndagen. För att minska resan har samma underbara kraft tillägnats närbelägnare mineralkällor. Vid smittsamma farsoter borde gratis medicin ges till alla.
----------------------------
2047	Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling	Patriotiska Sällskapet
1807, juli-aug FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING IN OCTAVO 11 band
----------------------------
2048	Hedersbelöningar utdelade av Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1807, juli-aug HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odling och stenbyggnad, lång och trogen tjänst.
----------------------------
2049	Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1807	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2050	Om trähusbyggnaders anstrykning med ljusa färger	Schweder, Sylvander
1807, sept-okt OM TRÄHUS-BYGGNADERS ANSTRYKNING MED LIUSA FÄRGER. De egenskaper man fordrar av en god färg är: att den skall vara behaglig för ögat, oföränderlig, häftande, täckande, billig och bevara träet från röta. Färgens häftande beror på klisterämne, järnhalt, kalkblandning, färgens finhet, anstrykningens tjocklek och träytans grovlek. Användbara klisterämnen: lim, mjöl, olja och mjölk. Av lim och mjöl, som vanligast används torde mjölet vara det bästa och billigaste. Det är inte säkert att den olja man av vana blandar i har någon verklig nytta. En fransk kemist Cadet de Vaux har funnit att mjölk är användbar som fernissa. Professor Lampadius i Freyberg har undersökt föreningen av kalk och äggvita, i tillstånd av ost. Denna förening har tidigare varit känd som ett kitt att laga porslin och glas med, men genom tillsats av fint kvartsmjöl har han gjort den brukbar även såsom färganstrykning. Varning för att slå krita, kalk och viktril i färgen. Denna avhandling tar endast upp inhemska färger, såsom rödfärg, gulockra och grönjord. Därtill kan läggas alunslam och blålera. Bergrådet Rinman har funnit särskilt blåleran tjänlig till färganstrykning. Av myrmalm från Kvarsebo i Östergötland har man bränt en brun färg som kan uppfylla vårt behov av umbra. Skada blott att hela upptäckten trots uppmuntran av Patriotiska sällskapet kommit i förgätenhet. De färger, som är så dyra, att man inte kan nyttja dem till vidsträckta ytor, men väl till ornament är gula (Mengel och Räuschgelb). Den röda färgen Colcotharn, vilken säljs under namn av brunrot och ger vackra både allvarsamma som glada nyanser. Den gröna färgen mineralrönt, Schelesgrönt och Braunscheeigergrönt tillreds också i Sverige. Av blå färg finns endast berlinerblått, som inte finns i tillräcklig mängd i Sverige. Litet har hittats i Vemmenhög i Skåne men torde inte vara något att hoppas på. Nu följer 15 kompositioner, alltså färgrecept. En viktig omständighet är att hindra träet från röta. Ännu vet man inte vilken färg som är den bästa. Det är viktigt att färganstrykning sker med het färgsoppa, som lättare tränger in i träet. Om färgborstarna, som man har, gjordes större skulle anstrykningen bli jämnare och dessutom gå fortare. Man skall inte blanda mer färg än som går åt, ty den försämras om den blir gammal. Att färgsoppan ständigt skall omröras och att man målar på uppehållsdagar känner alla rödmålare till.
----------------------------
2051	Om brännvinsbränning av potatis	Schweder, Sylvander
1807, sept-okt OM BRÄNNWINSBRÄNNING AF POTATER. Kungl. Maj:t har givit tillstånd och ansett det nyttigt att försöka i stor skala att bränna brännvin av potatis. Försöken borde genomföras vid stadsbränneriet i Karlskrona. För att undvika rykten bör allmänheten i möjligaste mån ha tillträde vid försöken. 4 olika tillverkningar redovisas. Jämförelse mellan tillverkning med potatis och säd har gjorts och avkastningen blev till potatisens fördel.
----------------------------
2052	Äger lerhusbyggnad bestånd och kostar den mer än trähus	Wallensteen, J P
1807, sept-okt ÄGER LERHUS-BYGGNAD BESTÅND? KOSTAR DEN MER ÄN TRÄHUS? I maj 1803 gjorde jag en obränd tegelsten av 2/3 sand och 1/3 ler. Den fick ligga ute tillsammans med brända stenar och visade sig vara starkare än dessa. I juni 1805 lät jag oxar trampa ihop ett bruk av 2/3 sand och 1/3 ler, som fick ligga ute på marken. Trots att de djupa groparna efter oxarnas klövar fylldes med vatten och frös märktes ingen skillnad efter ett år. År 1801 byggdes ett brygg-, bränn- och tvätthus av obränt tegel vilket spåddes en kort framtid. Dock visade det sig att detta hus inte ändrat sig eller förstörts. Olika lerarter fordra olika tillsatser av sand. Man bör akta sig att lägga in halm eller käppar i leran då risken för sprickbildning ökar. Man bör inte mura in dörrar och fönsterbågar under murningens gång utan lämna hål, där man efter torkningen sätter in bågarna. Att slå stenar av bruket är arbetsammare och kostar mer än att lägga muren direkt av leran. Men muren blir fastare och håller bättre bort väta med stenar. Ett par oxar kan per dag tilltrampa murbruk till 1600 sten. Men hästar borde väl kunna trampa mer med sina plattare hovar, men de är svårare att lyfta ur smeten än oxens spetsigare klövar. Skillnaden i kostnad mellan lerhus och timmerhus beror på tillgång på skog och lera. Finns leran till hands, blir trots arbetsinsatsen denna byggnad billigare, dragfriare och den trotsar elden förmånligare.
----------------------------
2068	Blå färg av åkerskäppling eller pukvete	Anonym
1808, mars-april BLÅ FÄRG AF ÅKERSKEPLING ELLER PUKHWETE. Att ur åkerskepling eller pukvete (Melampyrum arvense), även kallat kovete och skälle, dra ut blå färg. Man hackar stjälkarna och lägger i ett lerkärl med regnvatten. Kärlet bindes över med en oxblåsa och smetas till så att det blir lufttätt. Får stå i solen några dagar, då vattnet antagit en vacker blå färg. Det vore önskvärt att personer kunniga i färgkonsten skulle göra fler experiment för att få fram den blå färgen. Då kanske vi kunde slippa köpa den dyra indigon
----------------------------
2069	Sätt att färga turkiskt rött	Anonym
1808, mars-april SÄTT ATT FÄRGA TURKISKT RÖDT. För flera år sedan inrättade herr Papillon i Glasgow ett turkiskt färgeri för bomullsgarn. Han fick en belöning med villkor att han uppgav sin konst mot löfte att samma konst inte skulle yppas på ett visst antal år, under vilka herr Papillon skulle dra fördel av sin hemlighet. Efter denna tid är receptet till allmänheten meddelat: alikantisk soda, pottaska, gråkalk. Gödselbad. Fårgödsel blandas med sodalut, viktriololja, arabiskt gummi, salmiak och bomull. Sedan lägges garnet i och står i 24 timmar. Garnet vrides ur och torkas. Vitt bad. Denna operation är precis densamma som förgående med undantag för gödseln. Galläpplebad. Stötta galläpplen kokas. När det svalnat och är som spenvarm mjölk lägges garnet i härva för härva och får stå 24 timmar. Första alunbadet. Romersk alun upplöses i varmt vatten och sodalut tillsättes. Skall svalna till sommarvarmt. Garnet lämnas i spadet i 24 timmar och torkas utan att sköljas. Andra alunbadet. Lika som det första men garnet hänges i rinnande vatten i 6 timmar. Färgbadet. Garnet färgas litet i sänder. En kanna oxblod blandas med 200 kannor sommarljumt vatten. 25 skålpund krapp blötes väl i denna soppa. Garnet förs omkring 1 timme och kokas sedan ännu 1 timme innan det sköljes och torkas. Slutbadet. Man blandar lika mycket av gödselbadet och det vita badet och lägger garnet där i 6 timmar. Uppfriskningen. Vit tvål upplöses i vatten mycket noga och stark sodalut tillsätts. Garnet lägges i och kokas sakta i 2 timmar.
----------------------------